Renault F1

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Flag of France.svg Renault
Renault R29, 2009
Tävlingsnamn ING Renault F1 Team
Hemvist Enstone, Oxfordshire, England
Aktivt i F1 1977 - 1985, 2002 -
Stallchef Flavio Briatore
Förare Flag of Spain.svg Fernando Alonso
Flag of Brazil.svg Nelsinho Piquet
Testförare Flag of France.svg Romain Grosjean
Bränsle Total
Lopp 254   ( 24 maj 2009)
Vunna lopp 35
Pole position 50
Snabbaste varv 27
Konstruktörstitlar 2 (2005, 2006)
Förartitlar 2 (Fernando Alonso 2005, 2006)

Renault F1 är ett franskt formel 1-stall som tog över Benetton Renaults stall inför säsongen 2002.

Innehåll

Historik

Sammanfattning

Renault tävlade 1977-1985 som Equipe Renault Elf och var ett av toppstallen under 1980-talet. Renault var det stall som 1977 introducerade användandet av turboladdade motorer i formel 1. Renault är numera ett etablerat toppstall som vunnit två raka konstruktörmästerskap och förarmästerskap, säsongerna 2005 och 2006.

Turboladdad vinst

Renaults formel 1-karriär inleddes 1977 i Storbritanniens Grand PrixSilverstone med Jean-Pierre Jabouille som förare. Säsongen 1977 blev ingen större succé för varken Renault eller Jabouille men 1978 tog stallet sina första poäng. 1979 vann Jabouille i Frankrike, vilket var det enda loppet han tog poäng i, medan hans stallkamrat René Arnoux kom trea. Det var ett historiskt lopp, därför att Renault var den första turboladdade bilen som vann ett formel 1-lopp. 1980 vann stallet tre lopp, Arnoux vann två och blev sexa i förar-VM och Jabouille ett, vilket åter igen blev hans enda poäng.

F1-säsonger

Säsong Tävlingsnamn Bil Motor Däck Poäng VM-plac. Förare 1 Förare 2 Förare 3
1977 Equipe Renault Elf Renault RS01 Renault 1.5 V6T M 0 - Jean-Pierre Jabouille    
1978 Equipe Renault Elf Renault RS01 Renault 1.5 V6T M 3 12:a Jean-Pierre Jabouille    
1979 Equipe Renault Elf Renault RS01
Renault RS10
Renault 1.5 V6T M 26 6:a Jean-Pierre Jabouille René Arnoux  
1980 Equipe Renault Elf Renault RE20 Renault 1.5 V6T M 38 4:a Jean-Pierre Jabouille René Arnoux  
1981 Equipe Renault Elf Renault RE20B
Renault RE30
Renault 1.5 V6T M 54 3:a Alain Prost René Arnoux  
1982 Equipe Renault Elf Renault RE30B Renault 1.5 V6T M 62 3:a Alain Prost René Arnoux  
1983 Equipe Renault Elf Renault RE30C
Renault RE40
Renault 1.5 V6T M 79 2:a Alain Prost Eddie Cheever  
1984 Equipe Renault Elf Renault RE50 Renault 1.5 V6T M 34 5:a Patrick Tambay Derek Warwick Philippe Streiff
1985 Equipe Renault Elf Renault RE60
Renault RE60B
Renault 1.5 V6T G 16 7:a Patrick Tambay Derek Warwick Francois Hesnault
2002 Mild Seven Renault F1 Team Renault R202 Renault 3.0 V10 M 23 4:a Jarno Trulli Jenson Button  
2003 Mild Seven Renault F1 Team Renault R23
Renault R23B
Renault RS23 M 88 4:a Jarno Trulli Fernando Alonso  
2004 Mild Seven Renault F1 Team Renault R24 Renault RS24 M 105 3:a Jarno Trulli
Jacques Villeneuve
Fernando Alonso  
2005 Mild Seven Renault F1 Team Renault R25 Renault RS25 M 191 1:a Fernando Alonso Giancarlo Fisichella  
2006 Mild Seven Renault F1 Team Renault R26 Renault RS26 M 206 1:a Fernando Alonso Giancarlo Fisichella  
2007 ING Renault F1 Team Renault R27 Renault RS27 B 51 3:a Giancarlo Fisichella Heikki Kovalainen  
2008 ING Renault F1 Team Renault R28 Renault RS27 B 80 4:a Fernando Alonso Nelsinho Piquet  
2009 ING Renault F1 Team Renault R29 Renault RS27 B - - Fernando Alonso Nelsinho Piquet  

Segrar


Pole position


Snabbaste varv


Renault RS10 från 1979.
Fernando Alonso i en Renault R25 under kvalet i USA 2005.

Sponsorer

Stallets sponsorer är Elf, Hanjin och ING. ING meddelade dock den 16 februari 2009 att man på grund av det rådande ekonomiska klimatet kommer att dra sig ur F1 efter säsongen 2009.

Motortillverkaren

Renault vann förar- och konstruktörsmästerskapen 2005 och 2006. Dessförinnan bidrog motortillverkaren till att Williams vann förar- och konstruktörsmästerskapen 1992, 1993, 1996 och 1997 samt konstruktörsmästerskapet 1994. Benetton-Renault vann förar- och konstruktörsmästerskapen 1995.

Källor

Externa länkar


Personliga verktyg