David Niven

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
David Niven
David Niven in The Toast of New Orleans trailer cropped.jpg
från trailern till Flödande toner (1950)
Födelsenamn James David Graham Niven
Född 1 mars 1910
London, England, Storbritannien
Död 29 juli 1983 (73 år)
Château-d'Oex, Vaud, Schweiz
År aktiv 1931–1983
Maka Primula Rollo
(1940–1946)
Hjördis Paulina Tersmeden
(1948–1983)
Oscar
Bästa manliga huvudroll
1958 Vid skilda bord
Golden Globe Awards
Bästa manliga skådespelare - Musikal/Komedi
1954 Patty
Bästa manliga skådespelare - Drama
1959 Vid skilda bord

David Niven, fullständigt namn James David Graham Niven, född 1 mars 1910 i London, [1], död 29 juli 1983 i Château-d'Oex, Vaud, Schweiz, var en brittisk skådespelare.

Innehåll

Biografi

Hans far, William Edward Graham Niven, gick bort redan 1915, och hans mor gifte om sig. Han gick i en fin privatskola i Stowe, Buckinghamshire, och därefter påbörjade han sin militära karriär genom att gå några år på militärskolan Royal Military Academy i Sandhurst. Detta gjorde att han med fog kunde kalla sig en officer och en gentleman, vilket var något han utstrålade i alla sina filmer. Han tjänstgjorde på Malta under två år.

Efter att ha bott på olika platser i Europa under några år kom han till Hollywood 1930, där han började arbeta som statist, hans första film var There goes the bride 1932. Hans rykte växte och han fick snart större roller, bland ananat i Myteri och Barbarkusten, båda 1935.

När andra världskriget utbröt 1939 tog han åter tjänst i den brittiska armén, och deltog bland annat i landstigningen i Normandie 1944. När kriget var slut reste han ofta mellan England och USA, och fortsatte att spela in filmer.

Han fick bra kritik för de memoarer han skrev, Månen är en ballong och Kör fram de tomma hästarna. Han skrev även romanerna Gå sakta – kom tillbaka fort samt Brokig gloria.

Som kuriosa kan nämnas att Rosa pantern-filmerna från början var tänkta att kretsa kring Nivens mästertjuv, men att Peter Sellers blev den som stal uppmärksamheten.

Niven spelade också med i TV-serien Svindlande affärer.

Familj

Niven var 1940–46 gift med skådespelerskan Primula Rollo (1918–1946) och från 1948 till sin död med den svenska fotomodellen Hjördis Tersmeden (född Genberg) (1921–1997). Han hade två barn med Rollo och adopterade ytterligare två tillsammans med Tersmeden.

Filmografi, i urval

Fil:David niven happy go lovely screenshot 1.jpg
David Niven

Fotnoter

  1. ↑ Han uppgav då han höll på att ta sig fram som skådespelare att han var född i Kirriemuir, Skottland, möjligen för att verka intressantare, och denna felaktiga uppgift har levt kvar i många biografiska källor.)

Externa länkar


Redigeringsgrejer

När jag går in i redigeringsläge får jag inte längre upp "knapparna" ovan rutan, med fuktioner som bold, italic, länkar och signatur. Så har det varit sedan igår tror jag. När jag försöker använda tecknena under redigeringsrutan, genom att markera ett ord och sedan trycka på t.ex. dubbelklamrar, så händer ingenting annat än att jag hör ett klick. Är detta ett fel som bara jag har? Jag använder monobook.//IP 16 december 2008 kl. 13.43 (CET)

Jag har inte detta fel / Sòfokles 16 december 2008 kl. 14.49 (CET)
Du kanske har gjort ändringar i dina Inställningar? Rensat cookies? Alternativt har du mackel med javaskript i webbläsaren, eftersom dessa funktioner använder det om jag inte minns fel.† Herzleid † 16 december 2008 kl. 14.54 (CET)
När jag igår läste om hackerattackerna mot IE ändrade jag i enlighet med tidningens instruktioner säkerheten i webbläsarens inställningar till hög säkerhet. Påverkar detta sådana här saker?//IP 16 december 2008 kl. 15.25 (CET)
Ja det gör det :) Nu funkar det.//--IP 16 december 2008 kl. 15.28 (CET)
Använd Firefox annars ;) getfirefox.com »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 17.12 (CET)
Notwists råd är även det som säkerhetsexperterna ger enligt BBC http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/7784908.stm MiCkE 16 december 2008 kl. 22.50 (CET)
Jag använder alltid Firefox (när det är möjligt vill säga) för redigering av Wikipedia eftersom detta program har vissa fördelar över IE (exempelvis find as you type samt stavningskontroll). Betyder det alltså att jag inte drabbats av de säkerhetsproblem som IE haft (uppenbarligen ja, men jag har inte läst detaljerna ang säkerhetsfelet...)? Ztaffanb 18 december 2008 kl. 10.54 (CET)
Säkerhetsfelet i IE åtgärdades igår med en uppdatering. Alla webbläsare är förstås utsatta och har säkerhetsluckor. Att IE är så drabbat beror så vitt jag vet på att hackare koncentrerar sig på den för att så många använder den.//--IP 18 december 2008 kl. 10.57 (CET)
Det finns dock undersökningar som tyder på att öppen källkod har färre buggar än stängd dito, just eftersom flera ögon har möjlighet att granska koden, så det är troligt att man ligger bättre till om man väljer ett fritt alternativ än om man väljer ett slutet, proprietärt alternativ[1]. Glibc har till exempel otroliga 0 buggar per 1000 rader källkod, vilket borde vara ett oslagbart resultat [2]. MiCkE 18 december 2008 kl. 15.26 (CET)

Mindpark skänker 25 000 kronor

Via Mickes blogg fick jag veta att företaget Mindpark skänker 25 000 kronor till Wikimedia Sverige.

//StefanB 17 december 2008 kl. 14.23 (CET)

Jättebra! Mer av den varan! //Маукие 17 december 2008 kl. 15.07 (CET)

Och Micke fick nog tipset av mig, tror jag. Fast oavsett källan så är det mycket roligt. Inte minst för att han skriver att han tänker jobba för att förändra svenska skolväsendets syn på ett visst fritt wikibaserat uppslagsverk på nätet.//Hannibal 17 december 2008 kl. 18.18 (CET)

He, he, jo det stämmer Hannibal. WP är som vanligt först uppdaterad Smiley.svg. MiCkE 18 december 2008 kl. 15.20 (CET)

Portalerna lite döda av sig?

Jag registrerade mig för att jag funderade på att få hit en, speciell, svenskspråkig artikel. "Få hit" alltså i betydelsen översätta/skriva. Det är inte helt självklart hur just den artikeln borde rubriceras, och om två nära besläktade företeelser i Finland och Sverige borde tas upp i samma artikel (som t.ex. NE och Svensk Uppslagsbok gör) eller om det ska vara två separata artiklar som hänvisar till varandra.

Jag skrev därför en fråga i Portaldiskussion:Finland, och har sedan upptäckt att det nog inte är så många som läser vare sig där eller i Portaldiskussion:Historia.

Nu undrar jag vart jag egentligen borde vänt mig med min fråga.

vänliga hälsningar! --Degeröbo 17 december 2008 kl. 18.27 (CET)

Jo, många portaler är tyvärr döda. Du får fråga på Rilpedia:Wikipediafrågor Herr X (D) 17 december 2008 kl. 18.54 (CET)
(red.konfl.) Portaldiskussionssidorna är nog inte det bästa sättet för att få respons från andra användare. Om det skulle finnas ett aktivt projekt som relaterar till ämnet så är det kanske bättre. Annars fungerar Bybrunnen till det mesta.
Angående din fråga om artikeln så har jag ingen aning. Ett sätt är ju att du skriver artikeln så som du tror det skulle bli bäst, och så kan man justera den i efterhand om det skulle behövas. --  boivie  ✎ 17 december 2008 kl. 18.56 (CET)
Jag gav ett svar på Portaldiskussion:Finland. --Ace90 17 december 2008 kl. 21.03 (CET)
Jag tackar för hjälpen! -- Degeröbo 18 december 2008 kl. 14.09 (CET)

Påminnelse

Jag tänkte bara påminna om nästa veckas tävling som går ut på att skriva om matvanor i olika världsdelar. Över julen behöver ingen jobba ensam och därför är tävlingen uppbyggd som lagtävling. Om du vill vara med i ett vinnande lag är det högsta tid att anmäla sig, annars är de lovande platserna upptagen. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 18 december 2008 kl. 20.24 (CET)

WikiCup

Ja, kan vi inte ha en WikiCup som simple ska ha. WikiCup 2009 på simple wikipedia. Någon som är intresserad eller kan skapa en sån? —Fredde 99 (diskussion • bidrag) 8 december 2008 kl. 19.10, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Låter intressant. Jag skulle kunna tänka mig att vara med faktist. Svanen93 19 december 2008 kl. 15.31 (CET)

En bild på ett landskap för att symbolisera en hel nation

På många landssidor finns det en bild som tydligen ska ha som syfte att sammanfatta landets hela klimat i en enda bild, och som av storleken att döma anses vara ungefär lika viktig som kartan. Detta kan ses här (permlänk) i Sverige till exempel. Personligen tycker jag detta är helt oförståeligt, dessa "naturbilder" har dessutom inget stöd i mallen {{landsfakta}} utan har lagts in godtyckligt som klartext. Är det någon annan än jag som tycker att idén att sammanfatta en hel nation med en "fin bild" är något oseriös? Jag har åtminstone tagit bort den i Sverige nu och jag uppmanar alla som ser dylika inlagda bilder att göra detsamma, om det inte finns en bred konsensus att införa denna typ av representativa bildsystem (vilket jag skulle tycka vara väldigt konstigt eftersom jag aldrig sett det på t.ex. ENWP). Det är ofta fina bilder och den som har kommit på idén behöver inte ta åt sig, men jag tycker helt enkelt att det inte passar. »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 december 2008 kl. 18.21 (CET)

Ja, låt oss göra hela wikipedia till en stel, trist, livlös textmassa utan någon som helst koppling till den verklighet som finns därbortom. Jag ser inget fel i att ta med bilder av denna typ för att illustrera vyer från landet. Återställer härmed intill dess att konsensus finnes. Mörkerman 15 december 2008 kl. 18.35 (CET)
Jag ser inte problemet med att en landskapsbild får "representera" ett land tillsammans med kartan. Till och med traditionella uppslagsverk gör så när utrymme bjuds, och då ger ändå Wikipedia mer rättvisa åt en landskapsbild än ett tryckt uppslagsverk ger. Landskapsbilder är dessutom kulturneutrala, och tacksamma ur upphovsrättssynpunkt. /Yvwv [y'vov] 15 december 2008 kl. 18.46 (CET)
Jag håller med Notwist. Det är ofta väldigt fina bilder, men problemet är att man måste skrolla så långt ner innan det kommer någon fakta i faktamallen. Jag ser hellre en karta med landets läge i artikelns huvud. Bättre alltså med fotot på en lämplig plats i artikeltexten hellre än i mallen. /rrohdin 15 december 2008 kl. 18.49 (CET)
Det är sant att många andra wikipedior inte har sådana bilder, men de ger ändå ett trevligt intryck. Allt behöver inte vara stelt, strikt och 100% korrekt. Ett större problem med de där landsmallarna tycker jag dock är att de är för breda. Drar man ner lite på bredden så blir bilderna mindre och stör kanske inte lika mycket. Njaelkies Lea (d) 15 december 2008 kl. 18.53 (CET)
Medhåll till Njaelkis Lea och Ywvw. Jag tycker inte det är oseriöst att ha en bild från ett land i artiklar om länder, naturligtvis kan det aldrig bli 100% representativt, men sålänge bilden faktiskt är från landet och visar en åtminstone i någon del inte alldeles ovanlig naturvy tillför det något, inte minst är det trevligt att ha bilder i artikeln. (Sen kan man föra det till en annan nivå, och fundera på om landet som kanske snarare är en politisk-administrativ enhet över huvud taget har något alls att göra med en konkret naturmiljö som finns på en plats som ingår i denna enhets definierade område, men det är ganska teoretiskt och långsökt). Däremot har jag väl ingen direkt åsikt om var i artiklarna det är bra eller dåligt att lägga bilden. --ɐbuı1ɟ 15 december 2008 kl. 19.01 (CET)
Fast det är det inte. Mörkerman 15 december 2008 kl. 19.17 (CET)
Gärna en och ännu hellre flera landskapsbilder i löptexten i nationsartiklarna. Däremot är jag skeptisk till att ha sådana bilder i landsmallen, både av layoutmässiga skäl (panoramabilder är ofta breda, vilket inte är optimalt i marginalplacerade rutor), dels för att det - i vart fall för större länder - blir väldigt svårt att hitta ett landskap som är "typiskt" för hela landet. Som skåning (om än inflyttad) känner jag mig ju t ex inte så värst representerad av den bild på Lapporten som ligger där nu... /FredrikT 15 december 2008 kl. 19.07 (CET)
Högst upp i faktarutan finns redan flaggbild, vapenbild och kartbild. Det blir väldigt trångt med en ytterligare bild där. Det är bättre att lägga bilder i på någon annan plats i artikeln. /81.231.250.110 15 december 2008 kl. 19.15 (CET)

Att Wikipedia skulle vara "strikt och 100 % korrekt" eller "stel, trist, livlös textmassa" är inget annat än halmdockor. Det jag sa var att det är oseriöst att sammanfatta en hel nation med en enda bild. Bara själva agerandet att välja en bild är i min mening ett brott mot WP:NPOV eftersom man prackar på läsaren åsikten att "denna bilden representerar landet bättre än andra bilder". Av exakt samma anledning motsatte jag mig när Staffan Jacobsson ville införa citat för att inleda en hel artikel, det är något som hör hemma i en uppsats eller en bok med värderingar, inte i en encyklopedi. Om man använder logik så förstår man snabbt att det går att rättfärdiga karta, vapen och flagga väldigt snabbt — de är samtliga officiella symboler för nationen ifråga. Det är NPOV, Wikipedia speglar fakta, precis som det är. Var i denna ekvation kommer det in att Wikipedia ska lägga in en "fin bild" för att representera landet? Om ni inte har några vettigare argument än att utmåla mig som en person som vill ha Wikipedia till en grå byråkrati så måste ju ni vara det motsatta, personer som på något sätt fått för sig att Wikipedia är en community som man ska pynta upp gemensamt och göra så fin som möjligt. Fina bilder får plats i resten av artikeln, under en passande rubrik. Rationaliteten i att bara saker som är fakta ska stå i landsmallen är enligt mig inget man kan sätta sig emot. Det är väl själva källan i ett neutralt perspektiv? »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 december 2008 kl. 23.15 (CET)

Jag ser gärna fina bilder på Wikipedia, men håller ändå med Notwist i viss mån. En faktaruta bör vara så kompakt och faktaspäckad som möjligt, artikeln i sig får däremot gärna vara broderande, gärna med en eller flera landskapsbilder, antingen i avsnitt om olika delar av landet / dominerande naturtyper eller helt enkelt som ett litet galleri på slutet. --kaj@kth.se 15 december 2008 kl. 23.30 (CET)
Flytta ned landskapsbilden från faktarutan. Och tänk gärna till med bilden, om man inte har ett flertal småbilder under "geografi" eller annan rubrik. Använd till exempel nationalsymboler (berget Fuji för Japan eller en landsblomma), en tongivande stad, en nationalpark (det är ändå nån slags nationalsymbol), monument från äldre eller nyare tid, o s v… --Idrougge 16 december 2008 kl. 00.58 (CET)
Instämmer med Notwist m.fl. /Slartibartfast 16 december 2008 kl. 04.33 (CET)
Instämmer med Notwist efter det senaste han skrev (mycket bra föresten). /Redux 16 december 2008 kl. 09.30 (CET)
Som FredrikT. Att ha med en landskapsbild skulle vara lite som att illustrera artikeln katt med en svans istället för en hel katt. (Att ha med i mallhuvudet, menar jag; det är klart att man kan ha landskapsbilder eller relevanta katt-delar i respektive artikel!) CalleC 16 december 2008 kl. 10.38 (CET)
Meh, jag ger mig väl då, fast jag har fel.. Njaelkies Lea (d) 16 december 2008 kl. 14.28 (CET)
Du får ursäkta Notwist, men jag såg inte i originalinlägget att du menade att huvudproblemet var att bilden låg i mallen. Med resonemanget kan man likaväl ifrågasätta alla ensamma bilder på landskap i lands-artiklar, och i så fall kan jag inte gå med på det. Det blir inte totalt NPOV vad man än väljer för bild (liksom egentligen inte en fullkomligt rättvis återspegling av verkligen hur mycket man än egentligen skriver), men det fallet har jag ändå svårt att uppfatta som ett problem. Om det alltså bara gäller landsmallarna, så ja, det kanske inte är riktigt lämpligt att placera sådana bilder där, nej. --ɐbuı1ɟ 16 december 2008 kl. 16.52 (CET)
I just exempelt Sverige (permlänk) så tycker jag att bilden av lapporten snarast kan betecknas som fluff i sin nuvarande placering i mallen. --AHA 16 december 2008 kl. 17.59 (CET)
Jag tyckte att jag med all nödvändig tydlighet markerat att jag bara anser att själva landsmallen inte ska ha en bild i sig, en bild som dessutom bryter mot syntaxen och av den enkla anledningen inte ska vara med alls. Vill folk ha en bild av detta slag (vilket det inte verkar som, och det är onekligen bra för det är en dum idé) så får man istället ta upp det på malldiskussionen så att mallen kan få en korrekt variabel för den bilden. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 18.21 (CET)
Haller med om att det inte bor finnas nagon bild i faktamallen (utover karta, flagga, vapen). Efter att ha kollat runt pa diverse andra lander verkar manga av bilderna vara tagna rent ur det bla. Vad gor t.ex. Helsingor representativt for Danmark? Bilder i artikletexten kan alltid motiveras med t.ex. "Troligen Kinas mest valkanda byggnadsverk" men faktarutan bor vall inehalla just fakta. Att bidlerna sedan ar inlagda som ett fulhack av motto-parametern gor ju inte saken battre. /Lokal_Profil 16 december 2008 kl. 18.29 (CET)
En poäng för termen "fulhack". Nej men seriöst, jag tycker att vi redan nu kan bestämma att alla bilderna ska rensas bort och så får eventuella anhängare gå Den Rätta Vägen och föra diskussionen på malldiskussionen. I mina ögon verkar det som ett välmenat tilltag hos en nybörjare men det är ingenting vi kan behålla. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 18.35 (CET)
Väl talat, Notwist och Lokal profil. /Rolf B 19 december 2008 kl. 14.17 (CET)

Användaren som fört igenom alla dessa bilder verkar vara Sofokles, jag har skrivit ett inlägg på Användardiskussion:Sòfokles#Huvudbilder_i_artiklar »поτωışτ(disk.|bidr.) 19 december 2008 kl. 14.11 (CET)

Alla sådana här bilder är nu borttagna. Sòfokles 19 december 2008 kl. 22.34 (CET)

Ang. Wikipedias syn på alumner

Användare:Butterkaka och jag har haft en liten diskussion angående en kategorisering av skådespelerskan Ebba Hultkvist som för tillfället studerar på Handelshögskolan i Stockholm. Saken gäller Wikipedias syn på huruvida Ebba bör räknas som alumn eller ej. Diskussionen från idag kan läsas på Butterkakas diskussionssida, och vi efterlyser alltså fler åsikter i frågan. Vad tycker ni? Räknas Ebba som alumn? Om så, skulle detta även gälla om hon hoppar av? /Scuzzer 16 december 2008 kl. 17.30 (CET)

Svenska Wikipedia definierar alumn: "En alumn (av latinets alumnus, elev; plural mask. alumni, plural fem. alumnae, försvenskad plural alumner) är en tidigare student från en viss högskola, med eller utan examen.". Ne.se definierar bara ordbetydelsen: "(latin alu´mnus, ytterst av a´lo 'föda', 'nära'), lärjunge, elev.". Enligt vår artikel "alumn", och mig själv, skulle Ebba platsa som alumn när hon, oavsett om hon tagit examen eller ej, avslutat sina studier på Handels. /Hedning 16 december 2008 kl. 17.40 (CET)
De flesta universitets definition av alumner torde vara "en person som har studerat vid vårt universitet, men inte längre gör det". Något krav på avlagd examen finns inte, i alla fall inte vid mitt universitet. Även om det flesta nu för tiden läser på program är det dock inte alla som gör det. Däremot kan inte en person som fortfarande bedriver studier betraktas som alumn. -- Rex Sueciæ 16 december 2008 kl. 17.42 (CET)
Om en person som fortfarande bedriver studier, vilket vi inte vet om Ebba Hultkvist gör, inte kan betraktas som alumn, hur ska då en sådan person kategoriseras? I Scuzzers och min diskussion kom vi fram till att kategorin "Personer verksamma vid [lärosäte]" inte heller är lämplig för sådana fall. Ska man helt enkelt avstå från att kategorisera en sådan person efter universitets- eller högskoleutbildning tills den har avslutat sina studier? Butterkaka 16 december 2008 kl. 17.53 (CET)
Varför skall man tvunget kategorisera någon efter vilken högskola de läser vid?
andejons 16 december 2008 kl. 18.22 (CET)
Ja, det är fullständigt irrelevant, speciellt som hennes studier inte har nåt att göra med anledningen till att hon är känd. Det är artiklar som Albert Einstein som bör innehålla alumni-kategorier. /Grillo 16 december 2008 kl. 18.48 (CET)
Jag anser att alumni-kategorierna är överflödiga. Många framstående akademiker, som till exempel professorer, har under sin studietid flyttat mellan olika lärosäten. Dessa biografier kan därigenom förses med flera av dessa kategorier, i synnerhet som inga specificerade krav på vad som krävs för att räknas som alumn finns. Om till exempel en person blivit medicine licentiat i Lund, studerat en tid i Berlin, disputerat vid KI i Stockholm och promoverats i Uppsala (så kunde det vara under en period), då kan ju han ränas som alumn vid fyra lärosäten, och då blir denna kategorisering ganska meningslös. /Annika 16 december 2008 kl. 19.39 (CET)
Nja, meningslös blir den väl inte, bara lite mer komplicerad? Sedan kanske kategorier som "Personer verksamma vid..." för det mesta är mer informativa om forskare. Tomas e 16 december 2008 kl. 20.56 (CET)

Alumni-kategorierna har interwikilänkar. På en.wp är detta system mycket utbyggt. Typiskt finns för varje högskola två kategorier: alumni (alumner) och faculty (undervisare och forskare). Jag hittade bara en högskola som hade en kategori för studenter, och jag menar att det vore ett misstag att skapa sådana. Strängt taget är väl Ebba inte alumn (ännu), men jag ser inte det som något hinder mot att inkludera henne i kategorin. --LA2 16 december 2008 kl. 19.42 (CET)

Jag instämmer i LA2:s slutsatser här ovan och finner andejons och Grillos invändningar högre upp som aningen märkliga. Kategorierna är sammanfattningar av det viktigaste i artiklarna, och det är väl ganska självklart att en persons akademiska utbildning är relevant och viktig information i de flesta artiklar. För övrigt är just Albert Einstein inte kategoriserad på detta sätt, i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia, antagligen eftersom detta skick på svenskspråkiga Wikipedia begränsar sig till svenska lärosäten. De scenarion som Annika är nog inte så vanliga i alla fall i Sverige, eller misstar jag mig här? Butterkaka 16 december 2008 kl. 20.55 (CET)
Kategorier är inte sammanfattningar, och utbildningsort är inte viktig. Argumentet "enwp har kategorin" kan man skita i. /Pieter Kuiper 16 december 2008 kl. 21.09 (CET)
Å andra sidan är kategoritypens förekomst på en: inte heller ett argument mot att även ha den på svenska. Jag förstår den rädsla som finns att det kan gå väl mycket inflation i denna typ av kategorier, men å andra sidan tror jag att det många finner informationen intressant - inte minst de berörda lärosätena själva eftersom det finns en tydlig trend i universitetsvärlden i dag att allt mer vårda sig om just sina alumner. Och under alla omständigheter tycker jag att det är bättre med kategorier än att t ex lägga långa listor av typen "Kända personer som läst vid XX universitet" i själva universitetsartiklarna, vilket vi annars kanske skulle riskera att folk gjorde. /FredrikT 16 december 2008 kl. 21.36 (CET)
De här kategorierna går om de används på sätten som förespråkas ovan på samma sätt som listorna i ortsartiklarna, "kändisar från x-stad", som friskt blandar folk som bor där, folk som har en bakgrund där, folk som fötts där och folk som har en syssling där. Ska vi kategorisera dessa på samma sätt? /Grillo 16 december 2008 kl. 21.51 (CET)
Vem har talat om utbildningsort? Det är inte orten som är fokus utan universiteten, även om de flesta universitet är bundna till endast en ort. Sedan ser jag ingen risk i att det som Grillo beskriver skulle uppstå. Dessa kategorier har funnits ett tag nu, på både engelsk- och svenskspråkiga Wikipedia, utan att sådant har skett. Till skillnad från kändiskap är studier vid ett universitet inte något subjektivt. Butterkaka 16 december 2008 kl. 22.04 (CET)
På vilket sätt är var en f.d.(?) skådespelare utbildar sig i ekonomi relevant? Jag kan förstå kategorier för skådepelare som utbildats vid Dramatiska institutet, ekonomer från Handels eller kända lärde av olika slag från Uppsala universitet, men jag ser inte poängen i att blanda in folk som gjort sig kända för något helt annat.
andejons 16 december 2008 kl. 22.06 (CET)
Uppriktigt talat ser jag detta som en pseudodebatt eller åtminstone inte som ämnet här. Vi diskuterade ju först om vad som anses vara alumner och hur man ska kategorisera dessa, inte om vi ska sådana här kategorier överhuvudtaget. Så fort jag skrev något blev det tydligen liv i luckan. Tråkigt. Men med ett sådant resonemang som du anför vore det alltså inte relevant att kategorisera Tobias Billström som alumn från Lunds universitet, där han tog en fil. mag. i historia, eftersom han är migrationsminister idag, eller? Jag anser att den sortens argument inte riktigt håller. Sedan vet vi inte om Ebba Hultkvist byter yrke i framtiden. Det finns ju onekligen exempel på att sådant har hänt andra skådespelare. Butterkaka 16 december 2008 kl. 22.12 (CET)
Tja, David Batra har t ex en magisterexamen i ekonomi från Lund och blev sedan underhållare. Trots detta använder inte bara Ekonomihögskolan vid Lunds universitet honom ofta i sin marknadsföring bland sina exempel på kända tidigare studenter, utan Batra har även själv flera gånger återvänt dit som talare o dyl vid olika arrangemang på skolan. Samhörighetskänsla behöver inte bara baseras på exakt koppling studieämne-yrkeskarriär. /FredrikT 16 december 2008 kl. 22.17 (CET) (PS Detta var främst en replik till Andejons, men Butterkakas senaste inlägg kom emellan så att kopplingen kanske blev litet oklar)
Nej, jag ser inte vad Billströms utbildningsort har med vad han är känd för att göra. FredrikT har rätt i att det även finns andra som kanske kan ordnas in i kategorierna, men jag ser fortfarande inte varför det skall göras med någon slags automatik. Poängen kan ju inte vara att skapa en alumnimatrikel, utan att göra det möjligt att hitta folk som på ett meningsfullt sätt kan kopplas till respektive lärosäte.
andejons 17 december 2008 kl. 08.01 (CET)
Billström började sin politikerbana som kårpolitiker i Lunds studentvärld. /FredrikT 17 december 2008 kl. 09.14 (CET)
Jag vill bara slå ett slag för alumikategoriseringen och hålla med majoriteten att kategorisering med utbildning är relevant. Oavsett vad individen gör idag utgör eventuella akademiska studier en period i livet som sannolikt varit ganska betydelsefull. Listan över Alumni säger för övrigt lika mycket om ett lärosäte som utbildningsinstitutionen kan säga något om individen. Kolla på Ebbas kollegor på Handelslistan till exempel, i mitt partiska tycke ganska intressant samling mäniskor. El Maco 18 december 2008 kl. 18.23 (CET)

Efter att ha följt diskussionerna här ovan lutar jag åt att utföra följande åtgärder:

  • Ta bort Ebba Hultkvist från kategorin med alumner från Handelshögskolan i Stockholm och vänta med att lägga tillbaka kategorin tills hon avlagt examen eller åtminstone avslutat sina studier på något sätt (läs: hoppat av).
  • Justera formuleringen "Det här är en lista över personer med akademisk examen från HHS." på Kategori:Alumner från Handelshögskolan i Stockholm till något i stil med "Det här är en lista över personer som har studerat HHS."

Skulle detta kunna anses vara ett lämpligt drag i enlighet med Wikipediagemenskapens intresse? Vad gäller sidodiskussionen, d.v.s. kategorins existens eller användande i största allmänhet, finner jag den intressant men känner att jag inte har några vettiga argument eller åsikter att bidra med. /Scuzzer 19 december 2008 kl. 10.56 (CET)

Instämmer helt med Scuzzer. Personer som alltjämt studerar bör inte alumnkategoriseras. /FredrikT 19 december 2008 kl. 11.01 (CET)

Listor: skall de delas upp?

Hej! Lite då och då ser jag listor på Wikipedia som är uppdelade i delar, t ex Lista över psalmer A-L resp Lista över psalmer M-Ö. Jag undrar vad poängen med detta är? Må så vara att artikeln skulle bli rätt lång annars, men idag kan det knappast anses vara ett problem. T ex Bybrunnen är dubbelt så stor som de båda artiklarna tillsammans, detsamma gäller för väldigt många artiklar. Jag tänkte jag skulle kolla vad som gäller kring detta innan jag börjar sammanfoga listartiklar? Plrk 19 december 2008 kl. 10.51 (CET)

Förr i tiden fick man en varning när man förhandsgranskade en sida på över 32 kB. Anledningen var att äldre webläsare kunde få problem att redigera så stora sidor. Även om problemet med äldre webläsare inte längre är så relevant, så tycker jag det kan vara en bra tumregel att inte skapa sidor större än så. Åtminstone inte för artiklar. Har man mer material än så bör man lägga delar av materialet i undersidor, och skapa en bra sammanfattning av materialet i huvudartikeln. För listor är det kanske inte lika negativt med stor storlek. Däremot bör man alltid fundera på om listan fyller någon funktion som inte kategorier skulle kunna fylla lika bra. --  boivie  ✎ 19 december 2008 kl. 11.54 (CET)
Åter igen (se ovan angående #Sions Sånger 1951) ligger en del av förklaringen i det avsomnade Projekt Psalmer. I det här fallet har man att välja på att låta saker ligga som de gör, slå ihop listorna, avskaffa listorna, eller återuppväcka hela psalmprojektet. Hittills har saker fått ligga som de gör. --LA2 19 december 2008 kl. 16.35 (CET)
Hmm, och därmed fick vi tillbaka varningen som jag med flera var glada över att äntligen ha fått bort förut. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 19.03 (CET)

Skandinavisk planet wikimedia lanserad

Översättning av Jhs' inlägg på det bokmålsnorska Tinget:

Planet Wikimedia på skandinaviska har nu lanserats. Det är den första Wikimedia-planeten på flera språk, och den är därför väldigt speciell. Förutom att samla blogginlägg från många wikipedianer gör den också att man får en så kallad feed som man kan prenumerera på i till exempel Opera eller Google Reader (se Kategori på enwp). Folk uppmanas att blogga tills de tråknar. (För att lägga till sin blogg, gå till m:Planet Wikimedia#Requests for inclusion.) Face-smile.svg moralist 19 december 2008 kl. 11.38 (CET)

Sions Sånger 1951

Artikeln om den laestadianska psalmboken Sions Sånger 1951 innehåller en lista med länkar till psalmer, varav en stor majoritet är otroligt korta. Jag var på väg att tagga några för snabbradering med motiveringen "ej av encyklopediskt intresse", men jag tänkte att jag skulle kolla lite här först. Anses publicerade psalmer vara relevanta per WP:REL? Jag kan inte finna någonting som säger att de skulle vara det, men det är ju jävligt många... Listan räcker gott, den skulle kunna utökas till att inkludera även författare och kompositör i de fall denna information finns tillgänglig. Vad tror ni? Plrk 19 december 2008 kl. 00.27 (CET)

Poängen med separata artiklar är att väldigt många psalmer förekommer i flera olika psalmböcker. Självklart vore det trevligt med lite mer utförlig information om de flesta psalmerna, men att slå ihop tror jag inte vore den bästa lösningen. Relevansen kan stödjas med att en andlig sång genomgår en mycket hård prövning och väljs framför ett stort antal andra sånger när den inkluderas i ett samfunds officiella psalmbok. När den väl fått en plats där (och särkilt om den finns i flera) får den stor spridning, och fick kanske ännu större förr. /dcastor 19 december 2008 kl. 00.58 (CET)
Jag kan köpa att det finns många psalmer som helt klart förtjänar artiklar, Den blomstertid nu kommer är ju ett slående exempel. Men jag är tveksam till att det räcker med den hårda prövningen för att inkluderas som artikel på Wikipedia. Det finns väldigt många psalmer (och ännu fler som inte har artiklar ännu), varav de allra flesta förmodligen aldrig kommer att få mer information än författare och i vilka psalmböcker de publicerats. Skulle det inte räcka med en enhetlig lista för det? Plrk 19 december 2008 kl. 10.47 (CET)
Psalmartiklarna är resultatet av ett stort och ambitiöst samarbetsprojekt för ett par år sedan. Det fördes vad jag minns en hel del diskussion redan då om relevansen i alla dessa artiklar, och eftersom projektet fullföljdes utgår jag från att konsensus blev att relevans förelåg. Både utifrån detta och utifrån det stora arbete som ligger bakom dessa artiklar tycker jag att det vore olämpligt nu i efterskott "rasera" delar av detta arbete. /FredrikT 19 december 2008 kl. 11.05 (CET)
PS Här är länk till psalmprojektets portal: Rilpedia:Projekt Psalmer
Ett antal psalmer verkar överförda till Wikisource. --MagnusA 19 december 2008 kl. 19.18 (CET)
Håller med Dcastor och FredrikT ovan. Just nu ligger projektet nere, men inget säger att det måste förbli så. Det hänger ju endast på om och när någon ny entusiast tar sig verket an. Att bara författare och sångbok anges är inte så bara. Det ger stora möjligheter att leta vidare och det ger en god möjlighet att se hur spridd en nu måhända bortglömd psalm en gång var. Idén att inkludera i lista är opraktiskt just för att denna inklusion i så fall ska göras i många listor, och den dag en ny sångsamling beskrivs där några av de då inkluderade psalmerna finns med, så finns inga artiklar att länka till. I Wikisourse passar det bra att lägga själva texten (om den är PD), men knappast kringinformationen. När texten läggs i Wickisourse är det ju därför mycket praktiskt att det finns en motsvarande artikel på wp att länka tillbaka till. Taxelson 20 december 2008 kl. 11.48 (CET)

Andra sätt skildra nyhetesstoff?

Händelserna i Rosengård skapar stora nyhetsrubriker och vad som egentligen händer är till stora delar oklart. Ändå skapas en artikel Kravallerna i Rosengård 2008 där källorna är av karaktären subjektiva och/eller nyhetsstressiga. För att få till artikeln Estoniakatastrofen så behövde det gå många år och flera utredningar innan det har gått att få ihop en korrekt artikel. Kan vi inte mer ha en modell för artiklar av nyhetskaraktär att bara skildra det helt uppenbara, odiskutabla och helt skippa resten tills utredningar och annat finns framme och kan fungera som riktigt källor. Den nuvarande hanteringen där olika personer utifrån olika svaga källor försöker rekonstruera händelseförlopp och skriva om detta känns inte seriöst och riktigt agerande för en encyklopedi. Jag är medveten artiklar då blir nästan löjligt korta, men jag ser det mer önskvärt än nuvarande återspeglande av spekulativa källor, dvs ta bara med saker som alla kan hålla med om, stryk all som det finns olika åsikter om och där entydiga källor saknas. Wanpe 21 december 2008 kl. 11.20 (CET)

Hell, jag skulle gärna se att vi hade som regel att inte skriva artiklar om händelser förrän det har gått ett år från att de hände... Plrk 21 december 2008 kl. 11.41 (CET)
Det skulle nog bara göra Wikipedia mindre användbart. Ofta är inte situationerna så förvirrade som ovan (enkelt exempel: ingen tvivlar på att Spaniens herrlandslag tog EM-guld i fotboll i somras). Bättre skriva en kort artikel och sedan hänvisa till Wikinews.
andejons 21 december 2008 kl. 11.55 (CET)
De flesta källor är från etablerade medier. Problematiken är att en del (se artikelns diskussionssida) vill ha in uppgifter som bara kan bekräftas av den politiska tidskriften Yelah som helt klart inte är opartisk. De etablerade medierna vad jag kan se och läsa ger samma bild av händelseförloppet vilken bekräftas av polisen. Obelix 21 december 2008 kl. 12.03 (CET)
Som om de vet vad de pratar om... Nåja, det finns en anledning till varför jag inte är med och redigerar den artikeln Plrk 21 december 2008 kl. 12.15 (CET)
Men DN är väl helt klart partisk, de skriver det polisen säger. Polisen har en anledning att ljuga och isolera händelserna så dom inte ska spridas eller populariseras. Polisen vill ha ordning, ordningen är också en politisk ståndpunkt aka partisk. Sluta ljuga för dig själv! Herr X (D) 21 december 2008 kl. 12.16 (CET)
Det senaste var riktat till obelix Herr X (D)¨
(red. konflikt med Herr X)Det här handlar inte om vad vi tror eller inte tror, eller vad vi tycker eller inte tycker utan om att allt som står på Wikipedia ska kunna verifieras av trovärdiga källor. Wikipedianers egna inställningar får inte påverka uppslagsverkets innehåll. Dagens nyheter anses nog i alla fall av de flesta här som en trovärdig källa, liksom andra etablerade massmedier. I dessa speglar inte den politiska ståndpunkten artiklarnas innehåll. Polisens uppgifter om händelserna får väl i allra högsta grad anses som trovärdiga? Obelix 21 december 2008 kl. 12.37 (CET)
Varför skulle Polisen anses trovärdig i en konfliktsituation? Det finns ingen neutral part i den här konflikten, och om en finns så är det helt klart inte Polisen. Plrk 21 december 2008 kl. 12.46 (CET)
Det är inget fel att skriva om aktuella händelser, men lite mer källkritik vore önskvärt. Det är dock ett allmänt problem för svenska Wikipedia. Väsk ✎ 21 december 2008 kl. 12.25 (CET)
Om det är lika för alla så skulle jag definitivt vara för att förbjuda att använda tidningar över huvudtaget på grund av dess, i mina ögon, många tidigare felsteg. Man kan inte utgå, jag gör det i alla fall inte, att det som står i tidnignarna är sant Herr X (D)
Jag blir helt paff obelix... På vilket sätt är polisen neutral, de åker till rosengård kastar ut människor som bor där ur sina lokaler, för att sen gripa, misshandla, och säga afahoror till folk. Polisen är inte neutral någonstans. Vad gäller neutraliteten: Varför skulle massmedia vara neutral? De för fram sanna händelser ur sitt perspektiv aka polisens version, yelah för fram sanna händelser ur sitt perspektiv; det sociala upproret. Att det skulle finnas någon som är neutral i denna konflikten är en lögn, och problematiskt om du tycker så. Herr X (D) 21 december 2008 kl. 12.52 (CET)
Källkritik handlar inte om att förbjuda eller tillåta. Det handlar om att tänka och analysera. Och håll vänligen diskussionen om separata artiklar borta från den här principdiskussionen. /Grillo 21 december 2008 kl. 13.00 (CET)
Jag sa inte att bara polisens uppfattning/version skulle lyftas fram eller att det var neutralt att bara lyfta fram deras version, utan att deras uppgifter måste anses trovärdiga eftersom de faktiskt är en statlig myndighet. Enligt pressetiska regler skall massmedia lyfta fram båda parters version och inte vinkla innehållet till att bara berätta en parts version. Detta följer den etablerade massmedian för det mesta (såvida det inte är skandalnyheter med Paris Hilton som råkat vissa brösten), men det är mer problematiskt med mindre politiska tidskrifter. Jag hoppas det blev mer begripligt nu. Obelix 21 december 2008 kl. 13.17 (CET)
Är inte de artiklarna de mest lästa på WIkipedia? Och är inte de en av anledningarna till att WP är före NE, eftersom Wikipedia är bra på att skapa aktuella artiklar snabbt. Jag säger inte att de artiklarna är bra, men att radera dem rakt av är nog inte en bra idé. //moralist 21 december 2008 kl. 13.07 (CET)
Jag håller med dig moralist. Det brukar ofta hävdas att allt som behandlar nyheter ska placeras på Wikinews istället och att vi eventuellt kan få skriva om dem här "ett par år senare om det fortfarande känns relevant då". Jag tror att det är helt fel tänkt, det är främst nu som artikeln behövs. Ibland kan det kännas som något desperat försök att hålla Wikinews vid liv. Jag bryr mig inte mycket om Wikinews ärligt talat, de har mina sympatier men jag är aktiv här på Wikipedia och det är vad jag vill göra så bra som möjligt.
Frågan är inte om något ska placeras här eller på Wikinews, frågorna är "Är det här relevant för Wikinews?" och "Är det här relevant för Wikipedia?", helt oberoende av varandra. Rimligen behandlas dock händelserna olika av de båda. Medan Wikinews kan få plats för mer citat av typen det har bråkats om ovan och behandla varje ny händelse i fallet så bör Wikipedia samla på sig fakta (inte gissningar eller vad någon hävdar att de har hört) och ge en översiktlig beskrivning av händelsen. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 13.51 (CET)
Jag har sagt det tidigare och nämner det igen eftersom jag tycker att det är en bra idé: Börja nyhetsartiklar i årtalsartiklarna. Nutidshändelser gör sig bättre där och vi får då ett upplägg mer i enlighet med andra uppslagsverk. Som bonus kan årtalsartiklar bli läsvärda vilket jag tror ingen tycker är fel. Så länge vi leker journalister kan vi aldrig få till en encyklopediskt intressant artikel som kan stå på egna ben. //StefanB 21 december 2008 kl. 14.05 (CET)
Det kan säkert vara idé att skriva där också, men bara tror jag inte på om det blir mer än någon rad. Problemen som många av dessa artiklar har är precis som du lite antyder att folk skriver dem som en journalist skulle skapa en nyhetsartikel och inte som en encyklopedisk artikel. Det är dock en fråga som är skild från om vi ska ha artiklarna eller inte, i min mening åtminstone. Själv skriver jag i princip aldrig artiklar om nyligen inträffade händelser, förutom att avfluffa dem ibland, men jag tror att de är viktiga för Wikipedia. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 14.38 (CET)
...så då fixar vi till den artikeln. Den har väl samma problem som alla andra artiklar där redigeringskrig förekommer. Jag ser inte detta som ett slag mot att vi snabbt ska kunna få fram vettiga artiklar, vi borde snarare bli lite bättre att hålla ordning på dom och kanske inte ta upp allt vad som skrivs på debattsidor och internettidningar. --Bomkia 21 december 2008 kl. 15.10 (CET)

Ny databasdump

Idag 21 december kom en ny databasdump av svenska Wikipedia. Och alla gladde sig storligen! Den förra var från 20 november. Då var 10% av våra artiklar kortare än 404 bytes, nu har den gränsen ökat till 414 bytes. Gränsen för de 0,1% kortaste artiklarna har också ökat från 170 bytes till 177 bytes. Medianartikeln har ändrats från 1177 till 1195 bytes. Vi har nu 194.743 redirects, en ökning med 3804. Kanske är det dags att fira när vi inom några månader når 200.000? Rubrikputsen har gett resultat: Antalet 1-nivårubriker (=) har mer än halverats från 162 till 74; 2-nivårubrikerna (==) har ökat från 406.693 till 442.758; 3-nivårubrikerna (===) har minskat från 106.227 till 82.469; 4-nivårubrikerna (====) har minskat från 12.339 till 11.438. För varje 3-nivårubrik gick det tidigare 3,82 stycken 2-nivårubriker, men nu är det 5,36. Våra fluffigaste artiklar är: Herrsingel vid Australiska öppna 2009 (kompression med gzip reducerar den till 3,8% av ursprungliga längden), Medaljfördelning vid världsmästerskapen i nordisk skidsport (3.90%), Damsingel vid Australiska öppna 2009 (4.20%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1970-talet (4.40%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1950-talet (4.60%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1960-talet (4.80%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1980-talet (4.80%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1990-talet (5.30%), Tabell över spindelfamiljer (6.10%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1940-talet (6.30%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1920-1929 (6.40%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1930-talet (6.50%), Cykling vid olympiska sommarspelen (6.50%), Falco (musiker) (6.60%), Sveriges damlandskamper i ishockey under 1990-talet (6.80%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1908-1919 (7.00%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1930-1939 (7.10%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1960-1969 (7.10%), Lista över RGB-färger (7.20%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1950-1959 (7.30%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1920-talet (7.40%), Lagtävlingen vid världsmästerskapen i alpin skidsport 2007 (7.40%), Resultat från Elitserien i ishockey 2008/2009 (7.50%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1940-1949 (7.50%), Sundbybergs kommun (7.50%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1970-1979 (7.60%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1980-1989 (7.60%), Curling vid olympiska vinterspelen 2006 (7.60%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1990-1999 (7.70%), Friidrott vid olympiska sommarspelen (7.70%),Simning vid olympiska sommarspelen (7.80%), Medaljfördelning vid olympiska sommarspelen 1996 (7.90%), Webbsäkra färger (7.90%), Fornengelsk grammatik (7.90%), Sveriges damlandskamper i fotboll under 1990-talet (7.90%), Sedenion (8.00%), EM i handboll för damer 2008 (8.00%), Jämförelse mellan webbläsare (8.10%), Världscupen i skidskytte 2008/2009 (8.10%), Tennis vid olympiska sommarspelen (8.20%), Sveriges damlandskamper i fotboll under 1980-talet (8.50%), SM i alpin skidsport (8.50%), Prisbasbelopp (8.60%), Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1991-1994 (8.60%), Queens diskografi (8.80%), Brottning vid olympiska sommarspelen (8.80%), Stabiliserings- och associeringsavtal (8.90%). Ett smartare sätt att skriva dessa resultattabeller är med mallar, som nu tillämpas för ishockey och fotboll. --LA2 21 december 2008 kl. 13.05 (CET)

Om jag förstår dig rätt så går det framåt på alla fronter du tar upp? Herr X (D) 21 december 2008 kl. 13.53 (CET)
Det är alltid intressant att se kvalitativa mätningar på att vi går framåt! Då jag inte är så fiffig att jag kan gå in och analysera databasdumparna själv tackar jag för att andra delar med sig av informationen, fortsätt med det =) /-nothingman- 21 december 2008 kl. 14.03 (CET)
Ja statistik är alltid intressant, så det tackar vi för. Det är rätt logiskt att vi går framåt kvalitativt, frågan är nog mer om det går snabbt nog? När ska stats.wikimedia.org uppdateras förresten? Vore kul att kunna jämföra oss med andra språk. -- JIESDEO 21 december 2008 kl. 14.10 (CET)
Jag tror stubbjakten går för långsamt. Om längden för våra 10% kortaste artiklar har ökat från 404 till 414 bytes (+10) på en månad, så kommer det att ta oss ett helt år att komma dit danskarna var i november (528 bytes). Vi är bra på att jaga substubbar runt 170 bytes, men långsamma med att åtgärda stubbar i intervallet 200-500 bytes. På senaste tiden har fokus legat på könskategorisering (vilket har ökat många artiklars längd med 20 bytes) och syntaxfel, snarare än på stubbjakt. Att antal redirects ökar är ett tecken på att artiklar slås samman, men kanske borde det vara ännu mer av den varan. --