Från Rilpedia

Ryttaren med samma namn, se Carl Lewenhaupt (ryttare)

Carl Lewenhaupt, född 19 mars 1835 på Herrevadskloster, Kristianstads län, död 10 december 1906 i Helsingborg, var en svensk greve, diplomat, och politiker; han var utrikesminister 1889–1895.

Biografi

Carl Lewenhaupt var son till majoren greve Gustaf Adolf Lewenhaupt och Maria von Geijer. Han studerade vid Lunds universitet, där han tog kansliexamen 1855, varefter han fick anställning vid Civildepartementet och Kommerskollegium som extra ordinarie kanslist. Efter tre år blev han utsedd till attaché och fick sin tjänst förlagd i Paris, flyttades följande år till London, och blev strax därefter andre sekreterare vid Utrikesdepartementet. Efter fyra år vid Sankt Petersburg, blev han 1866 chef för UD:s utrikespolitiska avdelning. Nästföljande år hade han sin tjänst förlagd i London, Washington och Wien, samt utnämndes till chef för UD:s handelsavdelning.

1873-1875 var han kabinettssekreterare, och anlitades sedan av kungen på dennes ryska resa. Under några år var han i Washington som envoyé och sedan generalkonsul, men förflyttades sedan till Paris.

12 oktober 1889 utnämndes han till utrikesminister. I den egenskapen låg det på hans bord att ta ställning till de norska kraven på en egen diplomatkår, vilket Lewenhaupt bestred. Hans strävan efter en gemensam beskickning betraktades emellertid som en alltför stor flathet, då frågan om den norska representationen i utlandet diskuterades i Första kammaren. Han avgick därför som statsråd 1 juni 1895. Därefter var han envoyé i London.

Lewenhaupt gifte sig 1874 med överhovmästarinna Edla Lovisa Carolina Augusta Wirsén.

Källor

• artikel i Svenska Män och Kvinnor, del 4, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1948, s. 546

Företrädare: Gustaf Åkerhielm

Sveriges utrikesminister 1889–1895

Efterträdare: Ludvig Douglas