Tuvalu

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Artikeln handlar om Tuvalu, nation, för filmen se Tuvalu (film).
Tuvalu
Tuvalus flagga
Tuvalus statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Tuvalu mo te Atua
(Tuvaluanska: Tuvalu för den allsmäktige)
Nationalsång: 'Tuvalu mo te Atua'
Tuvalus läge
Huvudstad Funafuti
Största stad
Officiella språk engelska, tuvaluanska
Statsskick
Drottning
Premiärminister		 monarki
Elizabeth II
Apisai Ielemia
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd		 från Storbritannien

1 oktober 1978
Yta
 • Totalt
 • Vatten
26 km² (191:a)
Försumbart
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
11 810 (193:e)
447,5 inv/km² (15:e)
Valuta tuvaluansk och
australisk dollar (AUD)
Tidszon UTC+12
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod
ej namngiven plats
5 m ö.h.

km²

km
Nationaldag 1 oktober
Landskod TV
Landsnummer 688

Tuvalu (tuvaluanska Tuvalu) är en stat i Polynesien i sydvästra Stilla havet.

Innehåll

Geografi

Tuvalu ligger söder om ekvatorn cirka 750 kilometer söder om Gilbertöarna i Kiribati och cirka 1.000 km norr om Fiji. Huvudöns geografiska koordinater är 08°31′03″ S 179°10′39″ Ö

Tuvalu består av nio öområden. Öarna har en sammanlagd areal om ca 25,63 km2 och består av 6 korallatoller och 3 korallöar (1):

  • Nui, atoll, cirka 2,8 km2

Den högsta höjden är på endast ca 5 m.ö.h.

Befolkningen uppgår till ca 12.000 invånare (2) där ca 4.500 bor på huvudön Fongafale på Funafuti.

Landets huvudflygplats Funafuti (Funafuti International Airport, flygplatskod "FUN") ligger på Fongafales mellersta del och har kapacitet för lokalt flyg.

Tuvalu

Klimat och miljö

Tuvalu har ett tropiskt klimat, dvs varmt och fuktigt. Regnperioden varar från november till mars, tyfoner är ovanliga. Den bästa restiden är mellan april till oktober. Öarnas ringa höjd utgör en stor risk för översvämning om havsnivån höjs i likhet med andra önationer som Maldiverna och öområden som t.ex. Tokelau och Carteretöarna.

Administrativ indelning

Tuvalu är uppdelad i 8 distrikt med 1 "Town council" (Funafuti) och 7 "Island councils" (övriga atoller där Niulakitaön ingår i Niutao council).

Parlamentet "Fale I Fono" har sitt säte i Vaiaku på Fongafaleön på Funafuti.

Historia

Tuvaluöarna beboddes av polynesier sedan 1000-talet f.kr.. Ordet Tuvalu betyder grupp om åtta och syftar på att ursprungligen var åtta av de nio atollerna bebodda.

Den spanske upptäcktsresanden Álvaro de Mendaña de Neira blev den 16 januari 1568 den förste europé att besöka Nui (3) och Niulakita den 29 augusti 1595. Även brittiske John Byron upptäckte några öar 1764 och som då namngav öarna "Lagoon Islands".

Den 5 maj 1781 upptäckte spanske Francisco Antonio Maurelle även Nanumanga (2).

I maj 1819 upptäcker amerikanske Arent de Peyster (på ett brittiskt fartyg) Nukefetau som då döps till "Peysteröarna" och Funafuti som då döps till "Elliceöarna". Den 6 november 1821 upptäckte amerikanske George Barrett även Nukulaelae.

1841 besöktes några öar av den amerikanska "United States Exploring Expedition" (USA:s Stillahavsexpedition).

Kring 1860 anlände de första missionärerna från den brittiska London Missionary Society till området.

Elliceöarna hamnade 1877 under brittisk överhöghet där de i oktober 1892 (4) deklarerades ett brittiskt protektorat och införlivades i Gilbert och Elliceöarna och från 1916 blev området en egen koloni.

Under andra världskriget användes öarna av USA som plats för flygfält.

1949 bosatte sig emigranter från den då överbefolkade Niutaoön på den då obebodda Niulakitaön.

I oktober 1975 erhöll öarna viss autonomi och införlivades en kort period i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet fram till 1976. Namnet ändras nu åter till Tuvalu.

Den 1 oktober 1978 återfår nationen Tuvalu sitt oberoende och blir medlem i Samväldet.

Den 7 februari 1979 slöts ett vänskapsfördrag med USA som då gav upp sina och erkände Tuvalus anspråk på öarna Funafuti, Nukefetau, Nukulaelae och Nurakita (Niulakita) som del av Tuvalu. Fördraget trädde i kraft den 23 september 1983.

Ekonomi

Tuvalus främsta industrier är fiske, turism, kopra och kokos. Man exporterar fisk och kopra, främst till Storbritannien, Italien, Danmark och Fiji (2002). Import är bland annat mat, bränsle, maskiner och andra förnödenheter, och varorna kommer främst från Ungern, Japan och Fiji (2002). Färre än 1 000 turister besöker Tuvalu per år.

Statens inkomster kommer mest från försäljning av frimärken och mynt samt skatter från tuvaluaner som arbetar utomlands. Ungefär 1 000 tuvaluaner arbetar i fosfatgruvor i Nauru, men fosfat-tillgångarna håller på att minska, och Nauru försöker få tuvaluanerna att flytta hem igen.

2000 förhandlade Tuvalu fram ett kontrakt där man under 12 år hyr ut sin toppdomän .tv för 50 miljoner amerikanska dollar.

Tuvalu mottar en del ekonomisk hjälp och de största bidragsgivarna var 1999 Australien, Japan och USA. USA betalar också för ett fiskeavtal med Tuvalu. Dessutom finns en internationell fond för ekonomisk hjälp till Tuvalu.

Staten försöker minska sina utgifter genom att dra ner på statligt anställd personal och försök att privatisera viss offentlig verksamhet.

Demografi

Tuvalu är en monarki med parlamentarisk demokrati inom det Brittiska samväldet, med drottning Elizabeth II som statschef. Sedan 1992 har man diskuterat möjligheten att bli en republik.

Politik

Generalguvernörer

  • Fiatau Penitala Teo, 1978-86
  • Tupua Leupena, 1986-90
  • Toaripi Lauti, 1990-93
  • Tomu Sione, 1993-94
  • Tulaga Manuella, 1994-98
  • Tomasi Puapua, 1998-2003
  • Faimalaga Luka, 2003-05
  • Filoimea Telito, 2005-

Regeringschefer

  • Toaripi Lauti, 1975-81
  • Tomasi Puapua, 1981-89
  • Bikenibeu Paeniu, 1989-93, 1996-99
  • Kamuta Latasi, 1993-96
  • Ionatana Ionatana, 1999-2000
  • Lagitupu Tuilimu, 2000-01
  • Faimalaga Luka, 2001
  • Koloa Talake, 2001-02
  • Saufatu Sopoanga, 2002-04
  • Maatia Toafa, 2004-

Externa länkar


v • d • r
Navigeringsmallar Tuvalu
v • d • r
Oceanien

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Tuvalu"
Personliga verktyg