Europaparlamentsvalet 1989
Från Rilpedia
| Europaparlamentsvalet 1989 | |
 |
|
| Område | Mall:Landsdata EU EG-12 |
|---|---|
| Valdagar | 15 juni 1989 - 18 juni 1989 |
| Mandat | 518 |
| Valmanskår | 245 miljoner |
| Valdeltagande | 58,5 % |
| Valsystem | Proportionellt, majoritärt |
| Föregående | 1987 |
| Nästa | 1994 |
Europaparlamentsvalet 1989 hölls mellan den 15 juni 1989 och 18 juni 1989 i Europeiska gemenskapernas (EG) samtliga 12 medlemsstater, med varierande valdagar på grund av olika lokala sedvanor. Rösterna räknades när vallokalerna hade stängts, men resultatet offentliggjordes inte förrän den 18 juni så att resultatet från ett land inte skulle påverka väljarna i ett annat land där valet fortfarande pågick.
Valet handlade om parlamentets 518 mandat. Sedan det senaste ordinarie Europaparlamentsvalet hade det hållits ytterligare ett val, eftersom Portugal och Spanien anslöt sig till EG mitt i en mandatperiod.
Valresultatet följde tidigare trend; det minskade ytterligare, till 58,5 % från 61,0 % i föregående val. Valets vinnare var de större partigrupperna, framför allt de konservativa och socialdemokraterna, och regionalisterna. Deras framgångar skedde på kommunisternas, nationalisternas och de högerextremas bekostnad.
Efter valet bildades en ny grön partigrupp, De gröna i Europaparlamentet. Den kommunistiska partigruppen splittrades i två delar, dels Enad vänster och dels Gruppen europeiska förenade vänstern. Den senare gruppen slogs senare under mandatperioden ihop med just Enad vänster.
Antalet mandat i parlamentet var detsamma före som efter, men antalet mandat hade utökats sedan Europaparlamentsvalet 1984 på grund av Portugals och Spaniens medlemskap.
Innehåll |
Bakgrund
1987 utvidgades Europeiska gemenskaperna för tredje gången, då Portugal och Spanien anslöt. Eftersom de två länderna anslöt mitt i en mandatperiod, höll de extrainsatta val på hösten samma år som de anslöt.
1989 blev det åter dags för ordinarie Europaparlamentsval, fem år efter det senast föregående. I valet skulle 518 Europaparlamentariker tillsättas, fördelade efter nationalitet. Portugals och Spaniens anslutning hade medfört att antalet mandat i parlamentet utökades från 434 i valet 1984 till 518 i valet 1989.[1]
Valet ägde rum den 15 juni till den 18 juni.
Valrörelsen
Trots att valet ägde rum under några dagars period i hela gemenskapen, saknades någon samordnad valrörelse från de europeiska partiernas håll. Precis som vid valet 1979 och 1984 var det de nationella partierna som bedrev kampanjerna. Följaktligen handlade valet till stor del om nationell politik, i synnerhet om det egna landets position och medlemskap i det europeiska samarbetet.
Valmanskåren omfattade totalt 245 miljoner medborgare. Eftersom Västtyskland ännu inte hade återförenats med Östtyskland, deltog enbart Västtyskland i valet.
För att resultatet från ett lands val inte skulle påverka valrörelsen och valutgången i ett annat medlemsland, redovisades inte valresultatet förrän samtliga val hade genomförts.
Valet
Valdeltagandet
| Mall:Landsdata Belgien BE | Mall:Landsdata Danmark DK | Mall:Landsdata Frankrike FR | Mall:Landsdata Grekland GR | Mall:Landsdata Irland IE | Mall:Landsdata Italien IT | Mall:Landsdata Luxemburg LU | Mall:Landsdata Nederländerna NL | Mall:Landsdata Portugal PT | Mall:Landsdata Spanien ES | Mall:Landsdata Storbritannien GB | Mall:Landsdata Tyskland DE | Mall:Landsdata EU EG | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 90,7 % | 46,1 % | 48,7 % | 79,9 % | 68,3 % | 81,5 % | 87,4 % | 47,2 % | 51,1 % | 54,8 % | 36,2 % | 62,4 % | 58,5 % |
Valresultatet
| Stat |
EPP/ED |
SOC |
LDR |
De gröna/RBW |
EUL/LU |
EDA |
DR |
NI |
Mandat |
 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mall:Landsdata Belgien | Belgien | 7 2+5 |
8 3+5 |
4 2+2 |
4 2+1+1 |
0 - |
0 - |
1 1 |
0 - |
24 4,6 % |
90,7 % |
| Mall:Landsdata Danmark | Danmark | 4 2+2 |
4 4 |
3 3 |
4 4 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
16 3,1 % |
46,1 % |
| Mall:Landsdata Frankrike | Frankrike | 6 6 |
22 22 |
13 13 |
9 9 |
7 7 |
13 13 |
10 10 |
1 1 |
81 15,6 % |
48,7 % |
| Mall:Landsdata Grekland | Grekland | 10 10 |
9 9 |
0 - |
0 - |
4 3+1 |
1 1 |
0 - |
0 - |
24 4,6 % |
79,9 % |
| Mall:Landsdata Irland | Irland | 4 4 |
1 1 |
2 1+1 |
1 1 |
1 1 |
6 6 |
0 - |
0 - |
15 2,9 % |
68,3 % |
| Mall:Landsdata Italien | Italien | 27 26+1 |
14 2+12 |
3 3 |
10 3+3+1+1+2 |
22 22 |
0 - |
0 - |
5 4+1 |
81 15,6 % |
81,5 % |
| Mall:Landsdata Luxemburg | Luxemburg | 3 3 |
2 2 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
6 1,2 % |
87,4 % |
| Mall:Landsdata Nederländerna | Nederländerna | 10 10 |
8 8 |
4 1+3 |
1 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
1 1 |
25 4,8 % |
47,2 % |
| Mall:Landsdata Portugal | Portugal | 3 3 |
8 8 |
9 9 |
1 1 |
3 3 |
0 - |
0 - |
0 - |
24 4,6 % |
51,1 % |
| Mall:Landsdata Spanien | Spanien | 16 15+1 |
27 27 |
6 5+1 |
3 1+1+1 |
4 4 |
0 - |
0 - |
4 2+1+1 |
60 11,6 % |
54,8 % |
| Mall:Landsdata Storbritannien | Storbritannien | 33 32+1 |
46 45+1 |
0 - |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
1 1 |
81 15,6 % |
36,2 % |
| Mall:Landsdata Tyskland | Västtyskland | 32 25+7 |
31 31 |
4 4 |
8 8 |
0 - |
0 - |
6 6 |
0 - |
81 15,6 % |
62,4 % |
| Mall:Landsdata EU | EG | 155 (29,9 %) |
180 (34,7 %) |
49 (9,5 %) |
43 (8,3 %) |
42 (8,1 %) |
20 (3,9 %) |
17 (3,3 %) |
12 (2,3 %) |
518 100,0 % |
58,5 % |
Efterspel
Socialistgruppen vann valet för tredje gången på rad, även om någon egen majoritet inte erhölls av någon enskild partigrupp. Socialisterna vann ytterligare 14 mandat, medan Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokratiska gruppen) vann ytterligare 8 mandat. Europademokraterna led den största förlusten, då de förlorade 32 av sina 66 mandat. Gruppen gick därmed från tredje största till sjätte största i parlamentet. Bättre gick det för liberalerna, som ersatte Europademokraterna som tredje största grupp.
Både regnsbågsgruppen och kommunisterna splittrades efter valet i vars två grupper. Extremgruppen Gruppen Europeiska högern, bestående av bland annat Vlaams Belang och Nationella fronten, ombildades till Europeiska högerns tekniska grupp och gick fram ett mandat.
Samarbetet mellan de två största partigrupperna, den konservativa och den socialistiska, fortsatte angående bland annat utnämningen av parlamentets talman. Som första talman utsågs den spanske socialisten Enrique Barón Crespo, som efter halva mandatperioden ersattes av den konservative tysken Egon Klepsch.
Se även
Källor
- ↑ ”Le Parlement Européen issu des élections européennes de 1989” (på franska). Europe Politique. http://www.europe-politique.eu/elections-europeennes-1989.htm. Läst 2008-09-07.
Externa länkar
|
||||||||||
 |
EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
