Skog

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Tempererade skogsmiljöer)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Skog (olika betydelser).
Tallskog i södra Bayern, Tyskland.
Mangroveskog i norra Brasilien.
Regnskog i Senegal.
Tajga i nordöstra Sibirien.

Skog kallas ett trädbevuxet större område. Mer precist menas med skog såväl träden och undervegetationen som alla andra organismer som har anknytning till träden och marken. För att ett område ska räknas som skog ska trädkronornas horisontalprojektion (så kallade kronslutenhet) täcka minst 20 % av arealen, och det genomsnittliga avståndet mellan minst 4 meter höga träd bör ej överskrida 31 meter. Dessutom bör området vara tillräckligt stort för att ha ett eget lokalklimat som märkbart avviker från omgivningens. Kalhyggen i området som tillfälligt står utan träd inräknas i skogen.

De största skogsområdena på jorden utgörs idag av de tropiska regnskogarna, och tajgan i de tempererade regionerna. I varje klimatzon krävs ett särskilt mått av nederbörd, nödvändig för skogens existens. Annars går växtligheten över till savann, tundra eller öken.

Skogar föreställer mycket komplexa ekosystem. Tillsammans med oceanerna har de stort inflyttande på jordens klimat. Bara skogar har förmåga att sänka andelen av koldioxid i luften tydligt. Produktionen av syre är en viktig förutsättning för djurens existens.

Innehåll

Typer av skog

Regnskog

Huvudartikel: Regnskog

Regnskog är skog med hög årlig nederbörd, åtminstone 1700–2000 mm, och hög temperatur, mellan 27 och 35 grader Celsius. Kännetecknande för regnskogen är att den är extremt artrik både vad gäller växter och djur.

Regnskog överkonsumeras också. Till exempel så huggs och bränns den ned för att man skall få bördig mark. Den marken, vi nu fått av att bränna eller hugga träden, är bördig i cirka något år. Sedan hugger man ned mer träd och har bördig mark i några få år till och så håller det på, och någon gång kommer ju regnskogen att ta slut. Om man inte slutar förstöra den.

Granskog

Huvudartikel: Blåbärsgranskog

Granskog består till övervägande delen av granar. tillsammans med dessa lever växter som överlever utan mycket solljus, detta på grund av granens speciella förmåga att skymma solen. Blåbärsris syns ofta tillsammans med gran av denna anledning. Även mossa är vanlig, men den finns där av en annan anledning också, och det är på grund av att det är så fuktigt i granskog.

Galleriskog

Galleriskog i området runt Eriesjön

Galleriskog växer i en krans runt en insjö eller följer en flod i stäpp-, öken- eller savannområden, som i för övrigt inte kan bära skog, på grund av att regnet endast fuktar det översta jordlagret. Galleriskogar finns till exempel i Afrikas och Amerikas torra trakter.

Mangroveskog

Huvudartikel: Mangrove

Tajga

Huvudartikel: Tajga

Den svenska skogen

Skogen i Sverige anses som de flesta andra vara skiktad, det vill säga uppbyggd av olika höjdlager. Längst ner, strax ovan förnan, finns bottenskiktet, som innehåller mossor, lavar och svampar. Ovan för bottensiktet ligger fältsiktet som innehåller ormbunksväxter, örter och gräs. I vissa fall finns ytterligare två lager. Buskskiktet är växter som är lägre än fem meter, medan det översta trädskiktet utgörs av de träd som är högre än fem meter.

Typen av skog varierar. Den svenska skogen består av cirka 97 % kulturskog och knappt 3 % naturskog. I söder är lövskog relativt sett vanligare, medan mellersta och norra Sverige helt domineras av barrskog bestående av gran- och tallbestånd. Skogsmarkens produktionsförmåga, dess bonitet, är mycket avhängig klimatet, och avtar ju längre norrut man kommer i Sverige. I fjällen ovanför trädgränsen växer inga träd och landskapet är av typen fältskikt. I Sverige finns sedan århundraden inte längre någon urskog i egentlig mening. Däremot finns områden som till del liknar urskog, exempelvis Fiby urskog och Lunsen i Uppland.

I Sverige bedrivs sedan sekelskiftet 18991900 ett planlagt skogsbruk som syftar till att försörja skogsindustrin med högkvalitativ råvara samtidigt som skogens långsiktiga återväxt inte äventyras. Inom skogsbruket skiljer man på produktiv skogsmark respektive impediment. Med produktiv skogsmark avses skogsområden som i genomsnitt kan antas producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år. Vanliga typer av impediment är myrmark, kraftledningsgator och särskilt bergiga partier.

I Sverige finns det cirka 22,7 miljoner hektar produktiv skogmark, vartill tillkommer 5,8 miljoner hektar impediment. Privata ägare kontrollerar drygt halva arealen, medan skogsindustrin och allmänna ägare som Sveaskog, Statens Fastighetsverk, stift inom Svenska kyrkan och kommuner äger den andra halvan.

På senare tid har vetskapen om, och betydelsen av tätortsnära skog ökat. Med tätortsnära skog menas skog som finns inom nära avstånd, 0,5–1 km från bebyggelsen. I den tätortsnära skogen bedrivs den huvudsakliga rekreationen, och den har därför stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande.


Sveriges landareal 41,1 milj. ha
Skogsmarksareal 22,7 milj. ha
Urskog ca 85 000 ha
Ädellövskog ca 150 000 ha
Tätortsnära skogar ca 300 000 ha
Kustnära skogar ca 450 000 ha
Virkesförråd 2 666 milj. m³sk
Årlig tillväxt ca 96,2 milj. m³sk
Årlig avverkning ca 70 milj. m³sk
Genomsnittlig volym av slutavverkningsträd från 0,20 m³sk i norra Sverige till 0,40 i de södra delarna av landet
Genomsnittlig volym vid slutavverkningar 203 m³sk/ha

Skogstyper

I Sverige förekommer bland annat följande typer av skog, indelade efter växtlighetstyp och växtplats:

  • Västlig taiga
  • Tallskog
  • Blandskog
  • Trivialskog
  • Boreonemoral ädellövsskog
  • Primärskog i landhöjningskust
  • Fjällbjörkskog
  • Örtrik granskog
  • Barrskog på rullstensås
  • Skog på betesmark
  • Lövsumpskog
  • Bokskog
  • Ekskog
  • Ek-avenboksskog
  • Lind-lönnskog i ravin och sluttning
  • Myrskog
  • Alluvial lövskog
  • Ek-alm-askblandskog längs vattendrag
  • Ängsgranskog

Se även

Personliga verktyg