Från Rilpedia

Narkolepsi, av grekiskans lepsis, gripande, anfall. Det är ett neurologiskt tillstånd med obetvinglig sömn som uppträder i korta anfall. Anfallen kan ibland uppträda i samband med att den drabbade kommer i naturlig affekt, till exempel skrattar, men i princip kan en narkoleptiker falla i sömn i vilken situation som helst.

Vanligen - men inte alltid - är narkolepsi förenat med kataplexi, det vill säga att musklerna ofrivilligt ger vika, varvid den drabbade helt plötsligt kan ramla ihop. Med anledning av detta får narkoleptiker, precis som epileptiker, sällan inneha körkort eller arbeta med tunga maskiner.

Narkolepsi är en relativt ovanlig sjukdom som drabbar cirka 1/2000. Narkolepsi orsakas av en selektiv förlust av en grupp nervceller i hypothalamus, som i sin tur tros orsakas av en autoimmun reaktion.

Behandling

Något botemedel mot narkolepsi finns inte. Däremot kan narkoleptiker i många fall leva nästan helt normalt om de behandlas med centralstimulerande eller andra uppiggande mediciner.

Traditionellt har amfetaminpreparat använts för att motverka sömnattackerna. Numera är Modiodal det preparat som i första hand rekommenderas. I svårare fall kan dock etylaminer behöva användas. Olika amfetaminderivat, kan förskrivas på licens; vanligast är D-amfetamin som finns i preparatet Metamina.