Vägmarkeringar
Från Rilpedia
Vägmarkeringar finns på de flesta vägar. Det är mest de allra minsta vägarna och grusvägarna som saknar detta. Vägmarkeringarna har olika betydelser som upplyser trafikanterna om vilka villkor som gäller i trafiken.
Allmänt
Vägmarkeringar i Europa följer en viss enhetlig europeisk standard, nämligen FNs Konvention om vägmärken och signaler. Den nuvarande versionen gäller från 1968 med tillägg fram till 1995, för de länder som undertecknat konventionen, vilket de flesta länder i Europa har gjort. De skillnader som finns mellan länder är ganska små.
I Sverige finns reglerna för vägmarkeringar förtecknade i och reglerade genom Vägmärkesförordningen (2007:90).
Mittlinje och körfältslinje
 |
Detta är en mittlinje. Trafikanter får köra över på andra sidan om denna mittlinje men detta sker på egen risk då det oftast kan förekomma mötande trafik på vänster sida om denna mittlinje.
Förhållandet är i Europa mellan dellinjen och mellanrummet här 1:3 vilket visar att detta är en väg där hastighetsgränsen är 70 km/h eller mer om inget annat anges. Det är inte lagligt bindande, hastighetsgränsen kan vara lägre.
Detta är en mittlinje som betyder samma sak regelmässigt som den föregående. Skillnaden mellan dellinjen och mellanrummet är här 1:1 vilket visar att detta är en väg där hastighetsgränsen är 50 km/h eller lägre om inget annat anges.
Mittlinje med längdförhållandet 1:1 förekommer även på dubbelriktade cykelbanor.[1]
Vissa länder har mittlinjer som varierar något i utformning. Mittlinjer är vita i majoriteten av länderna, främst i Europa och då bland annat i Sverige. Mittlinjer är gula bland annat i Norge, Österrike och USA.
Varningslinje
 |
Detta är en varningslinje. Denna visar att det visserligen är tillåtet för trafikanter att köra över på andra sidan om denna linje men att detta inte rekommenderas. Detta kan till exempel bero på att sikten är något skymd. Förhållandet mellan dellinje och mellanrummet är 3:1.
Spärrlinje
 |
Detta är en spärrlinje. Denna visar att det är förbjudet för trafikanter att köra över på andra sidan om denna linje.
Mittlinje och spärrlinje
 |
Detta är en spärrlinje för trafikanter i den ena körriktningen. Denna visar att det är förbjudet för trafikanter i den ena körriktningen att köra över på andra sidan om denna linje. För trafikanter i den andra körriktningen är detta tillåtet men sker på egen risk.
Varningslinje och spärrlinje
 |
Detta är en spärrlinje för trafikanter i den ena körriktningen. Denna visar att det är förbjudet för trafikanter i den ena körriktningen att köra över på andra sidan om denna linje. För trafikanter i den andra körriktningen är detta tillåtet men detta rekommenderas inte.
Dubbel spärrlinje
 |
Detta är en dubbel spärrlinje. Denna visar att det är förbjudet för trafikanter att köra över på andra sidan om denna linje. Den dubbla spärrlinjen markerar att detta gäller i båda körriktningarna.
Markering för reversibelt körfält
 |
Detta är en dubbel linje som markerar reversibelt körfält. Detta innebär att denna kan vid behov ändra körriktning. Detta visas genom skyltning.
Linje för reserverat körfält
|
Detta är en linje som markerar reserverat körfält. Ett reserverat körfält är oftast reserverat för ett visst fordonsslag som t ex buss eller andra fordon i linjetrafik. Linjen är av "förstärkt" typ, vilket i allmänhet innebär att den är dubbelt så bred som mitt, eller fillinjer på samma väg. Körfältet är också normalt försett med text som talar om vilket fordonsslag detta körfält är reserverat för.
Ledlinje
 |
Detta är en ledlinje. Denna visar färdriktningen för att till exempel lättare följa en viss färdriktning i exempelvis en större och mer avancerad vägkorsning.
Cykelfältslinje
 |
Detta är en cykelfältslinje. Denna markerar att det finns ett fält på vägen avsedd för cyklister.
Kantlinje
 |
Detta är en kantlinje. Denna finns längst ut på vägen för att markera vägens bredd. Utanför denna finns ibland en vägren men det vanligaste på landsvägar är ändå att denna saknas.
Heldragen kantlinje
 |
Detta är en heldragen kantlinje. Denna finns längst ut på vägen för att markera vägens bredd. Utanför denna finns ibland en vägren. Heldragen kantlinje är vanligast på motorväg och på 2+1-vägar. Det som skiljer en heldragen kantlinje från en streckad är att det är förbjudet för trafikanterna att passera den heldragna kantlinjen. På motorväg och motortrafikled är ofta denna kantlinje räfflad, vilket är avsett att förbättra ljusreflektionen vid våt vägbana. Dessutom ger den en hörbar varning. Om till exempel en bil kör över den räfflade kantlinjen ger däcken ifrån sig ett speciellt ljud som hörs i bilen. Detta ljud är avsett för att varna föraren att denna är för nära kanten. På vägar där många kör långa sträckor beror många olyckor på att en förare somnat.
Stopplinje
 |
Detta är en stopplinje. Denna finns vid vägkorsningar där trafikanten har stopplikt. Trafikanten har då skyldighet att köra fram till stopplinjen och ska därefter obligatoriskt alltid stanna före den fortsatta färden. Linjen används även vid trafiksignal för att markera var fordonet ska stanna om signalen så antyder.
Väjningslinje
 |
De så kallade hajtänderna är en väjningslinje. Denna finns vid vägkorsningar där trafikanten skall lämna annan trafik företräde. Trafikanten har då skyldighet att köra fram till väjningslinjen och ska därefter stanna vid behov före den fortsatta färden.
Övergångsställe
 |
Detta är ett övergångsställe. De vita strecken visar fotgängare var de ska gå över vägen.
Cykelöverfart
 |
Detta är en cykelöverfart. De vita rutorna visar cyklister var de ska cykla över vägen.
Körfältspilar
 |
Detta är Körfältspilar. Detta visar i körfälten åt vilket håll trafikanterna ska fortsätta färden när de väljer ett körfält.
Anvisning om körfältsbyte
 |
Denna pil finns då ett körfält tar slut och visar åt vilket håll trafikanterna ska fortsätta färden i det andra körfältet.
Spärrområde
 |
Detta är ett spärrområde. Trafikanter får ej vistas inom det streckade området. Oftast finns detta i anslutning till refuger och mittbarriärer.
Texter
 |
Detta är texter som kan finnas på en väg. Den upplyser t ex om fordonsslag för reserverade körfält eller kan ge information om att t ex stopplikt närmar sig. Det kan också vara vägnummer som en viss fil leder till. Den användningen är ganska ovanlig i Sverige, men förekommer. Vägnummer målade i körfälten är vanliga i vissa länder, och obefintliga i vissa.
Förberedande upplysning om väjningsplikt eller stopplikt
 |
Detta är en förberedande upplysning om väjningsplikt eller stopplikt. Denna upplyser trafikanterna att en väjningsplikt eller stopplikt närmar sig.
Färdväg för cyklister
 |
Symbol M26, Cykel, markerar en bana eller lämplig färdväg för cyklister och förare av moped klass II.[2] Symbolens orientering säger inget om färdriktningen, alla cykelbanor är dubbelriktade om inget annat explicit anges.[3]
Symbol M25, Gång- och cykelpil, markerar lämplig färdväg för gående eller cyklande och förare av moped klass II.[4]. Pilen används oftast i kombination med cykelsymbolen, se bild.
Symbol för rörelsehindrad
 |
Detta är en symbol för rörelsehindrad. Denna finns på de funktioner som enbart gäller för rörelsehindrade. Det vanligaste är att de finns på en parkeringsplats för rörelsehindrade. Speciellt tillstånd krävs.
Uppställningsplats
 |
Detta är linjer som visar uppställningsplatser eller parkeringsplatser. En parkeringsplats är 2,5x5m vid parallella platser, och 2,0x5m vid längsgående platser.
Busshållplats
Busshållplatser markeras med gul linje. Detta betyder att trafikanterna inte får parkera vid denna. Enbart bussar ska stanna här. Markeringarna kan se något olika ut beroende på plats. Oftast beror dessa skillnader på olika lokala initiativ. Det finns därför egentligen ingen riktig enhetlig standard för detta utan följande tre varianter används.
Heldragen markering
 |
Denna markering målas på trottoarskanten som en heldragen gul linje och innebär förbud mot att stanna och parkera fordon. Linjen skall vara 15 cm bred på den horisontella delen av kantstenen samt hela kantstenens höjd.
Streckad markering
 |
Denna markering målas på trottoarkanten som en streckad gul linje och innebär förbud mot att parkera fordon.
Markering på gatan
 |
Denna markering målas direkt på gatan och benämns "förstärkt markering". Den ska enligt Vägmärkesförordningen användas då det behövs och tillsammans med någon av de två ovanstående markeringarna.
Tillfälliga markeringar
I samband med vägarbeten eller liknande kan det finnas tillfälliga vägmarkeringar. De gäller före de ordinarie.
- I Sverige är de orange.
- I Tyskland är de gula.
- I Schweiz och Österrike är de röda.
Referenser
Noter
- ↑ 4 kap. 4 § Vägmärkesförordningen (2007:90)
- ↑ 4 kap. 9 § Vägmärkesförordningen (2007:90)
- ↑ Cykeln i staden 2005, sid 14
- ↑ 4 kap. 9 § Vägmärkesförordningen (2007:90)
Källor
- Vägmärkesförordningen (2007:90)
- Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad. Publikation 2005:4, Göran Gahm, Krister Isaksson, Stockholms stads trafikkontor.
