Väster, Lund

Från Rilpedia

Version från den 5 maj 2009 kl. 21.31 av Jsdo1980 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Väster, Lund
Siffrorna avser delområdet
Folkmängd(2002) 10 438
Area 338 hektar
Invånare per hektar 31
Församling Sankt Peters Klosters församling
Stadsdel Väster

Väster, stadsdelsområde som ligger väster om järnvägen i Lund och består av bl.a. Papegojelyckan, Jutahusen, Rådmansvången och Vildanden. Främst är det affärerna längs med Trollebergsvägen och området vid Västra Stationstorget som avses som Väster. Geografiskt är det ett inte helt avgränsat begrepp. I vid mening kan det sägas att allt väster om Södra stambanan ända fram till Värpinge är en del av Väster i Lund. Värpinge räknas ibland in i det dagliga begreppet Väster, ibland inte.

Namnet kommer av att det ligger "väster om järnvägen" (Södra stambanan). Järnvägen delade Lunds stadskärna i två delar när den drogs in i Lund 1856 och runtom Sankt Peters Klosters kyrka som tidigare varit stadens utkant uppstod nya bostads- och industriområden för arbetarklassen, bland annat placerades Lunds gasverk (rivet 1980) och Armaturfabriken (fortfarande kvar) där. Väster blev med tiden en stor klassmarkering, då många arbetarefamiljer bodde här, till skillnad från de finare akademiska eller borgerliga områdena som låg mer österut i staden.

Det var på Väster som Lunds arbetarrörelse uppstod och även Folkets park liksom Centrala idrottsplatsen tillkom i slutet av 1800-talet. Egnahemsområden utlades längs med utfartsvägen mot Trolleberg och Värpinge. Under efterkrigstiden placerades Lunds tingsrätt och Lunds polishus (invigt 1964, året innan förstatligandet) vid järnvägsstationen, bostadsområden byggdes redan från 1940-talet vid Petersgården och fram till 1977 då Papegojlyckan färdigställdes. Rivningar förekom under 1960-1980talen men de flesta rivningstomterna blev snabbt återuppbyggda.

Innehåll

Byggnader och platser

Petersgårdens kyrka

Petersgårdens kyrka är en kyrka för Sankt Peters Klosters församling. Kyrkan ligger i anslutning till församlingshemmet Petersgården som invigdes 27 februari 1965. Församlingskyrkan är Klosterkyrkan.[1]

Sankt Peters Klosters kyrka

Sankt Peters Klosters kyrka, eller Klosterkyrkan, belägen strax väster om järnvägen är församlingskyrka i Sankt Peters Klosters församling. Kyrkan byggdes av rött tegel i romansk stil på 1300-talet som klosterkyrka åt ett nunnekloster och ersatte en äldre sandstenskyrka från mitten av 1100-talet, som blivit för liten.

Folkparken

Södra delen av Folkparken med huvudbyggnaden i bakgrunden.

Folkparken i Lund skapades 1895, två år efter den i Malmö som var Sveriges första folkpark. Den har alltsedan 1895 legat på samma plats på Väster. Huvudbyggnaden i parken byggdes 1977.

Parkens öde har varit upphov till en omfattande bostadsbyggnads- och saneringsdebatt. Såväl HSB som Riksbyggen och LKF har under skilda tillfällen sedan 1970-talet velat bebygga parken helt eller delvis med bostäder. Även nedläggningshoten har periodvis varit starka över parken som dock hittills klarat sig.

Centrala idrottsplatsen

Västra Stationstorget

Västra stationstorget med Lunds centralstation i bakgrunden.

Västra Stationstorget är ett relativt nybyggt torg (cirka 2001) som ligger direkt väster om Lunds centralstation. Kring torget ligger förutom stationen även affärer, bostadshus samt en parkeringsplats.

Referenser

  1. Läs mer hos Svenska kyrkan i Lund


Personliga verktyg