Mordet på John F. Kennedy

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
President John F. Kennedy och hustrun Jacqueline anländer till flygplatsen Love Field i Dallas den 22 november 1963.
Lee Harvey Oswald mellan två polismän då Jack Ruby dyker upp och skjuter ihjäl honom.

Mordet på John F. Kennedy ägde rum fredagen den 22 november 1963 klockan 12.30 CST (18.30 UTC) i Dallas, Texas. USA:s president John F. Kennedy och hans fru Jacquelines bilkortege färdades på Dealey Plaza, då presidenten träffades av två skott, ett genom halsen och ett i huvudet. Presidenten fördes i ilfart till Parkland Memorial Hospital, där han dödförklarades en halvtimme senare, klockan 13.00.

Innehåll

Bakgrund

Kennedy var på allmän rundresa i Texas, som då var ett starkt demokratiskt fäste, och fastän han hade blivit varnad för att åka till Dallas – som var djupt konservativt, med en självbild som en del av vilda västern och USA:s värsta statistik vad gällde begångna mord – hade han framhärdat. I samband med ett tidigare besök av USA:s FN-ambassadör Adlai Stevenson hade flygblad delats ut med Kennedys ansikte både framifrån och i profil och texten "Efterlyst för högförräderi", och anklagelser riktade mot denne för att lämna över makten till ett kommunistkontrollerat FN. Dallas var således inte riskfritt, men just därför hade Kennedy menat att han inte kunde undvika staden; detta skulle ha sett ut att vara ett tecken på svaghet. Besöket i Houston den 21 november hade dock gått över förväntan.[1]

Mordet

I Dallas hade det publicerats kartor över färdvägen, med tidpunkter utsatta, vilket upprört Secret Service. President Kennedy färdades tillsammans med sin hustru Jacqueline, guvernören John Connally och dennes fru Nellie i en öppen limousin. Klockan 12.30 kom bilkortegen till Dealey Plaza, en öppen plats omgiven av några höga byggnader och gräsbevuxna kullar, och när den passerade Texas School Book Depository, med en gräsbevuxen kulle rakt framåt, hördes tre skott. Det första missade, det andra tog presidenten i halsen, och fortsatte in i Connallys rygg, höft och handlov, och det tredje träffade Kennedy i huvudet och var direkt dödande. Man tog sig på fyra minuter till Parkland Memorial Hospital, där presidenten dödförklarades klockan 13.00. Guvernörens skador var inte livshotande.[2]

Utredningen

På sjätte våningen av Texas Book Depository fann man ett Mannlicher-Carcano-gevär med kikarsikte, som visade sig tillhöra en av de anställda i byggnaden, Lee Harvey Oswald. Dennes fingeravtryck återfanns även på geväret. Oswald arresterades först för mordet på en polisman, J.D. Tippit, som skett ungefär en timme efter attentatet. Trots att polisen var upptagen med att följa en mängd förvirrade ledtrådar, sändes ett par poliser för att undersöka detta. Oswald hade setts gå in på biografen Texas Theatre, och arresterades även där. I hans plånbok fann man två ID-kort, ett med hans riktiga namn och ett med namnet "Alek Hidell". När det framgick att Oswald var anställd vid Texas Book Depository förstod man att han kunde vara attentatsmannen. Det visade sig att han först rest hem och hämtat en pistol innan han gick ut på stan, där han hade stoppats av Tippit och då skjutit denne.[3]

Den 24 november skulle Oswald flyttas från häktet till ett statligt fängelse. Även om det kommit in hotfulla telefonsamtal nöjde man sig med att försöka ta honom ner till källargaraget och sedan transportera honom i en omärkt polisbil. Polischefen hade dessutom ordnat så att pressen skulle kunna närvara. I trängseln bland trettio reportrar och sjuttio polismän dök plötsligt Jack Ruby upp, en småkriminell nattklubbsägare med maffiakontakter, drog fram en pistol, yttrade "you killed my President, you rat" och sköt Oswald i magen, vilket denne avled av. [4]

Några timmar efter mordet på Oswald höll allmänne åklagaren Henry Wade en presskonferens, där han framlade bevismaterialet och det rekonstruerade händelseförloppet: flera personer hade sett en person på sjätte våningen i Texas Book Depository med ett gevär i händerna. Där hade man även funnit lådor som placerats så att de dolde en person som satt i fönstret från andra personer i närheten, tre patronhylsor, mordvapnet samt ett handavtryck från Lee Harvey Oswald. Mordvapnet identifierades även som köpt av denne på postorder. När denne kom till arbetet på morddagen hade han haft med sig ett avlångt paket, och hans hustru vittnade om att geväret funnits i huset kvällen före attentatet men sedan försvunnit.[5]

Warrenkommisionen överlämnar sin rapport till president Johnson.

Fem dagar senare tillsatte den nyblivne president Lyndon B. Johnson Warrenkommissionen, ledd av Högsta domstolens ordförande Earl Warren, med fyra kongressledamöter, tidigare CIA-chefen Allen Dulles och John J. McCloy, tidigare världsbankschef, med syfte att klarlägga vad som skett. Rapporten framlades den 27 september 1964, och den 24 november publicerades vad som angavs vara allt material som de fått fram, men där i själva verket en del utelämnats. Resultatet var i vilket fall att ingen konspiration existerat, och att både Lee Harvey Oswald och Jack Ruby agerat på eget bevåg.[6]

Kritik och konspirationsteorier

Advokaten Mark Lane, som redan tidigt ifrågasatt bilden av Oswald som den ensamme mördaren, publicerade 1966 Rush to Judgment, i vilken han hävdade att en andre skytt avlossat skott från "the grassy knoll", den gräsbeklädda kullen rakt fram i bilens färdriktning. Samma år kritiserade även Jay Epstein Warrenkommisionen för att ha arbetat under hård press för att dels snabbt bli klar, dels "tillvarata nationella säkerhetsintressen". Snart kom även annan kritik, där Sylvia Meager kunde visa på utelämnanden, motsägelser och förbiseenden i kommissionens arbete. Josiah Thompson köpte originalet till Zapruderfilmen, och hävdade att det rörde sig om tre skyttar, där den som dödade presidenten befannn sig på kullen. Distriktsåklagaren Jim Garrison i New Orleans väckte åtal mot Clay Shaw för attentatet, men misslyckades fullständigt och drog därigenom ett löjets skimmer över konspirationsteorierna för en tid framöver.[7]

1976 tillsattes "United States House Select Committee on Assassinations" (HSCA 1976-1979) för att undersöka morden på Kennedy 1963 och Martin Luther King 1968. Denna fastslog att Oswald avlossade tre skott, varav två träffade och ett var dödande, men även att akustiska bevis förelåg för att även en annan person avlossat skott och att det hela sannolikt rörde sig om en konspiration, där varken Sovjets eller Kubas regeringar, Secret Service, FBI eller CIA, ej heller kubanska anti-Castrogrupper eller maffian som grupper var inblandade, men där medlemmar ur de två senare kan ha varit inblandade. Konspirationen ifråga var dock snarast mellan Lee Harvey Oswald och en person till, av Washington Post kallad "Oswald Harvey Lee" och avfärdad som en "klon".[8]

De akustiska bevisen i fråga kom från en polisman som haft radion på, varvid det hela inspelats. På upptagningen hördes tydligt fyra skott, vilket då Oswald omöjligt kan ha avfyrat mer än tre ansågs avgörande. Det visade sig dock att "skotten" lika gärna kunde ha varit en motorcykel som baktände, och vissa omständigheter tydde på att upptagningen kunde vara från efter händelsen. Upptagningen har i senare studier helt avvisats som bevismaterial. Vad gäller konspirationen och maffiamedlemmar var det Carlos Marcello, maffiaboss i New Orleans, som åsyftades. Denne skall efter mordet ha hyrt Ruby för att döda Oswald efter dennes arrestering. FBI avfärdade dock kommissionens åsikter på denna punkt.[9]

Floran av konspirationsteorier gällande mordet är rik, och inför 30-årsdagen 1993 satte Newsweek, CBS och Washington Post upp ett lag reportrar som gick igenom materialet. De kom fram till att trots att Warrenkommisonen med rätta kunde anklagas för vissa missgrepp, så inverkade detta inte på slutresultatet. Missgreppen sades dock ligga till grund för att konspirationsteorierna kunde flöda så fritt. Trots detta är det fler amerikaner som tror på olika konspirationsteorier än Warrenkommisionen.[10][11][12]

Källor

Noter

  1. Rystad (2006), s. 196-197.
  2. Rystad (2006), s. 197-199.
  3. Rystad (2006), s. 199.
  4. Rystad (2006), s. 200.
  5. Rystad (2006), s. 202-203.
  6. Rystad (2006), s. 203-204.
  7. Rystad (2006), s. 205-207.
  8. Rystad (2006), s. 208-210.
  9. Rystad (2006), s. 210.
  10. Rystad (2006), s. 218.
  11. Gary Langer, Legacy of Suspicion, ABC News, 16 november 2004.
  12. Jarrett Murphy, 40 Years Later: Who Killed JFK?, CBS News, 21 november 2003.

Litteratur

  • Lawrence, Lincoln, Dirigerat mord? Halmstad: Spektra 1968.
  • Manchester, William, En presidents död: 20-25 november 1963. Stockholm: Bonnier 1967.
  • Villius, Hans, Skotten i Dallas: mordet på president Kennedy. Stockholm: Sveriges radio 1971.

Externa länkar

Personliga verktyg