Bonnierkoncernen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Bonnier.
Bonnierhuset på Sveavägen

Bonnier AB eller Bonnierkoncernen är en familjeägd mediekoncern med sin bas i Sverige. Koncernen har sin bakgrund i Albert Bonniers Förlag som grundades av Albert Bonnier 1837, och ägandet ligger alltjämt hos medlemmar ur släkten Bonnier.

Bonnierkoncernen har idag verksamhet i mer än 20 länder med tonvikt på norra Europa, och innefattar i dagsläget cirka 175 företag. Bland dessa märks Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Stockholm City, Bonnier Tidskrifter, Svensk Filmindustri, TV4-Gruppen och MTV Oy.

Innehåll

Historik

Tor och Karl Otto Bonnier på förlagets sjuttiofemårsdag 1912

Albert Bonniers Förlag grundades redan 1837. Den första bok som förlaget gav ut hette Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Boken trycktes av Nordströmska boktryckeriet och kostade 4 skilling banco i häftad utgåva. Den var på 32 sidor och liten till formatet, endast 7 centimeter bred och 11 centimeter hög. Boken var en parodi och använde i sin bevisföring samma typ av argument som de skrifter som ville dra Jesu historiska existens i tvivelsmål.[1]

Albert Bonniers son Karl Otto Bonnier utvecklade förlaget till ett av Sveriges ledande, med författare som Strindberg, Heidenstam och Lagerlöf. I samband med att förlaget övergick Karl Ottos söner, främst Tor och Åke förvärvades 1929 Åhlén och Åkerlund, vilket blev starten för en diversifiering till veckotidningar och så småningom även dagstidningar, serietidningar, film och TV.

Ägarstruktur

Koncernens ägare består huvudsakligen av ättlingar till Karl Otto Bonniers (1856-1941) söner[2], däribland[3]:

Ledning

Verkställande direktör och koncernchef är Jonas Bonnier, som tillträdde som ny vd efter Bengt Braun den 1 januari 2008. Styrelseordförande är Carl-Johan Bonnier.

Affärsområden

Se även

Bildgalleri

Referenser

Noter

  1. Albert Bonniers Förlag
  2. Gedin 2003
  3. Enligt Affärsvärlden 2007

Tryckta källor

Webbkällor

Personliga verktyg