Tunnelbana

Från Rilpedia

Version från den 22 maj 2009 kl. 15.35 av Tournesol (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

En tunnelbana är ett spårbundet transportmedel för passagerare i större städer, som går avskilt från annan trafik. Tunnelbana kan gå i tunnel, men också på banvall eller viadukter.

Innehåll

Historik

Tunnelbanorna planerades alla mer som järnvägar än som spårvägar. De byggdes som korsningsfria förbindelser för tunga tåg, medan elektriska spårvägar som idé härstammar från hästspårvägar som härstammar från hästskjutsar.

Stortinget stasjonOslos tunnelbana är Oslos högst trafikerade station

Världens första tunnelbana anses vara Metropolitan Railway i London, numera Metropolitan line, som öppnades 1863. Den var dock ångdriven; den första elektriska tunnelbanan var The City & South London Railway som öppnade 1890. Den är idag den södra delen av London Undergrounds Northern line, men detta blev den först 1933. I lång tid var den en separat, underjordisk (borrad) järnväg.

Moskvas tunnelbana, station Arbatskaja

Efter andra världskriget har tunnelbanan spridits över hela världen. På 1960-talet skedde tillväxten i Asien; Kina, Japan och Korea. Asiens längsta tunnelbana finns i Tokyo med 291 kilometer. Seouls tunnelbana är 286 kilometer lång efter en makalös utbyggnadstakt. En uppstickare bland Asiens tunnelbanor är tunnelbanan i Pyongyang i Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea), som är utsmyckad med konstverk i rent guld och har ett avancerat musiksystem på stationerna och ombord.

Under 1970-talet inledde också dåvarande Sovjetunionens storsatsning på nya tunnelbanesystem och i Sydamerika fick bland annat Sao Paulo (1974), Santiago de Chile (1975) och Caracas (1983) tunnelbanor.

I dag är Europa den världsdel som har flest tunnelbanor. Tunnelbanor har ofta varit det enda realistiska alternativet, då det inte varit möjligt att anlägga högbanor i Europas gamla stadskärnor.

Det svenska begreppet tunnelbana var ursprungligen namnet på den del av spårvägsnätet i Stockholm, som från år 1933 gick underjordiskt mellan Slussen och Skanstull, och som 1950 konverterades till trafik med längre tåg, höga plattformar och strömskena. Tunnelbanan i Stockholm har egentligen inte så mycket gemensamt med spårväg eftersom alla stäckor är byggda för att direkt eller på lite sikt vara tunnelbana i internationell betydelse, alltså mer järnvägslik än spårvägslik. Dock kördes flera linjer med spårvagnar en tid eftersom en hel linje måste vara klar för att kunna köras som tunnelbana. Stockholms tunnelbana var 2008 Sveriges enda tunnelbana (den enda som är godkänd för trafik enligt lagen om tunnelbanor och spårvägar).

En system för att dämpa ljudet togs fram efter andra världskriget på vissa linjer i Paris Metro, där tågen inte går på räls utan på gummihjul. Riktningen klaras med stödskenor på tunnelväggarna. Det har senare använts även på flera franska tunnelbanor, och också i Montréal, Mexico City och Santiago de Chile.[1] I Sapporos tunnelbana, som också går på gummihjul, används styrskena i mitten av banan.[2]

Tunnelbanor byggs antingen genom att gräva stora diken i gator, och täcka över med tak, eller att gräva, spränga eller borra underjordiska tunnlar från ändpunkterna. Den första metoden var vanligare förr i tiden när det var mindre trafikmängd på gatorna. Vilken som väljs beror delvis på markförhållandena. Till exempel är Stockholms Gröna linje byggd inom tullarna genom att gräva och täcka över, medan röda och blå linjerna är sprängda på större djup (undantaget på röda linjen Slussen–T-centralen)

Egenskaper

Londons tunnelbana(Underground)
  • Systemet är skilt från järnvägsnätet och spårvägsnätet. Rent formellt räknas tunnelbanor som järnväg i många länder, men i bland annat Sverige och Tyskland räknas de formellt som en sorts spårväg.
  • Höga plattformar i plan med vagnsgolven. Undantag med mindre insteg finns. I varje fall finns inte trappor i vagnarna.
  • Varje linje utgör ett eget dubbelspår så att de inte hindrar varandra. Dock finns förgreningar i förorterna, som helst ska utföras som planskild anslutning.
  • Förläggningen är i tunnel i de täta stadkärnorna men oftast över jord i förorterna. Ibland på viadukter ovanför gatusystemet. En princip är att för områden som var stadsbebyggelse då tunnelbanan byggdes är det tunnel eller ibland högbana, medan områden som var landsbygd, där byggdes tunnelbanan på marken. Tunnlarna är lägre och smalare än för järnväg. Det finns inga plankorsningar med väg.
  • Drivningen ske med el. Vanligast är likspänning som tillförs via en kontaktskena vid sidan av rälsen (en äkta tunnelbana har inte kontaktledning i luften).
  • Säkerhetssystemet tillåter att tågen går tätt. Inbromsning sker automatiskt om tågen kommer för tätt. Det faktum att alla tåg har relativt bra bromsar som är ganska lika mellan tåg gör att tågen kan tillåtas gå tätare än på järnväg.
  • Stationerna ligger glesare än för stadsbussar och spårvagnar. Vissa stationer möjliggör omstigning mellan flera linjer.
  • Biljettkontroll sker vid passage in på stationerna. Inga konduktörer finns med på tågen. Många har sensorer vid insläppen som registrerar ett kort, även om det ligger i fickan (se RFID). En del tunnelbanor har ingen kontroll på stationerna utan det finns kontrollanter på vissa tåg.
  • Tariffsystemen varierar. Vissa städer har en enhetstaxa där priset blir detsamma oavsett var man bor i staden. Andra har avståndsberoende taxa, oftast byggt på ett zonsystem. Vanligen har man kortsystem som gynnar kollektivtrafik gentemot biltrafik.
  • Staden är vanligen ägare av tunnelbanan och tågen men privata företag kan ibland anlitas som operatörer.

Det finns tunnelbanor där undantag förekommer från definitionen. London har viss trafik som blandas med pendeltågsnätet (fast med strömskena på pendeltågen). I japanska storstäder är det vanligt att trafik blandas med pendeltågsnätet och använder kontaktledning i taket. Oslo och Amsterdam har vissa sträckor som körs som spårväg (kontaktledning, gatukorsningar), och aktuella linjers fordon kan gå med båda systemen. Barcelona har kontaktskena i taket ovanför spåren. Köpenhamn har inga biljettspärrar.

Tunnelbanor i världen

Tunnelbana Längd (km) Linjer Stationer Invigningsår Land
Londons tunnelbana 415 12 275 18631) Storbritannien Storbritannien
New Yorks tunnelbana 398 26 468 1904 USA USA
Moskvas tunnelbana 293 12 176 1935 Ryssland Ryssland
Tokyos tunnelbana 292,3 12 279 1927 Japan Japan
Seouls tunnelbana 286,9 11 298 1974 Sydkorea Sydkorea
Madrids tunnelbana 282,1 12 277 1902 Spanien Spanien
Paris tunnelbana 211,99 14 368 1900 Frankrike Frankrike
Mexico Citys tunnelbana 201,7 11 147 1969 Mexiko Mexiko
Pekings tunnelbana 199,3 8 108 1969 Kina Kina
Washingtons tunnelbana 171,2 5 86 1976 USA USA
Chicagos tunnelbana 170,6 8 144 19433) USA USA
Bay Area Rapid Transit, San Francisco2) 152 5 43 1972 USA USA
Berlins tunnelbana 150 10 169 1902 Tyskland Tyskland
Osakas tunnelbana 113,6 9 104 1933 Japan Japan
Stockholms tunnelbana 108 7 100 1950 Sverige Sverige
Sankt Petersburgs tunnelbana 103 5 59 1955 Ryssland Ryssland
Barcelonas tunnelbana 102 9 145 1924 Spanien Spanien
Hamburgs tunnelbana 102 3 89 1912 Tyskland Tyskland
Hongkongs tunnelbana 87,7 5 55 1979 Kina Kina
Münchens tunnelbana 85 8 96 1971 Tyskland Tyskland
Oslos tunnelbana 84,2 6 100 1928 Norge Norge
Nagoyas tunnelbana 81,6 4 82 1957 Japan Japan
Atlantas tunnelbana 79,2 2 38 1979 USA USA
Shanghais tunnelbana 78 5 73 1995 Kina Kina
Newcastles tunnelbana 76,5 2 59 1980 Storbritannien Storbritannien
Milanos tunnelbana 72,6 3 84 1980 Italien Italien
Pusans tunnelbana 72 3 86 1995 Sydkorea Sydkorea
Wiens tunnelbana 66,5 6 90 1978 Österrike Österrike
Philadelphias tunnelbana 64,3 3 62 1907 USA USA
Torontos tunnelbana 63,6 4 69 1954 Kanada Kanada
Bukarests tunnelbana 63 4 45 1979 Rumänien Rumänien
Kairos tunnelbana 61,5 2 53 1987 Egypten Egypten
Bostons tunnelbana 60,5 3 60 1908 USA USA
Montréals tunnelbana 60,8 4 65 1966 Kanada Kanada
Frankfurts tunnelbana 60 7 85 1968 Tyskland Tyskland
São Paulos tunnelbana 59,8 4 54 1974 Brasilien Brasilien
Kievs tunnelbana 56,1 3 42 1960 Ukraina Ukraina
Prags tunnelbana 53,7 3 51 1974 Tjeckien Tjeckien
Atens tunnelbana 52 3 61 1954 Grekland Grekland
Taipeis tunnelbana 50 7 61 1996 Taiwan Taiwan
Delhis tunnelbana 49,7 3 54 2002 Indien Indien
Sapporos tunnelbana 48 3 46 1971 Japan Japan
Rotterdams tunnelbana 46,5 2 36 1968 Nederländerna Nederländerna
Santiago de Chiles tunnelbana 46,5 5 78 1975 Chile Chile
Lilles tunnelbana 45,5 2 41 1983 Frankrike Frankrike
Caracas tunnelbana 45 4 45 1983 Venezuela Venezuela
Yokohamas tunnelbana 44,44 2 37 1972 Japan Japan
Valparaísos tunnelbana 43 20 2005 Chile Chile
Buenos Aires tunnelbana 42,1 5 55 1913 Argentina Argentina
Amsterdams tunnelbana 40 5 33 1977 Nederländerna Nederländerna
Roms tunnelbana 37,4 2 48 1955 Italien Italien
Lissabons tunnelbana 36,9 4 44 1959 Portugal Portugal
Tasjkents tunnelbana 36,1 3 26 1977 Uzbekistan Uzbekistan
Charkivs tunnelbana 35,6 3 28 1975 Ukraina Ukraina
Los Angeles tunnelbana 117 5 - 1993 USA USA
Budapests tunnelbana 33 5 57 1896 Ungern Ungern
Bryssels tunnelbana 32,2 2 59 1976 Belgien Belgien
Clevelands tunnelbana2) 31 3 51 1955 USA USA
Brasilias tunnelbana2) 31 2 29 2001 Brasilien Brasilien
Kobes tunnelbana 30,6 2 24 1977 Japan Japan
Bilbaos tunnelbana 30,1 2 36 1995 Spanien Spanien
Teherans tunnelbana 30 3 50 2000 Iran Iran
Bakus tunnelbana 29,9 2 19 1967 Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Fukuokas tunnelbana 39,8 3 34 1981 Japan Japan
Lyons tunnelbana 29,5 4 42 1978 Frankrike Frankrike
Nürnbergs tunnelbana 28,2 2 40 1972 Tyskland Tyskland
Neapels tunnelbana 28 2 25 1993 Italien Italien
Valencias tunnelbana 26,9 4 129 1988 Spanien Spanien
Kyotos tunnelbana 26,4 2 29 1980 Japan Japan
Tbilisis tunnelbana 26,3 2 21 1966 Georgien Georgien
Daegus tunnelbana 24,9 2 55 1997 Sydkorea Sydkorea
Baltimores tunnelbana 24,5 14 1983 USA USA
Minsks tunnelbana 23,7 2 22 1984 Vitryssland Vitryssland
Incheons tunnelbana 23 22 1999 Sydkorea Sydkorea
Pyongyangs tunnelbana 22,5 2 15 1973 Nordkorea Nordkorea
Shenzhens tunnelbana 21,5 - 2004 Kina Kina
Helsingfors tunnelbana 21 17 1982 Finland Finland
Bangkoks tunnelbana 21 2 18 2004 Thailand Thailand
Köpenhamns tunnelbana 20,24) 2 22 2002 Danmark Danmark
Warszawas tunnelbana 19,6 18 1995 Polen Polen
Marseilles tunnelbana 19,3 2 24 1977 Frankrike Frankrike
Hiroshimas tunnelbana 18,4 21 1994 Japan Japan
San Juans tunnelbana 17,2 16 2005 Puerto Rico Puerto Rico (USA)
Calcuttas tunnelbana 16,5 24 1984 Indien Indien
Nizjnij Novgorods tunnelbana 15,5 2 13 1985 Ryssland Ryssland
Sendais tunnelbana 15 17 1987 Japan Japan
Istanbuls tunnelbana 15 (475)) 12 2000 Turkiet Turkiet
Ankaras tunnelbana 14,6 (23,35)) 2 22 1997 Turkiet Turkiet
Rio de Janeiros tunnelbana 14,5 2 32 1979 Brasilien Brasilien
Novosibirsks tunnelbana 14,3 2 12 1986 Ryssland Ryssland
Toulouses tunnelbana 12,5 18 1993 Frankrike Frankrike
Jerevans tunnelbana 12,1 10 1981 Armenien Armenien
Izmirs tunnelbana 11,5 10 2000 Turkiet Turkiet
Kwangjus tunnelbana 11 14 2004 Sydkorea Sydkorea
Glasgows tunnelbana 10,4 15 1896 Storbritannien Storbritannien
Sofias tunnelbana 9,9 3 8 1998 Bulgarien Bulgarien
Samaras tunnelbana 9,1 8 1987 Ryssland Ryssland
Jekaterinburgs tunnelbana 8,5 7 1991 Ryssland Ryssland
Dnepropetrovsks tunnelbana 7,1 8 1995 Ukraina Ukraina
Catanias tunnelbana 3,8 6 1999 Italien Italien
Samtliga tunnelbanor 6359,13 407 1863 - 44 länder

1)Avser Metropolitan Railway 2)Tunnelbana med förortsbanekaraktär 3)Den ursprungliga högbanan öppnades redan 1892. 4)Lätt tunnelbana med kortare tåg. 5)Den högre siffran medräknat den lätta tunnelbanan med kortare tåg.


Övriga anmärkningar: Listan innehåller även automatbanor men ej högbanor eller premetrosystem. I till exempel Berlin och Paris ingår högbanor i tunnelbanesystemets linjer och då räknas de. För de städer som har system som både består av tunnelbanor och andra stadsbanor med separata fordon har endast tunnelbanelinjerna medtagits i kilometerlängderna. Se även Lista över tunnelbanor och stadsbanor.

Säkerhet

Säkerhetsvägg i Köpenhamns tunnelbana
  • Säkerhetsväggar. I vissa tunnelbanor, till exempel Köpenhamns tunnelbana i Danmark och Sankt Petersburgs tunnelbana i Ryssland, finns skyddsväggar som hindrar passagerare att ramla eller knuffas ner på spåren.
  • Brand. I och med den slutna konstruktionen kan en brand få allvarliga konsekvenser. Därför finns oftast brandvarnare. Det kan dock vara svårt att få brandvarnare att fungera bra eftersom luften ofta är förorenad av damm från tågens bromsar och annat. I bland annat Londons tunnelbana öppnas spärrarna automatiskt när strömförsörjningen försvinner.
Passagerare flyr från en rökfylld vagn vid King's Cross i Londons tunnelbana vid terrorattentaten i London den 7 juli 2005.
  • Attentat. I och med den slutna konstruktion som är tänkt att göra tunnelbanor så effektiva som möjligt, finns även en förhöjd säkerhetsrisk vad gäller attentat. Om ett tåg stannar eller via en explosion skadar spåret och / eller tunneln har man inget annat val än att stanna även nästkommande tåg, och i förlängningen hela tunnelbanesystemet. Utöver detta är räddningsaktioner svåra att företa i tunnelbanor, på grund av otillgängligheten. Bland kända attentat i tunnelbanor kan nämnas saringas-attackerna i Tokyos tunnelbana 20 mars 1995, då den mycket farliga nervgasen sarin släpptes ut på fem olika tunnelbanetåg på olika platser i Tokyos innerstad och 12 dog och 5510 fick allvarliga nervskador, bombattacken i Bakus tunnelbana och bombattackerna i Londons tunnelbana den 7 juli 2005, då 56 människor dog och över 700 skadades genom koordinerade självmordsbombningar på tre tunnelbanevagnar och en dubbeldäckare. Ett annat exempel är när en brand anlades i Daegus tunnelbana, Sydkorea, runt 200 döda [3].

Referenser

  1. Paul Garbutt 1989 World Metro Systems ISBN 185414-112-0
  2. Shuichi Takashima, Hokkaido (2001) Japan Railway & Transport Review. (28).sid. 58-67.
  3. International Herald Tribune Subway fire toll rises much higher 2003-02-27

Se även


Personliga verktyg