Nyurbanism

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)

Nyurbanism (New Urbanism) är ett stadsbyggnadsideal med rötter i USA, där det representerar en reaktion mot stora strukturlösa villastäder och förslummade innerstäder. Strävan är lika mycket social som estetisk eller ekonomisk. Kritiker av New Urbanism ser rörelsen som tillbakablickande och nostalgisk. Mount Pleasant i South Carolina, Tysons Corner i Virginia och San Diego i Kalifornien är exempel som ligger nära principerna i nyurbanism. Bostadsområdet Jakriborg i Hjärup anses vara ett svenskt exempel på nyurbanism.^[1]

Omväxlande arkitektur är ett medel att göra staden lättare att orientera sig i.

Väderskyddat köpcentrum i Val d'Europe byggt av Walt Disney Company tre mil öster om Paris.

Kännetecken för New Urbanism är småskalighet och strävan efter att kunna röra sig i staden till fots. Förebilden är de europeiska städer som bär vittnesbörd om sin månghundraåriga utveckling. En nyurban stad ska erbjuda olika typer av näringsverksamheter, bebyggelse och arbetsmöjligheter för människor med olika ekonomiska och kulturella förutsättningar. Man strävar både efter väl definierade stadsrum och att göra staden omväxlande till både utseende och funktion, med både bostäder och butiker, tjänster och andra typer av smärre arbetsplatser, samt småparker och annat som hittas i kontinentaleuropas stadskärnor.

Arkitekturen ska göra stadsmiljön inbjudande att vistas i, för dess invånare, och bör lindra kyla, värme, vind, och nederbörd. Modernistisk arkitektur kritiseras för att med storskaliga hus och släta fasader försämra mikroklimatet i stadsmiljön. Nyurbanism förespråkar småskaliga byggnader och andra arkitektoniska medel för att bidra till en trygghetskänsla hos människan som vistas i stadsrummet. Man vill motverka människornas otrygghetsskapande anonymitet, skapa grannskap av överblickbar storlek, och hyllar den traditionella amerikanska småstaden. Konceptet är känt som Traditional Neighbourhood Design, vars mål är att "create places that enrich, uplift, and inspire the human spirit."^[2]

Rörelsen vänder sig mot vad som ses som resursslöseri i glesa villastäder där avstånden till natur- och rekreationsområden, skola, affärer, arbete och andra mål automatiskt blir långa, och där kollektivtrafik blir oekonomisk av att befolkningstätheten är för liten och hushållen inte har något annat val än att skaffa hålla en bil per vuxen. Inte bara bilresorna i sig själva betecknas som resursslöseri, utan också behovet av infrastruktur. Per användare går det där åt mycket el/tele-kabel, vatten- och avloppsledning, och asfalterad väg, som kontinuerligt måste underhållas. Rörelsen strävar efter att ge barn och vuxna möjligheten att på egen hand fritt röra sig, och tryggt vistas, utomhus och på väg mellan olika platser i staden. En "tätare" stadsmiljö, med fler människor som vistas i stadsmiljön, och som rör sig där i mänsklig hastighet, ska skapa trygghet. Genom avsmalnade gator, och gator med träd, vill man förmå bilister att hålla låg hastighet och göra stadsrummet inbjudande. Bilar parkeras i parkeringshus, på husens innergårdar eller i garage. Kollektivtrafik-närhet betonas.

Gröna ytor mellan gata och husfasad anses motverka det väldefinierade stadsrum man strävar efter. Av samma skäl vill man påverka lokaliseringen av byggnader med funktioner av allmänt intresse så att tydliga centra uppstår i grannskapen, där de funktioner är centralast som människorna oftast behöver. En sådan central funktion är spårvägs- eller busshållplats och t.ex. myndighetsbyggnader, skolor, kyrkor, bibliotek och samlingssalar.

Externa länkar

• Stadskultur (en blogg om bland annat nyurbanism i Sverige)
• CNU, The Congress of New Urbanism ("Föreningen för nyurbanism" där mer information kan sökas)
• Transit Oriented Development
• Council for European Urbanism

Fotnoter

1. ↑ Jakriborg kan ses som ett exempel på New Urbanism av både förespråkare och belackare (följande webbplatser var de första åtta som gogglades fram den 13 mars 2009:[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]) däremot inte av Johan Rådberg, professor emeritus i stadsbyggnad, som i Arkitekttidningen angriper kritiker av Jakriborg.
2. ↑ http://www.newurbanism.org/newurbanism/principles.html