Temperaturkoefficient
Från Rilpedia
Temperaturkoefficienten som betecknas med den grekiska bokstaven alfa (α), är resistansförändringen per grad hos till exempel platinagivare och nickelgivare. Koefficienten visar hur mycket resistansen ökar eller minskar om temperaturen ändras en grad. Koefficienten mellan till exempel noll grader och en grad är lika stor som mellan en grad och två grader[1]. Man säger att den är linjär. Det är bland annat ledarens area, längd och materialets resistivitet som avgör ledarens resistans.
Innehåll |
Användning
Man börjar med att beräkna ledarnas resistans och genom att använda formeln:
Rl.= ρ(L/A)
Där Rl. = Ledarens resistans i Ohm, L = ledarens längd i meter, A = ledarens area i mm² och ρ = materialets resistivitet.
För att räkna temperaturens inverkan på resistansen kan man använda formeln:
R2. = R1. + R1. * α(t2. – t1.)
R1. och t1. är ursprungsvärdena på resistans och temperatur, α är temperaturkoefficienten, R2. är den sökta resistansen vid t2..
Material | Temperaturkoefficient (ά) vid 20 C° |
---|---|
Silver | 0,0038 |
Koppar | 0,0039 |
Aluminium | 0,0043 |
Nickel | 0,0067 |
Platina | 0,0038 |
Se även
Fotnoter
- ↑ Om man skall vara mycket petig, så är detta bara nästan sant, men förändringen av temperaturkoefficienten med stigande temperatur är oftast avgjort mindre än mätfelen. Man tillämmpar därför en linjär modell.
Källor
- För tabellen: - En hel del el, Rune Sundin, Liber 2003.
- Kontrollerad och godkänd av en ämneslärare.