Oravais

Från Rilpedia

Version från den 28 mars 2009 kl. 20.50 av Apalsola (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Oravais
Oravainen
Oravais kommuns vapen Oravais kommuns läge
vapen läge
Kommunkod 559
Län Västra Finlands län
Landskap Österbotten
Läge
 - Latitud
 - Longitud

63° 18' 00"
22° 23' 00"
Administrativt centrum Oravais kyrkby
Yta
 - totalt
 - land

206,84 km²
202,31 km²
Folkmängd
 - Totalt
Befolkningstäthet
 - inv/km²

2 190[1]

10,59 inv/km²
Språkfördelning
 - finska
 - svenska
 - övriga

10,5 %
81,4 %
8,1 %
Webbplats www.oravais.fi
Politik
Kommun-/stadsdirektör Markus Myllyoja
Kommunfullmäktiges
ordförande
Lars-Erik Staffans
Kommunstyrelsens
ordförande
Johan Karls
Politisk fördelning
(21)
- SFP: 18
- SDP: 2
- V: 1
Administrativa data
Landskapsförbund Österbotten
Regioncentrum Vasa
Härad Korsholm
Magistrat Vasa
Skattebyrå Västra Finland
Sjukvårdsdistrikt Vasa
Försäkringskrets Västra Finland
Nödcentral Österbotten
Räddningsverk Österbotten
Miljöcentral Västra Finland
Arbetskrafts- och
näringslivscentral
Österbotten
EU-målområde övergångsperiod

Oravais (finska Oravainen) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Västra Finlands län. Kommunen har 2 190 invånare och en yta på 206,84 km². Oravais är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk.

I Oravais kommun finns byarna och bydelarna Karvat, Keskis, Kimo, Komossa, Kuckus, Ollhugget, Oxkangar, Paljak (fi. Paljakka), Seiplax och Stubbrödsel. Här finns också berget Bötesberget och slätten Lerorna. Sjön Röukasträsket delas av Oravais och Vörå kommun. Monåfjärden utgör gräns mellan Oravais och grannbyn Munsala.

I kommunen finns en flyktingförläggning för 150–200 boende.[2]


Innehåll

Historia

Slaget vid Oravais var avgörande under 1808–09 års krig mellan Ryssland och Sverige, och stod på Oravais slagfält den 14 september 1808. De ryska trupperna vann slaget, som blev en vändpunkt i kriget. Efter Sveriges förlust i kriget blev Finland ett storfurstendöme under Ryssland.

I Kimo (uttalas [’ɕɪmʊ] på ortens dialekt) ligger järnbruket Kimo bruk, grundat 1703 av handelsmannen tillika stockholmaren Petter Heijke, som då redan drev Orisbergs bruk i grannkommunen Storkyro.[3] Till bruket byggdes också flera stångjärnshammare, som drevs av vattenkraft från Kimo å. Ruinerna av den smedja som byggdes vid bruket år 1791 står fortfarande kvar. Verksamheten där upphörde på 1860-talet, varefter man istället installerade vattendrivna kvarnar i byggnaden. Kvarnen stängdes 1979.[3] Sedan 1986 är den gamla kvarnen varje sommar spelplats för utomhusteater. Flertalet av uppsättningarna har regisserats av Erik Kiviniemi, chef för Vasa Stadsteater. Ofta ges historiska pjäser skrivna av dramatiker med lokalanknytning.[4]

Oravais masugn ägdes vid 1800-talets början av Bengt Magnus Björkman.

Oravais fabrik var under många år en viktig textilindustri.

Oravais vänorter


Källor

  1. ”Kommunernas invånarantal i alfabetisk ordning” (på svenska, finska). Befolkningsregistercentralen. 31 augusti 2008. http://www.vrk.fi/vrk/files.nsf/files/1D3701CBCE90DB54C22574C100214B6A/$file/080831.htm. Läst 9 oktober 2008. 
  2. ”Oravais flyktingförläggning” (på svenska, finska, engelska). Oravais Flyktingförläggning. 2004. http://www.oravais.fi/off/. Läst 29 augusti 2008. 
  3. 3,0 3,1 ”Kimo Bruk” (på svenska). Oravais Kommun m. fl.. 2004. http://www.oravais.fi/kimobruk/. Läst 29 augusti 2008. 
  4. ”Oravais Teater” (på svenska). Oravais Teater. 2008. http://www.oravaisteater.fi/. Läst 29 augusti 2008. 

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg