Uppsala universitet

Från Rilpedia

Version från den 1 juni 2009 kl. 04.24 av Xqbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppsala universitet
UppsalaUniversitetsSigill.png
Engelskt namn Uppsala University
Latinskt namn Universitas regia upsaliensis, äldre: Academia regia upsaliensis
Motto Gratiae veritas naturae
Grundat 1477
Ägandeform statligt
Rector magnificus Prof. Anders Hallberg
Plats Uppsala, Sverige
Antal studerande 22 333[1]
Antal doktorander 1 829
Antal lärare -
Medlemskap Coimbra-gruppen, EUA
Webbplats www.uu.se

Uppsala universitet är ett internationellt framstående[2] svenskt universitet i Uppsala. Det grundades 1477 och är därmed Nordens äldsta[3]. Uppsala universitet har sedan början av stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta centra för högre utbildning, och rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta och bland världens 100 främsta universitet[4].

Universitetet är organiserat i nio fakulteter med totalt omkring 23 000 studenter[1] och cirka 2 000 doktorander. Av de 6 000 anställda är 3 800 lärare av olika slag. Universitetet omsätter cirka 4,3 miljarder kronor per år, varav cirka 60% går till utbildning och forskning.

Femton nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort i Uppsala, och bland universitetets alumner återfinns bland andra åtta regenter[5], fjorton statsministrar[6] och över 50 akademiledamöter[7]. Universitetet kännetecknas även av dess fjorton traditionsrika studentnationer. Universitetet tillhör Coimbragruppen, jämte bland andra universiteten i Cambridge, Oxford och Heidelberg.

Arkitektoniskt präglar Uppsala universitet alltjämt området runt Uppsala domkyrka väster om Fyrisån starkt.[8]

Innehåll

Historia

Den drivande kraften bakom bildandet av Uppsala universitet var ärkebiskop Jakob Ulvsson. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi, någon egentlig naturvetenskaplig utbildning fanns inte. Teologiska fakulteten var länge universitetets kraftcentrum. Undervisningen bedrevs bl a i det gamla domkapitelhuset, som senare fick namnet Academia Carolina.

Gustavianum; tidigare universitetets huvudbyggnad, uppförd ca 1620.

Efter Jakob Ulvssons avgång 1515 minskade verksamheten snabbt för att efter reformationen nästan helt upphöra. Erik XIV och Johan III gjorde svaga försök att återuppliva universitetet, dock utan framgång. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes att universitetet skulle återupprättas men det officiella dokumentet för den nya verksamheten skrevs under först 1595.

Universitetets sigill beställdes år 1600 av den dåvarande rektorn Laurentius Paulinus Gothus i samband med universitetets första promotion. Även om utseendet har skiftat något genom tiderna har sigillet alltid innehållit de ljusomstrålande hebreiska bokstäverna för det gudomliga, Jahve, samt devisen "Gratiae veritas naturae", det vill säga "nådens och naturens sanning". Än idag är det Uppsala universitets officiella signum och återfinns i många olika sammanhang, bland annat i universitetes brevhuvud.

Stormaktstiden

Universitetets storhetstid började på 1620-talet, då Gustav II Adolf genom generösa donationer lade en stabil ekonomisk grund för verksamheten och antalet studenter ökade kraftigt. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet. Olof Rudbeck d. ä. blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte bland annat lymfsystemet, byggde den anatomiska teatern på Gustavianums tak och ritade om Uppsalas stadsplan på drottning Kristinas uppdrag. Statskunskapen fick sin första professur i vältalighet och statskunskap genom dåvarande universitetskanslern Johan Skytte. Professuren finns kvar än idag men Skyttes önskemål att innehavaren av professuren varje månad skulle prisa Guds oändliga godhet ingår inte längre i arbetsuppgifterna.

Studenterna började på 1640-talet organisera sig i nationer baserade på geografisk hemort. Nationerna ansågs ursprungligen vara subversiva och förbjöds, men när konsistoriet insåg att verksamheten inte gick att stoppa, erkändes de 1663 och gjordes dessutom obligatoriska. Man utsåg en professor som inspektor för varje nation för att övervaka verksamheten.

Frihetstiden

Vid 1720-talets slut utnämndes Anders Celsius till professor i astronomi och Carl von Linné till detsamma i medicin. Att botanikern Linné fick professuren i medicin är inte förvånande eftersom medicin, botanik och farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. En framstående humanist var språkforskaren Johan Ihre, dessutom känd som orädd kritiker av kyrkans och statens maktställning; efter en lång process dömdes Ihre att betala ett års professorslön som straff för sin frispråkighet. Seklets sista decennier var ingen glansperiod i universitetets historia. Naturvetenskaperna hade mist sina främsta företrädare, och den politiska oron efter franska revolutionen lade en hämsko på den filosofiska debatten.

1800-talet

Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

1800-talets första hälft präglades av studentromantiken. Studenterna gavs större plats, prins Gustaf skrev Studentsången för den av Director musices Haeffner grundade studentmanskörsången och skalden Gunnar Wennerbergs klassiska studentsånger Gluntarne gjorde entré i studentlivet. Under senare delen av 1800-talet tillkom flera nya lärostolar i naturvetenskapliga och medicinska ämnen. Universitetet expanderade genom nya byggnader, däribland universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, Observatoriet, Chemicum och det nya universitetshuset. Studentnationerna befäste sin ställning genom att bygga egna nationshus. Från 1870 hade kvinnor tillträde till akademiska studier och den första studentskan i Uppsala, Betty Pettersson, skrevs in 1872.

Se vidare: Uppsala universitets byggda miljö

Modern tid

Entréhallen till universitetsbyggnaden

Utvecklingen under 1900-talet var blygsam fram till andra världskrigets slut men desto starkare därefter. Studentantalet tredubblades under tiden 1880-1945, från 1 500 till 4 500. Nya ämnen som arkeologi, konsthistoria och flera moderna språk tillkom. Den filosofiska fakulteten kom att delas upp i naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Under utbildningsexplosionen på 1960-talet ökade studentantalet från 8 000 till 21 000.

Idag finns 22 333 studenter[1] och 1 829 forskarstuderande inskrivna vid Uppsala universitet. Det bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet.

Forskning och utbildning

På central nivå finns konsistoriet (universitetets styrelse), akademiska senaten och biblioteksorganisationen samt universitetsledningen. Den senare består av rektor, prorektor, vicerektorerna, dekan för utbildningsvetenskapliga fakulteten och universitetsdirektören.

Universitetet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden, som leds av varsin vicerektor. Utbildningsvetenskapliga fakulteten står utanför områdesindelningen. Fakulteterna är i sin tur indelade i institutioner. Antalet institutioner per fakultet varierar. De teologiska och juridiska fakulteterna består av en institution var medan teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har så många institutioner att man infört en mellannivå, sektion.

Humaniora och samhällsvetenskap

Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet:

Medicin och farmaci

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet:

Teknik och naturvetenskap

Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet:

Andra avdelningar

Rankningar

Uppsala universitet brukar rankas som ett av de främsta i Sverige och på en framträdande plats i Europa och världen.

Organisation År Rankning i världen Rankning i Europa Rankning i Sverige
Academic Ranking of World Universities[9] 2008 # 71 # 21 # 2
Professional Ranking of World Universities[10] 2008 # 212 - # 4
THES - QS World University Rankings[11] 2007 # 71 - # 1
Top 100 Global Universities 2007 # 88 ca. # 25 # 2
Web Ranking of European Universities[12] 2008 # 88 # 14 # 2
Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[13] 2008 - - # 6

Nationer och studentliv

Norrlands nations stora festsal


Alla studenter vid svenska högskolor måste tillhöra en studentkår. Vid Uppsala universitet finns det två godkända studentkårer: för farmaceutiska fakultetens studenter gäller medlemskap i Farmacevtiska studentkåren (eller mer informellt Farmis), och för övriga fakulteters studenter Uppsala studentkår. Alla studenter som tillhör Uppsala studentkår måste också tillhöra en studentnation, medan detta är frivilligt (men mycket vanligt) för Farmis' medlemmar. Studenterna organiserar sina sociala aktiviter i nationerna. Om man inte vill delta i nationernas aktiviteter kan man vara med i Skånelandens nation som är gratis. Det gör bland annat att den obligatoriska kåravgiften för Uppsala studentkår är bland Sveriges lägsta.

För studenterna är nationerna ett billigt och bra sätt att gå ut och äta lite mat, ta en öl och de kan också engagera sig i de många intresseföreningar; orkestrar, körer, teatergrupper, kulturföreningar mm som finns vid varje studentnation och den Farmacevtiska studentkåren.

Vid sidan om nationerna och studentkårerna finns det även ett stort antal studentföreningar med frivilligt medlemskap i Uppsala.

Personer

Rudbeck d.ä.
Celsius
von Linné
Geijer
Branting
Karlfeldt
Söderblom
Larsson
Undén
Blix
Lindh
Zennström

Ett urval av personer med anknytning till Uppsala universitet. Mottagare av Nobelpriset markerade.

Professorer och forskare (urval)

Alumner (urval)

Regenter:

Statsministrar:

Industrimän:

Hedersdoktorer (urval)

Se även

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 Högskoleverket: Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2008 ISSN 1400-948X
  2. TopUniversities.com
  3. Ridder-Symoens, Hilde de. A History of the University in Europe. Cambridge University Press, 2003. Page 84.
  4. Se källor under Uppsala universitet#Rankningar.
  5. CatScan, 2008-09-13
  6. CatScan, 2008-09-13
  7. CatScan, 2008-09-23; Dock troligen fler, se Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien
  8. Uppsala universitets byggda miljö
  9. ARWU 2008
  10. Mines Paristech - Professional Ranking Of World Universities
  11. QS Top Universities: Top 400 universities
  12. http://www.webometrics.info/top500_europe.asp European Universities' ranking on the Web: Top 500 European Universities]
  13. Urank.se

Externa länkar



Koordinater: 59°51′27″N 17°37′44″O / 59.8575, 17.62889

Personliga verktyg