Sjusovare
Från Rilpedia
| ?Sjusovare Status i världen: Missgynnad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Underordning: | Ekorrartade gnagare Sciuromorpha |
| Familj: | Sovmöss Gliridae |
| Underfamilj: | Glirinae |
| Släkte: | Glis Brisson, 1762 |
| Art: | Sjusovare Glis glis |
|
|
|
| §Glis glis Auktor: Linné, 1766 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Sjusovare, Glis glis, är en art i familjen sovmöss.
Innehåll |
Utseende
Sjusovaren är 13–19 cm lång och har en yvig svans av 11-15 cms längd. Vikten varierar mellan 70 och 300 g. Sjusovaren är ljusgrå på ovansidan och vitaktig på undersidan. Kring ögat har den en tydlig, svart ring.
Utbredning
Arten lever främst i lövskog, men också i blandskog och trädgårdar från centrala till södra Europa och österut till norra Iran. Den saknas i det allra västligaste Europa. Arten inplanterades 1902 i England av den brittiske zoologen Lionel Walter Rothschild, 2nd Baron Rothschild [1]. Den har i södra England blivit ett besvärligt skadedjur, vilket förvärras av att den är fridlyst.
Vanor
Sjusovaren är nattaktiv. Den är högljudd, med olika brummande, morrande och visslade läten. Under parningstiden har den ett genomträngande, upprepat pipande. Sjusovaren kan bli upp till 4-5 år gammal. Den ligger i dvala från september eller november till maj eller juni.
Föda
Sjusovaren lever främst på frön, bark, blommor, frukt, nötter och svamp. Beträffande den animaliska delen av födan går åsikterna isär. Vissa källor hävdar att den lokalt skall hota småfågelbestånd. Andra, bland annat Curry-Lindahl nedtonar betydelsen av sjusovarens predation och menar att den endast undantagsvis tar fågelägg och -ungar samt insekter. Ytterligare andra betraktar djuret som ren växtätare.
Fortplantning
Sjusovarens parningstid sträcker sig från maj till juni. Honan föder efter omkring 30 dagars dräktighet 1-11 (vanligen 4-6) ungar. Dessa dias i omkring en månad.
Trivia
- Arten har fått sitt namn efter martyrlegenden om De sju sovarne.
- Under romartiden var arten en populär födokälla som gärna göddes i fångenskap.
Referenser
Noter
Webbkällor
Tryckta källor
- A. Bjärvall, S. Ullström 1995. Däggdjur - Alla Europas däggdjur i text och bild ISBN 91-46-16576-2
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-864142-3
