Bengt Pohjanen
Från Rilpedia
| Bengt Pohjanen | |
|---|---|
 Bengt Pohjanen (2004) |
|
|
|
|
| Född | 26 juni 1944 Pajala, Norrbotten  |
| Yrke | författare, översättare, litteraturvetare, ortodox präst (som fader Benedikt) |
| Nationalitet | svensk (tornedalsk) |
| Verksam | 1979– |
| Genrer | romaner, noveller, poesi, drama, libretto, sångtexter |
| Ämnen | litteraturvetenskap |
Bengt Erik Benedictus Pohjanen (fader Benedikt som ortodox präst), född 26 juni 1944 i Kassa i Pajala församling, Norrbottens län, är en svensk (tornedalsk) författare, översättare, litteraturvetare och präst, bosatt i Haparanda. År 1979 blev Pohjanen filosofie doktor i finska med en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling om Antti Hyrys författarskap.
Innehåll |
Författarskap
Bengt Pohjanen skriver romaner, dramatik, filmmanuskript, sånger, dikter och libretton på sina tre språk, svenska, meänkieli och finska. Flera av hans verk berör ämnen om laestadianismen och Korpelasekten. Ett annat genomgående tema är smuggleri, det vill säga förbjuden införsel från ett land till ett annat. Enligt honom själv har dessa teman samband med hans egen bakgrund. Pohjanen har också skrivit om våld och brott i sin roman Silvertorpeden (1993). Romanen fick Svenska Deckarakademins diplom 1993.
År 2004 inleddes ett operasamarbete mellan Pohjanen och den finländske kompositören Kaj Chydenius. Samarbetet har resulterat i hittills två operor, nämligen Smugglaroperan i finländska Pello (2004) och i svenska Övertorneå (2005).[1] Sommaren 2007 spelades den andra delen, Laestadiusuuppera, av Pohjanens och Chydenius planerade operatrilogi på Kengis bruk.[2] Den tredje och avslutande delen har arbetsnamnet Krigsoperan,[3] och ska sättas upp som utomhusteater i Haparanda under sommaren 2009[4].
Pohjanen har även regisserat filmen Fylla moppe som bygger på en text ur Pohjanens självbiografiska romanserie, vars första del är Smugglarkungens son (2007). Även kortfilmen Barnavännen bygger på en text av Bengt Pohjanen.
Pohjanen är mycket engagerad i meänkieli (tornedalsfinska) och har skrivit flera romaner, teaterpjäser och dikter på meänkieli samt översatt bland annat delar av Bibeln till det språket. Han har tagit initiativet till och grundat Meän akateemi – Academia Tornedaliensis. Tillsammans med Matti Kenttä har han skrivit en grammatika för språket, Meänkielen Kramatiikki, och tillsammans med språkvetaren Eeva Muli har han också utarbetat den första grammatikan på svenska för meänkieli. Pohjanen är också fader till begreppet Meänmaa. Han har också som ordförande för Meänmaan-Tinkerit den 15 juli 2007 hissat Meänmaan flaku. Bengt Pohjanen har också i samband med Smugglaroperan i finska Pello, 2004 och svenska Övertorneå, 2005 tagit initiativet till bildandet av den första gränsöverskridande teatern, Meänmaan Teatteri,[5] vars aktörer och medlemmar rekryteras från båda sidor om gränsen.
Tillsammans med tonsättaren och domkyrkoorganisten Fredrik Sixten har han skapat verket En svensk Markuspassion, den första svenska passionsmusiken, vartill Bengt Pohjanen har författat elva koraltexter samt två koraltexter till inledningskör respektive slutkör. Verket uruppfördes i april 2004 då det även direktsändes i Sveriges Radio P2. I november 2007 hade Fredrik Sixtens och Bengt Pohjanens Requiem premiär i Maria Magdalena kyrka i Stockholm under med Ragnar Bohlin som dirigent; konserten spelades in och sändes i P2 den 11 november 2007. Både Requiem och En svensk markuspassion får sina utlandspremiärer 2009 i både USA och i Storbritannien.
Från mars till maj 2008 har Bengt Pohjanen som radioföljetong i Sveriges Radio P1 läst upp sin självbiografiska bok Smugglarkungens son, vars handling tilldrager sig utefter svensk-finska gränsen. Hans drastiska berättarkonst för tanken till Fritiof Nilsson Piraten.[källa behövs]
Prästerskap
Den 4 och 5 december 2004 vigdes Bengt Pohjanen till ortodoxkristen präst i Paris och fick då namnet fader Benedikt.[6][7] Innan Pohjanen konverterade till rysk-ortodoxa kyrkan (1984) var han präst i Svenska kyrkan. Som evangelisk-luthersk präst tjänstgjorde han i Malmbergets, Muonionalusta och Överkalix församlingar. Han avsade sig prästämbetet i Svenska kyrkan efter en konflikt med domkapitlet i Luleå stift.[källa behövs]
Bibliografi
- Mystik och litteratur (1976)
- Med seende ögon (1979)
- Och fiskarna svarar Guds frid (1979)
- Ropandes röst (1981)
- Kasaland (1984)
- Kamos i hjärtat av vintern (1986)
- Kosackens offer (1988)
- Dagning, röd! (1988)
- Lugern (1989)
- Silvertorpeden (1992)
- Land i lågor (1992)
- Himlalots (1995)
- Dödens ängar (1995)
- Söte Jesus (1996)
- Kristallarken (1998)
- Helvetets bakre vägg (1999)
- På ett litet men vilar ett helt millennium (2000)
- Trevliga djävlar (2003)
- En svensk Markuspassion (2004)
- Gränsvind (2004)
- Meänkieli – rätt och lätt (2005)
- Gränsens tredje rum (2006)
- Meänkieli – rätt och lätt, 2:a bearbetade upplagan (2007)
- Smugglarkungens son (2007)
- Den tornedalsfinska litteraturen (2007)
- Kalevala på meänkieli (fyra första sångerna, 2007)
- Nous – utkast till en noetisk filosofi (2007)
- Murhaballaadi (2008)
- Tidens tvång (utk. okt 2009)
Priser och utmärkelser
- Ivar Lo-priset (1993)
- Östersundspostens litteraturpris (1988)
- Ture Nerman-priset (1994)
- Dan Andersson-priset (1998)
- Hedersdoktor vid Uleåborgs universitet (1998)
- Olof Högberg-plaketten (2006)
- De Nios Vinterpris (2008)
Externa länkar
Referenser
- ↑ http://www.smugglaroperan.overtornea.se/
- ↑ http://www.tornedalsteatern.com/bilder/Laestadiussida%20slut.htm
- ↑ Emma Garpebring (26 juni 2007). ”Krigsoperan på gång”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=63612&cat=4&pageIndex=0&arkiv=False&aid=b.
- ↑ http://www.haparanda.se/aktuellt/krigsoperan2009.4.4b2fb770116fc78625a80001955.html
- ↑ http://www.tornedalens.fhsk.se/mmt.htm
- ↑ Fader Ignatius Ek (2005). ”Ljuset i norr, en resa i ortodoxins tecken”. Kristi förklarings ortodoxa kyrka, Överkalix <www.sirillus.se>. http://www.sirillus.se/kristi_forklarings_kyrka/aktuellt/ljuset_i_norr.htm. Läst 5 augusti 2007.
- ↑ ”f. Benedikts Diakon- och Prästvigning, 4–5 december 2004 i Paris”. Kristi förklarings ortodoxa kyrka, Överkalix <www.sirillus.se>. http://www.sirillus.se/kristi_forklarings_kyrka/vigning/vigning.htm. Läst 5 augusti 2007.
