Vampyr

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel handlar om den mytologiska vampyren. För fladdermusarterna, se vampyr (fladdermus).

En vampyr är en mytologisk varelse, med övernaturliga krafter och förmågor, som måste dricka människoblod för att överleva. Legender om vampyrliknande väsen finns i många av jordens kulturer.

Innehåll

Legender och folktro

Legender om vampyrliknande varelser och deras handlingar förekommer långt tillbaka - Odysseus utför själv en ritual för att locka fram de döda i Odysséen. Bland slaviska folk i Östeuropa har tro på vampyrer förekommit sedan 300-talet. Dessa vampyrer skulle ha druckit blod, varit rädda för (men inte kunnat dödas med) silver och kunnat dödas genom att deras avhuggna huvud placerades mellan deras ben eller genom att en påle kördes genom deras hjärta.

I mötet med de slaviska sagorna och kristnandet övergick vampyrlegenden i Rumänien kanske i ett nytt stadium, och tecken tyder på att man under en tid vidtog säkerhetsåtgärder när någon dött hastigt eller oförklarligt, för att säkerställa att den döde inte återkom som vampyr. (Jämför Karl XII, vars fötter bands ihop efter döden[källa behövs] av liknande skäl; rädslan för en kunglig gengångare).

Många legender berättar om Vlad Tepes, även känd som Vlad III Dracula eller Vlad pålspetsaren, en enligt sägnerna fruktansvärt grym hertig under 1400-talet. "Dracula" skall i detta sammanhang betyda "drac" = drake och "-ula" = son av, alltså "son av drake" och syfta på att hans far kallades Dracul efter att han upptagits i Draken orden där man tilldelades titeln. Vlad III Draculas största fiende var turkarna. Sultan Mehmet II låg under ständiga krig mot honom. Men det var inte förrän sultanen bevittnade 20 000 av sina soldater spetsade på pålar utanför Târgovişte som han bestämde sig för att förinta Vlad III Dracula en gång för alla. Mehmet II besegrade honom under slaget vid Bukarest år 1476. Mehmet II blev, efter influensen av vampyrmyter, kallad "Vampir öldürücüsü", översatt "vampyrslaktaren".

Människa förklädd till Vampyr

Legenderna om Vlad pålspetsaren ligger delvis till grund för Bram Stokers skräckroman Dracula och det var också den Dracula i boken som blivit mest känd som dagens film-Dracula; en figur som är så populär att han gestaltats i filmer fler gånger än någon annan fiktiv karaktär.

Den förste som behandlade vampyrerna metodologiskt i ett akademiskt verk var den bysantinske bibliotekarien vid Vatikanbiblioteket, Leo Allatius, i dennes De Graecorum hodie quirundam opinationibus (1645).

Numera är vampyrerna i folktron ett eget folk; en population vars antal bara minskas när människorna lyckas oskadliggöra dem, och vars offer återuppstår och förenar sig med sina banemän. Under 1800-talet genomgick vampyrlegenderna ytterligare utveckling, och istället för zombie-artade monstruösa djur blev de till intelligenta och farliga motståndare som inte åldrades och besatte många övernaturliga krafter.

Med vissa undantag har vampyren stor motståndskraft mot all materiell påverkan. De tros ofta kunna förvandla sig till dimma, till en fladdermus, råtta eller varg. De antas ha övernaturlig styrka och intelligens och vissa tros kunna dominera eller kontrollera människor.

Vampyren saknar själ, och eftersom viss folktro hävdar att en spegel visar själen eller någots sanna natur, har vampyren ingen spegelbild. I många filmer och böcker förstör därför vampyrer systematiskt speglar eller hänger skynken framför dem.

I många verk är vampyren tvungen att jaga och söka nya offer för att dricka deras blod, för att inte tyna bort eller dö. I många berättelser är solljus dödligt för vampyrer. Den jord som vampyren begravts i kan ha speciell mening, och flera filmer visar hur vampyren fraktar med sig sin likkista, fylld med jord från graven, eller till och med reser i kistan. Strömmande vatten har också speciell mening och vanligen kan vampyrer inte korsa vattendrag utom möjligen om de under tiden ligger i sin kista.

Det finns flera olika gestaltningar av vampyrer i filmer och böcker: Dels finns det gentlemannavampyrer som Dracula, dels vampyrer som plågas av att se sina icke odödliga vänner bli gamla och fula och till sist dö (Terry Pratchett kallade dessa "den sorts vampyrer som klagar över att behöva se coola ut och leva för evigt"), och dels mera djuriska vampyrer som t.ex. i serien 30 Days of Night som bara tänker på att dricka blod.

Hur en vampyr skapas

Den vanligaste beskrivningen av hur en vampyr skulle skapas är att en annan vampyr biter en människa. Det finns också andra sätt på vilka man enligt sägnen skulle bli en vampyr, såsom:

  • De som tar livet av sig själva
  • De som blivit begravda utan böner
  • De som dött under våldsamma förhållanden
  • De som icke druckit någon bröstmjölk
  • De som förnekar Gud
  • De som blandar sitt blod med en vampyr
  • De som ingår en pakt med Djävulen
  • De vars lik en katt eller varg går över
  • De som blir biten av en Vampyr

Motmedel

Vitlök skall ha kraft att stöta bort (men inte skada) vampyrer, liksom vissa religiösa symboler (vanligen kors eller krucifix). Enligt vissa versioner kan vampyrer inte gå in i någons hus utan att ha blivit inbjuden. I vissa legender används riskorn eller frön, som kan strös i vampyrens väg - vampyren kan då inte passera utan att först ha stannat och räknat alla korn. Vissa sägner talar om att en vampyr inte kan låta bli att knyta upp knutar; om det finns knutar där en vampyr måste gå, måste han/hon knyta upp dem. Även vigvatten fungerar som skydd, då det bränner som syra på vampyrens hud. Enligt vissa sägs det att vampyrer inte tål silver och andra säger att de gör det. Varulvar (också kallade lykaner) tål inte silver - det kan därigenom ha blivit ett missförstånd. Vampyrer går att döda på olika sätt. De dör av en påle gjord av trä genom hjärtat, halshuggning samt solljus. (I den första Dracula-boken tålde de dock solljus men försvagades av det och i andra böcker glittrar dom som diamanter i solljus.)

Mytens ursprung

Bakom denna myt finns det flera tänkbara förklaringar. Enligt en av dem uppkom myten i Böhmen under medeltiden, där byarna var isolerade, vilket gjorde att alla främlingar betraktades som farliga, men framför allt ledde isolationen till inavel, och deformationer. Det finns bland annat en sjukdom (porfyria) vars symptom liknar beskrivningarna av vampyrer: en oförmåga att binda hemoglobinet i blodet gör att bäraren ser blek ut; porfyrinet som lagras nära huden är ljuskänslig (vampyrernas rädsla för solljus), och vitlök innehåller enzymer som under vissa omständigheter kan döda dem. Dessutom kan porfyrinet orsaka att tandköttet dras tillbaka så att tänderna ser större ut, och blodtörsten kan komma av bristen på friskt hemoglobin.

Jämför vamp.

Källa

Personliga verktyg