Abdul-Baha
Från Rilpedia
Abdul-Baha, `Abdu'l-Bahá eller `Abbás Effendi, född 23 maj 1844 i Teheran i nuvarande Iran, död 28 november 1921 i Haifa i nuvarande Israel, var Bahá'í-trons ledare och uttolkare från 1892. Han var äldste son till Bahá'u'lláh, vars testamente gav honom religionens ledarposition.
Bahá'í |
|
| Centrala gestalter | |
| Bahá'u'lláh Báb · 'Abdu'l-Bahá |
|
| Heliga skrifter | |
| Kitáb-i-Aqdas · Kitáb-i-Íqán Axplock från B:s skrifter Förborgade Ord · Sju Dalar |
|
| Övrig central litteratur | |
| B. och Den Nya Tidsåldern Civilisationens Förnyelse Kallelse Till Nationerna Anföranden I Paris |
|
| Institutioner | |
| Beskyddarinstitutionen Universella Rättvisans Hus Nationella Andliga Råd Lokala Andliga Råd Tillbedjans Hus |
|
| Fester och helgdagar | |
| Dagarna i Ridván · Naw-Rúz Nittondedagsfesterna Bábs deklaration 23 maj Bahá'u'lláhs bortgång 29 maj Bábs martyrskap 9 juli Bábs födelse 20 oktober Bahá'u'lláhs födelse 12 nov Förbundets dag 26 nov |
|
| Bahais historia | |
| Bahá'ís historia · Bábísm Guds Saks Händer Den Levandes Bokstäver Bahá'u'lláhs Apostlar |
|
| Utmärkande personer | |
| Shoghi Effendi Martha Root · Táhirih Fariborz Sahba George Townshend David Hofman |
|
| Övrigt | |
| Bahá'í-kalendern Pilgrimsfärden Religiösa lagar Bahá'í och Kristus Bahá'í och Buddha Bahá'í och Muhammed Religiösa symboler |
| ” | Människan måste älska ljuset från vilken horisont det än uppgår. Människan måste söka efter sanningen oavsett från vilken källa den leder sitt ursprung. Detta är en ny tidsålder av mänsklig kraft. Alla världens horisonter är upplysta. Jorden kommer att förvandlas till en trädgård, ja ett paradis. Stunden är inne då alla människor skall enas och samlas. | ” |
Innehåll |
"Mästaren"
'Abdu'l-Bahá föddes samma natt som religionsstiftaren Báb för första gången förkunnade sitt religiösa budskap i Shiraz, om en "ny era för mänskligheten". När `Abdu'l-Bahá som åttaåring träffade sin far i fängelset, sägs han genom en ingivelse ha förstått att Bahá'u'lláh var den utlovade Gudsbudbäraren för vår tid. Därmed inleddes `Abdu'l-Bahás fyrtioåriga profetiska karriär kantad av prövningar, förföljelser, landsförvisning och fångenskap. Han var sin faders mest trogne ledsagare.
Under den påföljande landsförvisningen, och under vistelsen i Adrianopel blev han känd som "Mästaren". I fängelsestaden `Akká kom en mängd sökare och troende för att träffa Bahá'u'lláh, och då tog `Abdu'l-Bahá emot besökarna. De som han kunde bedöma som äkta sanningssökare fick tillstånd att träffa hans far. Vid Bahá'u'lláhs bortgång, år 1892, var det `Abdu'l-Bahá som i sin fars testamente utsetts til "förbundets mittpunkt", "trons sanna exempel" och "lärans enda tolkare". Hans ord skulle därmed ha samma gilgithet som Bahá'u'lláhs egna ord. `Abdu'l-Bahá förklarade och utbredde sin fars lära, och `Abdu'l-Bahás brev, tal, texter och skrifter utgör en stor del av bahá'ískrifterna.
Resor till väst
Vid ungturkarnas revolution var `Abdu'l-Bahá fängslad, men blev frigiven i september 1908, och han flyttade från `Akká till Haifa. Vid bahá'íernas nyår den 21 mars 1909 gravlade han Bábs stoft på den plats som Bahá'u'lláh hade anvisat för en framtida helgedom. År 1910 åkte han til Alexandria, Egypten och började en serie resor i Afrika, Europa och Amerika. Under sina resor spred `Abdu'l-Bahá sin fars budskap och talade i alla slags föreningar, kyrkor, synagogor, andra religionssamfund och vetenskapliga församlingar. Hans budskap innehöll alltid principen om "Guds enhet, profeternas enhet, religionens enhet och mänsklighetens enhet".
Den 11 april 1912 ankom `Abdu'l-Bahá till New York, USA, och reste under åtta månader från kust till kust för att träffa alla sorts människor. Under sitt besök i USA och Kanada träffade `Abdu'l-Bahá bland annat Alexander Graham Bell, Andrew Carnegie, Theodore Roosevelt och andra viktiga ledare. Under resan lyckades han få en god täckning i massmedierna.
Den 28 november 1921, vid 78 års ålder gick `Abdu'l-Bahá bort, stilla och fridfullt i Haifa. Omkring tiotusen människor; judar, kristna, muslimer och representanter från flera olika samfund gav sin erkänsla til denna man som arbetat för mänsklighetens enhet och världsfred. I `Abdu'l-Bahás testamente upprättades institutionen för lärans beskydd, och han utnämnde sin äldste dotterson, Shoghi Effendi till "beskyddare" och ledare för det växande internationella bahá'í-samfundet.
Svenskar som var i kontakt med eller påverkades av `Abdu'l-Bahá
- Ivan Aguéli född 24 maj 1869 i Sala (släktsnamn Agelii). Han var en av de första skandinaver som var i kontakt med bahá'í, då han träffade `Abdu'l-Bahá när han bodde i Ramleh, nära Alexandria, Egypten. Ivan Aguéli bosatte år 1902 sig i Egypten och hans närmaste vänner var bahá'íer som öppnade sina hem för honom. Han tog sig namnet Abd Al-Hadi, "Vägledarens tjänare", och startade den arabisk-italienska tidskriftet An-Nadi - Il Convito, som kom ut med sitt första nummer 22 maj 1904. Han slutade sina dagar som en fattig man i Barcelona den 1 oktober 1917.
- Louise Melander född 12 december 1871 i Månstad, Älvsborgs län. Hon hade kommit i kontakt med bahá'íer i Amerika och fick ett brev från `Abdu'l-Bahá år 1900. Hon var representant för Norge och Sverige tillsammans med `Abdu'l-Bahá var hon med att lägga grundstenen för bahá'í-templet i Chicago år 1912. Vid ett besök i Sverige år 1917 levererade hon "Tablets of Abdu'l-Baha" till Kungliga Biblioteket och Universitetsbiblioteket i Lund. Louise Melander avled den 12 oktober 1960 i Göteborg.
- August Rudd född i Värmland nära svensk-norska gränsen den 7 augusti 1871. År 1893 utvandrade han och brödrerna till Amerika. De bosatte sig i Kenosha, Wisconsin och i Chicago fick de höra om Bahá'í. Hösten 1919 skrev August Rudd till `Abdu'l-Bahá att han ville dra tillbaka till Sverige, något som `Abdu'l-Bahá accepterade. I juli 1920 flyttade han tillbaka till Boda i Värmland och är den första bahá'í-pionjären i Sverige. August Rudd dog 13 februari 1926 och ligger begravd på Östervallskogs kyrkogård.
