Norunda härad
Från Rilpedia
Norunda härad är ett historiskt härad i mellersta Uppland. Det omfattade de nordvästra delarna av nuvarande Uppsala kommun samt en obetydlig del av Östhammars kommun. Bägge kommunerna är idag tillhörande Uppsala län. Det fanns varken några köpingar eller municipalsamhällen inom häradet, men de största tätorterna är numera Storvreta och Björklinge. Den totala arealen mätte drygt 390 km² och befolkningen uppgick år 1912 till 5 859 invånare, vilket idag har stigit till drygt 15 000 invånare. Norunda härad var en del av Uppsala läns norra domsaga och Örbyhus fögderi, och utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1883 innan det gick upp i Norunda, Örbyhus och Olands härads tingslag. Mindre delar av socknarna Ärentuna och Lena tillhörde Rasbo härad, medan en mindre del av Dannemora socken i Olands härad tillhörde Norunda.
Norunda härad var beläget längs med Fyrisåns västra sida mellan Björklingeåns och Vendelåns utlopp i denna, och norr därom på ömse sidor om Fyrisån. Häradet sträckte sig i väster så långt som till sjön Tämnaren. Det omfattade dessutom ett antal mindre sjöar, däribland Långsjön och Velången. Merparten av häradet bestod av ett mer eller mindre öppet slättlandskap - en del av Uppsalaslätten - med en del skogsmarker i nord och nordväst. Här och var fanns mindre kullar och den nordliga avstickaren från Uppsalaåsen. Norunda härad gränsade längst i sydost mot Vaksala härad, i öster mot Rasbo härad, i norr mot Olands och Örbyhus härader och i väst och sydväst mot Bälinge härad.
Historia
Norunda härad, som år 1314 skrevs Norundh, var en del av det medeltida uppländska folklandet Tiundaland. Häradets medeltida tingsplats var belägen i Onslunda i Tensta socken. Namnet, som år 1302 skrivs Odinslunde och benämns vara Norundas tingsplats, pekar på platsens betydelse som förkristen kultplats och frågan är väckt om inte denna plats kan ha spelat stor roll redan under bronsåldern. Platsen var centralt placerad i häradet inte långt från Fjuckby, men låg i utkanten av socknen. Tingsplatsen flyttade sedermera till Läby gästgivaregård utanför Björklinge. Norunda härad hade under medeltiden troligen två s.k. husabyar tillhörande Uppsala öd. I övrigt är området rikt på lämningar från brons- och järnåldern, med flera gravfält, runstenar och fornborgar. Norr om en av dem - Salstaborg utanför Vattholma - är Salsta slott med anor från 1300-talet beläget. I sin nuvarande form är slottet dock uppfört av friherren Nils Bielke på 1670-talet.
Redan på 1300-talet var bruket i Vattholma ett känt järnbruk. Med vallonerna fick bruket ett uppsving på 1600- och 1700-talet. Merparten av malmen bröts i Dannemora gruvor längre norrut, men en del mindre brytning förekom även i Lena socken i Norunda. Parallellt med järnbruket kom även ett mässingsbruk att uppföras i Vattholma.
Socknar
Norunda härad omfattade fem socknar vilka samtliga var en del av Norunda kontrakt.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 20, 1914
- Beskrifning öfver Uppsala län, 2009-03-14, kl. 22:58
- Riksantikvarieämbetet: Ryssgärdet i Onslunda, 2009-03-14, kl. 23:27
- Artiklar om Salstatrakten, 2009-03-14, kl. 23:53
- Wattholma - bruksmiljö med anor från medeltiden, 2009-03-15, kl. 00:06
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
