|
1917
1: Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2: Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3: Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4: Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5: Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6: Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7: Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8: Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9: Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10: HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11: Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12: Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13: Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14: Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15: Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16: Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17: Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18: Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19: En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20: Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21: Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22: Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23: Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24: Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
|
KJV
1: Through desire a man, having separated himself, seeketh and intermeddleth with all wisdom.
2: A fool hath no delight in understanding, but that his heart may discover itself.
3: When the wicked cometh, then cometh also contempt, and with ignominy reproach.
4: The words of a man's mouth are as deep waters, and the wellspring of wisdom as a flowing brook.
5: It is not good to accept the person of the wicked, to overthrow the righteous in judgment.
6: A fool's lips enter into contention, and his mouth calleth for strokes.
7: A fool's mouth is his destruction, and his lips are the snare of his soul.
8: The words of a talebearer are as wounds, and they go down into the innermost parts of the belly.
9: He also that is slothful in his work is brother to him that is a great waster.
10: The name of the LORD is a strong tower: the righteous runneth into it, and is safe.
11: The rich man's wealth is his strong city, and as an high wall in his own conceit.
12: Before destruction the heart of man is haughty, and before honour is humility.
13: He that answereth a matter before he heareth it, it is folly and shame unto him.
14: The spirit of a man will sustain his infirmity; but a wounded spirit who can bear?
15: The heart of the prudent getteth knowledge; and the ear of the wise seeketh knowledge.
16: A man's gift maketh room for him, and bringeth him before great men.
17: He that is first in his own cause seemeth just; but his neighbour cometh and searcheth him.
18: The lot causeth contentions to cease, and parteth between the mighty.
19: A brother offended is harder to be won than a strong city: and their contentions are like the bars of a castle.
20: A man's belly shall be satisfied with the fruit of his mouth; and with the increase of his lips shall he be filled.
21: Death and life are in the power of the tongue: and they that love it shall eat the fruit thereof.
22: Whoso findeth a wife findeth a good thing, and obtaineth favour of the LORD.
23: The poor useth intreaties; but the rich answereth roughly.
24: A man that hath friends must shew himself friendly: and there is a friend that sticketh closer than a brother.
|
PR33.38
1: Eriseurainen noudattaa omia pyyteitään; kaikin neuvoin hän riitaa haastaa.
2: Tyhmän halu ei ole ymmärrykseen, vaan tuomaan julki oma mielensä.
3: Kunne jumalaton tulee, tulee ylenkatsekin, ja häpeällisen menon mukana häväistys.
4: Syviä vesiä ovat sanat miehen suusta, ovat virtaava puro ja viisauden lähde.
5: Ei ole hyvä pitää syyllisen puolta ja vääräksi vääntää syyttömän asiaa oikeudessa.
6: Tyhmän huulet tuovat mukanaan riidan, ja hänen suunsa kutsuu lyöntejä.
7: Oma suu on tyhmälle turmioksi ja omat huulet ansaksi hänelle itselleen.
8: Panettelijan puheet ovat kuin herkkupalat ja painuvat sisusten kammioihin asti.
9: Joka on veltto toimessansa, se on jo tuhontekijän veli.
10: Herran nimi on vahva torni; hurskas juoksee sinne ja saa turvan.
11: Rikkaan tavara on hänen vahva kaupunkinsa, ja korkean muurin kaltainen hänen kuvitteluissaan.
12: Kukistumisen edellä miehen sydän ylpistyy, mutta kunnian edellä käy nöyryys.
13: Jos kuka vastaa, ennenkuin on kuullut, on se hulluutta ja koituu hänelle häpeäksi.
14: Miehekäs mieli pitää sairaankin pystyssä, mutta kuka voi kantaa murtunutta mieltä?
15: Tietoa hankkii ymmärtäväisen sydän, tietoa etsii viisasten korva.
16: Lahja avartaa alat ihmiselle ja vie hänet isoisten pariin.
17: Käräjissä on kukin ensiksi oikeassa, mutta sitten tulee hänen riitapuolensa ja ottaa hänestä selvän.
18: Arpa riidat asettaa ja ratkaisee väkevien välit.
19: Petetty veli on vaikeampi voittaa kuin vahva kaupunki, ja riidat ovat kuin linnan salvat.
20: Suunsa hedelmästä saa mies vatsansa kylläiseksi, saa kyllikseen huultensa satoa.
21: Kielellä on vallassansa kuolema ja elämä; jotka sitä rakastavat, saavat syödä sen hedelmää.
22: Joka vaimon löysi, se onnen löysi, sai Herralta mielisuosion.
23: Köyhä puhuu pyydellen, mutta rikas vastaa tylysti.
24: Häviökseen mies on monien ystävä, mutta on myös ystäviä, veljiäkin uskollisempia.
|
