Bouvetön
Från Rilpedia
| Norska kolonier |
|
| Norges historia |
|
|
Bouvetön (franska Île Bouvet, norska Bouvetøya; tidigare Liverpool Island eller Lindsay Island) är ett s.k. norskt biland sedan 27 februari 1930 men har tillhört Norge sedan 1 december 1928 då den norska Norvegia-expeditionen under kapten Harald Horntvedt annekterade ön. Ön är helt obebodd, och det är sällsynt med besök ens på sommaren.
Innehåll |
Geografi
Bouvetön ligger vid 54°25 S och 3°21 Ö ca 1700 km utanför Antarktis norra kust utanför Drottning Mauds land.
Ön är en obebodd vulkanö i södra Atlanten och har en area av 49 km2 och den högsta höjden Olavtoppen ligger på 780 meter över havet. Största längd i öst-västlig riktning är 9 km. Ön täcks till 93 % av glaciärer som blockerar syd- och östkusterna. Ön har inga hamnar, utan enbart ankarplatser utanför ön. Större delen av året är ön snö- och istäckt, förutom under en kort period under sensommaren. Lavahyllan på öns västkust, som uppstod mellan 1955 och 1958, är en vanlig boplats för fåglar. Havet har skapat branta kuster som gör det svårt att gå iland. Man brukar använda helikopter från ett fartyg för att ta sig iland.
Ön är en av världens mest avlägsna öar, och ligger 2 400 kilometer sydväst om Godahoppsudden. Andra kandidater är Påskön, Tristan da Cunha och Pitcairnöarna.
Juridik och förvaltning
Ön anses inte vara en del av Norge, men hör till Norge som en slags koloni (norska:biland) [1]. Ön är under norsk överhöghet men inte en del av Norge vilket betyder att ön kan säljas eller avyttras utan att det strider mot grundlagen. Tillsammans med Peter I:s ö och Dronning Maud Land (Norges anspråk på Antarktis) kallas områdena Norska Antarktis.
Ön är helt obebodd. Därför finns det ingen kommunal förvaltning över ön, inga val, inget självstyre (trots att ön inte är en del av Norge) och så vidare. Bouvetön förvaltas direkt från Norge av Norska polarinstitutet. Det finns inte heller postgång eller teleförbindelse, eller koder för detta. Det finns faktiskt en internetdomän tilldelad, ".bv" som inte används.
Enligt norsk lag är det bland annat förbjudet att utan den norska regeringens tillstånd genomföra kärnexplosioner på ön. Den som trotsar förbudet riskerar böter eller fängelse i upp till ett år, eller bäggedera. [2] Länder som har kärnvapen brukar annars gärna testa dem så långt hemifrån som möjligt, men ändå på eget territorium.
Bebyggelse
Ön är helt obebodd, men det finns en automatisk väderstation på ön. Det har funnits en byggnad på 36 m² som använts som skydd vid besök, men satellitbilder visade 2007 att den försvunnit, troligen blåst bort.
Djur och växter
Bland häckande djur finns havsfåglar (Sydlig stormfågel, Brokpetrell, Stormsvalor, Antarktisk labb), pingvinger (Ringpingvin och Gultofspingvin) och sälar (Sjöelefanter och Antarktisk pälssäl). Ön är viktig för fortplantningen i området då det inte finns annat land på långt avstånd. Det finns lavar och mossor.
Historia
Bouvetön upptäcktes den 1 januari 1739 av en expedition under ledning av den franske sjöofficeren Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier som dock aldrig själv lyckades landstiga. Bristfälliga koordinater gjorde att ön inte hittades igen förrän 1808 av de brittiska valfångarna James Lindsay och Thomas Hopper.
Första landstigningen gjordes 1822 av den amerikanske kaptenen Benjamin Morrell som då namngav den Bouvet för att hedra upptäckaren.
Den återfanns och beskrevs 1898 av den tyska Valdiviaexpeditionen.[3]
Bouvetön i fiktion
Filmen Alien vs. Predator och boken A Grue of Ice ("Albatrossfoten") av Geoffrey Jenkins utspelar sig på Bouvetön. Filminspelningen var inte där utan i en studio.
Referenser
- ↑ Biland
- ↑ Lov om Bouvet-øya, Peter I's øy og Dronning Maud Land
- ↑ Nordisk familjebok
Externa länkar
- Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Bouvetön
|
||||||||||||||
