Från Rilpedia

Validitet kan generellt sägas vara ett mått på hur väl man mäter det man vill mäta. Validiteten kan uttryckas som korrelationen mellan den teoretiska definitionen och den operationella definitionen.

Ett närliggande begrepp är reliabilitet, som uttrycker noggrannheten i mätningen. Ett valitt mått måste vara reliabelt, men det omvända gäller inte. Reliabiliteten för de två ingående variablerna sätter en övre gräns för vad validiteten kan vara, enligt:

där r_xy är validiteten, och r_xx och r_yy är relibiliateten för de två variablerna. ^[1]

Validitet inom psykometri

Inom psykometri brukar man traditionellt skilja mellan ett antal olika typer av validitet.

Begreppet innehållsvaliditet (content validity) används vid kunskapstest eller väl angränsande färdighetstest. Det avser hur väl ett test täcker av sitt område. Om man till exempel vill testa kunskap om svensk historia så finns det ett stort antal tänkbara frågor, men i testet finns bara plats för ett fåtal. Med innehållsvaliditet avses hur bra ett resultat på testet korrellerar med ett resultat på den tänkta populationen av möjliga frågor. Det är oftast inte möjligt att få ett kvantitativt mått på innehållsvaliditet, den bedöms i stället av experter på ett mer eller mindre subjektivt sätt.

Kriterievaliditet eller empirisk validitet innebär hur väl en testvariabel korrelerar med ett visst uppsatt kriterium. Kriterievaliditet kan vidare delas in i samtidig och prediktiv validitet. Vid samtidig validitet görs en mätning av kriterievariabeln vid samma tillfälle, och resultaten korreleras. Vid prediktiv validitet görs mätning av kriterievariabeln långt senare, och korrelationen anger då hur väl mätningen kunde förutsäga resultaten. Ett exempel på prediktiv validitet är hur väl högskoleprovet förutsäger senare framgång vid högskolestudier.

Begreppsvaliditet (construct validity) är ett inom testpsykologi omdiskuterat ämne.^[2] Detta avser hur väl ett psykologiskt test mäter ett abstrakt psykologiskt begrepp, som till exempel aggressivitet eller viljestyrka. I praktiken mäter man ofta detta som korrelation med andra, väletablerade test. Denna praktik kritiseras av vissa som ett cirkelresonemang.

Face validity, ungefär "uppenbar" eller "självklar" validitet, anger om testet vid en första anblick verkar mäta det som det avser att mäta. Detta kan vara viktigt att säkerställa, då en testperson kan behöva uppfatta testet som relevant för att känna motivation.

Referenser

1. ↑ Kaplan, Robert M. & Saccuzzo, Dennis P. Psychological Testing - Principles, applications, and issues. Thomson Custom Publishing, 2005. ISBN 0-534-63306-4
2. ↑ Stig Fhanér, Psykologisk testning - Teori och tillämpningar. Norstedts, 1986