Tore Hedin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Tore Hedin
Tore hedin.jpg
Bakgrundsinformation
Födelsenamn Tore Hedin
Yrke Fjärdingsman
Född 7 januari 1927
Stora Harrie, Skåne, Sverige
Död

22 augusti 1952 (25 år)
Bosarpasjön, Skåne

Dödsorsak Självmord (drunkning)
Maka Ulla Östberg (f.d. flickvän)
Mördande
Datum 22 augusti 1952
00.00 - ca 01.00
Plats Saxtorp och Hurva, Skåne
Dödade 9+1
Vapen Yxa, bensin (mordbrand)

Tore Hedin, född 7 januari 1927 i Stora Harrie utanför Kävlinge, död 22 augusti 1952 i Bosarpasjön (självmord), var en svensk polis (fjärdingsman) som mördade tio människor.

Innehåll

Livet före Hurvamorden

Hedins brottsbana började långt före den natt i augusti 1952 under vilken nio liv skulle släckas. Redan som 16-åring hade han gjort sig skyldig till mordbrand då han hade brutit sig in i ett bryggeri i närheten av föräldrahemmet. För att dölja spåren efter brottet tände han eld på bryggeriet. Tre år senare skall han ha stulit en motorcykel och lämnat den i Åsum.

Under början av 1950-talet genomgick Hedin en underbefälsutbildning på regementet A 3 i Kristianstad, där han kom att lära känna en person som i framtiden skulle utreda hans brott. Beskrivningen av Hedins person som givits av denne Gunnar Johansson är att han var uppskattad, trevlig och verkade snäll[1]. Efter genomförd utbildning får han tjänst som fjärdingsman.

Sitt första mord begick Hedin den 28 november 1951 klockan 02.30 i Tjörnarp, då han efter att spelat poker med sin vän kvarnägare Johan Folke Allan Nilsson, slog ihjäl denne och stal dennes pengar. Vid tillfället kom Hedin över 4 369 kronor, varefter han vid tretiden på natten tände eld på huset de hade befunnit sig för att dölja spåren. I egenskap av fjärdingsman utredde Hedin själv brottet tillsammans med kriminalare och ett medium, Olof Jönsson (detta är första och enda gången som ett medium har använts i en svensk brottsutredning - förmodligen var det beklämmande att mediet inte kunde känna att mördaren fanns på platsen)[2].

Hurvamorden

Huvudartikel: Hurvamorden

Det brott som Hedin gick till historien för var dock de så kallade Hurvamorden som skedde natten till den 22 augusti 1952. Namnet Hurvamorden kommer från ålderdomshemmet i Hurva, vilket Hedin satte eld på. Bakgrunden till det som hände den aktuella natten var det svek som han ansåg sig ha blivit utsatt för av sin före detta flickvän Ulla Östberg. Hon hade nämligen anmält honom för den misshandel som hon utsatts för någon vecka tidigare då han under hot försökte tvinga henne att ta honom tillbaka. Under några få timmar natten till den 22 augusti mördar Hedin nio personer (däribland Ulla Östberg och sina föräldrar) och blir därigenom den värste kände massmördaren i svensk kriminalhistoria.

Självmordet

Hedin som fjärdingsman.
Hedins kropp dras upp ur sjön efter självmordet.

Efter att ha fullföljt sina planer begav sig Hedin till Bosarpasjön i Häglinge församling. Han lämnade ett självmordsbrev i sin bil varefter han dränkte sig med hjälp av tyngder. Detta skedde någon gång efter klockan fyra på natten. Hedins avskedsbrev lyder som följer:[3]

"Telefonen ringer, polisen springer och letar efter mig, men mej hittar dom ej. Men min övergivna bil har ni hittat nu och det är ju ändå något och vill ni gissa en gåta så leta i det våta ifall ni tror att jag är där.
Ja, mina vänner, varför nu detta som kan synas som en dåres verk och det kan hända att det är det också som man känner sig själv känner man andra och där ser ni i dag röd i morgon död man vet aldrig när det är tid att lämna in. Ja, nu skall jag bara i korthet omtala vad jag gjort och varför så att ni skall slippa att ljuga för den nyfikna allmänheten. Ja, i september 1943 satte jag fyr på Gustafshills bryggeri i Annelöv och anledningen var att jag stulit havre på vinden till vår häst därhemma som far svalt och för att vi inte skulle synas så slängde jag in en sticka i halmen innan jag gick med den följd som blev.
Sen på hösten 1946 stal jag mc L 150 i Kristianstad och satte i Asum.
I november 1951 närmare bestämt den 28 kl. 02.30 mördade jag kvarnägare John :Folke Allan Nilsson i Tjörnarp samt satte fyr på hans fastighet. Skälet var behov av pengar och jag kom över 4369:- vid ifrågavarande tillfälle.
Och det sista har hänt för att jag bedragits av en kvinna, som betydde allt för mig. Hon har svikit mig och jag lönar svek på detta sätt. Den 21 august klockan 24 slog jag ihjäl min far och min mor och tände på. Sedan körde jag till den svekfulla flickan i Hurva och kom dit kl 0.30. Sedan jag sett min omkring slog jag ihjäl henne och hennes chef klockan 1.30 och tände på klockan 2. Först hade jag hällt ut bensin lite varstans. Ja, nu slutar jag och hoppas, att ni kan klara ut det hela. Min sista vilja är, att, om det skulle finnas något kvar efter mig, två personer (namnen angavs) delar. Det är de bästa vännar, jag någonsin haft, och de behöver det mer än väl båda två...
I hopp om att endast fakta kommer pressen till del slutar jag nu och beklagar, att jag aldrig blivit detektiv, ty då skulle många ouppklarade mysterier fått sin lösning. Utan att skryta är detta det enda jag dugt till.
Ja, nu är klockan 4 den 22 augusti 1952 och jag slutar mitt sorgliga liv med hopp om att bli förstådd och förlåten av dem som har lust och möljighet därtill.
Glad, lugn och beredd går jag i döden, ty allt har nu uppfyllts.
Tore Hedin, mördare, adress okänd.
P.S. Mina föräldrar dödade jag för att de skulle slippa lida för vad jag gjort. D.S."

Efter döden

När Hedins kropp slutligen hittades i sjön fördes den till Lunds universitet för undersökningar (bland annat skulle hjärnan obduceras). Av okänd anledning kom hans kropp att bli kvar på anatomiska institutionen ända till december 1973, då den slutligen kremerades.[källa behövs]

Tidningarna spekulerade om olika orsaker till Hedins beteende, som schizofreni, sinnessjukdom, gengasförgiftning med mera. Flera större tidningar publicerade ingående beskrivningar av hur Hedin hade gått tillväga (Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen publicerade även dennes självmordsbrev). Som ofta händer i dag framfördes att Hedin skulle vara misstänkt för andra mord i Skåne, trots att han erkänt samtliga brott i självmordsbrevet. Flera tidningar ställde också frågan hur person som denne kunde bli polis. Det medium, Olof Jönsson, som var med vid utredning av det första mordet fick också utstå en hel del häckel i pressen[3]. Men Jönsson, som flyttade till USA 1953, hävdade senare att han deltagit i utredningen av Hurvamorden 1952, inte Tjörnarpsmordet 1951. Han ska då ha pekat ut Hedin som gärningsman. Hedin kunde emellertid inte förhöras eftersom han var försvunnen. Jönsson hävdade också att Hedin i sitt självmordsbrev skrivit att det bara var en tidsfråga innan mediet Jönsson skulle avslöja honom[4][5].

TV-serier

Referenser

  1. Deras pappa försökte förhindra Hurvamorden - besökt 20 februari 2007 klockan 16.06
  2. Aftonbladet söndag 24 augusti 1952, Massmördarens förflutna kartläggs - Utan kamrater inkrökt i sig själv - Mordorgien i Skåne, ett schizofrent vulkanutbrott
  3. 3,0 3,1 Hurvamorden och Lasermannen - två fallstudier inom kriminaljournalistik, D-uppsats på Journalistprogrammet vid Lunds universitet av Patrick Linell
  4. Semitjov, E., (1979). Mellan dröm och verklighet. Askild & Tjärnekull
  5. Olof Jönsson PSI-stjärna Minnestext över Olof Jönsson i Chicago Tribune

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk