Världens historia

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Världshistoria)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Människans utbredning över jordytan.

Grottmålning i Bhimbetka, Indien. Konsten är betydligt äldre än skriften.

Med världshistoria brukar man syfta på människans historia. Detta brukar skiljas från jordens historia som börjar med planetens bildande, och universums historia som börjar med Big Bang.

Det finns en indelning i förhistorisk tid, som övergick i historisk tid när skriften utvecklades.

Äldre stenåldern

Detta avsnitt är en sammanfattning av Människans utveckling, Äldre stenåldern, och Förhistorisk tid

Den moderna människan (Homo sapiens) uppstod för ungefär 276 000 år sedan, troligen i Afrika. Därifrån spred hon sig till andra kontinenter. Till Europa kom hon för cirka 40 000 år sedan där hon så småningom ersatte Neanderthalmänniskan.^[1]

Indianernas historia

Huvudartikel: Indianer

Runt år 13 000 f. Kr. vandrade en grupp människor över Berings Sund till Alaska och koloniserade Amerika. Denna grupp var med några undantag isolerad från övriga mänskligheten fram till 1400-talet.

Jordbruket föds

Huvudartikel: Neolitiska revolutionen

Enligt treperiodssystemet delas människans historia in i stenåldern, bronsåldern och järnåldern utefter vilka kvarlämningar som funnits. Kring år 13 000 f. Kr., då människor i olika delar av världen utvecklade jordbruk, började yngre stenåldern, neolitikum. På jordbruket följde boskapsskötsel, städer, skrift, stater och arméer. Olika former av specialiserat hantverk uppstod, bland annat snickeri, keramik, textiltillverkning och murarkonst. Det uppkom olika samhällsklasser med bland annat präster, köpmän och slavar.

Det forntida Egypten var en flodkultur som uppförde många stora byggnadsverk.

Flodkulturerna

Huvudartikel: Flodkultur

De första städerna uppstod på flodslätter. Tydliga exempel är antikens Egypten vid Nilen, Mesopotamien, Induskulturen och Gula floden i Kina. Floder användes för bevattning och transport. Vissa flodkulturer underkuvade främmande folkslag och blev imperier.

Antiken

Huvudartikel: Antiken

Den västerländska civilisationen brukar räkna sin början till det antika Grekland och romerska riket. De största imperierna under denna tid var perserriket, Indien och Kina. Under denna tid etablerades de flesta av världsreligionerna; i Mellanöstern uppstod judendom följt av zoroastrism, kristendom och islam, och i Indien och Kina utvecklades buddhism, taoism och konfucianism.

Medeltiden

Präst, riddare och arbetare. I det medeltida Europa var ståndssamhället påtagligt.

Christofer Columbus var en av de europeiska upptäcktsresande som gjorde anspråk på den nya världen.

Huvudartikel: Medeltiden

Efter det romerska imperiets fall på 400-talet började i Europa en period som senare kom att kallas medeltiden. Under samma period spreds islam i norra Afrika och västra Asien, och araberna blev framstående inom kultur och vetenskap. Olika asiatiska ryttarfolk dominerade Asiens inre, och mongolväldet erövrade större delen av Eurasien på 1200-talet.

Även kristendomen spreds över Europa, först inom romarriket och sedan till Norden och Östeuropa. Kristnandet av Norden innebar slutet på vikingatiden. De kristna furstendömenas försök att erövra det heliga landet ledde till korstågen.

Under denna tid utvecklades stadskulturer i Amerika, som inkariket och aztekriket.

Vid 1400-talet började Europa få ett tekniskt försprång framför araberna och Kina, när segelfartyg och eldvapen utvecklades.

Europas expansion

Huvudartikel: Upptäcktsåldern

På 1400-talets slut började européer genomföra upptäcktsresor för att senare grunda kolonier. Segelfartyg, hästar, eldvapen och stålverktyg gav Europa ett tekniskt och ekonomiskt överläge som kom att bestå fram till 1900-talet. För många folkslag i Amerika, Afrika, Asien och Oceanien fick kontakten med européer förödande konsekvenser, framför allt när de innebar att européerna smittade dem med farsoter som de andra folken saknade resistens mot.

Europas stormakter - framför allt England (senare Storbritannien), Frankrike, Spanien och Portugal - var rivaler i och utanför Europa. Reformationen ledde till att flera protestantiska kyrkor uppstod i revolt mot katolska kyrkan, som genomförde en motreformation. Denna konflikt nådde sin höjd i trettioåriga kriget.

Under 1700-talet kom upplysningen där filosofer lade grunden till ideologier som konservatism, liberalism och socialism.

Industriella revolutionen

Huvudartikel: Industriella revolutionen

På 1700-talet inleddes i England den industriella revolutionen, som nådde Europa och Nordamerika under 1800-talet, och alltjämt håller på att sprida sig över världen. Ångmaskiner drev järnvägar, ångfartyg och industrier. Processen då de på 1900-talet ersattes av elektriska motorer och förbränningsmotorer kallas den andra industriella revolutionen.

Transkontinental järnväg i USA. Indianer syns i bakgrunden.

Världens politiska uppdelning 1898, då de flesta kolonialvälden stod på sin höjd.

Världen 1980, under kalla kriget.

Kolonialväldenas uppgång och fall

Huvudartikel: Avkolonisering

Under upplysningstiden hade många tänkare börjat ifrågasätta de europeiska monarkierna och ståndssamhället. Dessa idéer bidrog till det första stora koloniala upproret - amerikanska revolutionen på 1770-talet. Därpå följde franska revolutionen, som inspirerade till en rad omvälvningar där kungen, adeln och kyrkan försvagades eller avskaffades.

Den nationalistiska rörelsen bidrog till att vissa småstatsförbund utvecklades till nationalstater (till exempel tyska kejsardömet och Italien), och att vissa nationer utan egna stater gjorde uppror mot imperier (se Balkankrigen).

Större delar av Latinamerika blev självständiga under 1800-talets början. De europeiska kolonialväldena fortsatte breda ut sig i bland annat Afrika (se kapplöpningen om Afrika), och stod på sin höjd när första världskriget inleddes år 1914.

Världskrigen

I första och andra världskriget användes massproducerade vapen, som bomber, stridsvagnar och stridsflygplan. Tiomiljontals människor stupade i vart och ett av krigen.

Första världskriget ägde framför allt rum i Europa. Under detta krig fullbordades ryska revolutionen. Därpå följde den stora depressionen och andra världskriget.

Kalla kriget

Huvudartikel: Kalla kriget

Under kalla kriget pågick avkoloniseringen för fullt. I rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen utvecklande man månlandare och rymdstationer, och samtidigt kärnvapenbärande robotvapen som skulle kunna utplåna hela mänskligheten. Kalla kriget slutade med Sovjetunionens sammanbrott under 1990-talet.

Efter kalla kriget

Efter kalla kriget stod USA som världens enda supermakt. Europeiska gemenskapen utvecklades till Europeiska unionen, som utvidgats till att omfatta de flesta av Europas länder. Under 1990-talet har Kina genomgått en stark ekonomisk utveckling. Terrordåden den 11 september inledde kriget mot terrorismen, som bland annat inneburit att USA och dess allierade invaderat Afghanistan och Irak.

Se även

Noter

↑ Människan: Människans utvecklingshistoria. Nationalencyklopedin. Nätupplaga, läst 27 november 2007

Denna historierelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.

[0] Människan: Människans utvecklingshistoria. Nationalencyklopedin. Nätupplaga, läst 27 november 2007

[1]