Svensk krona

Från Rilpedia

Version från den 23 maj 2009 kl. 15.45 av Frisko (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet SEK leder hit. För organisationen SEK, se SEK Svensk Elstandard.


Krona
Svensk krona
Land: Sverige
Delas i: 100 öre
ISO 4217-kod: SEK
Förkortning: kr
250px


Kronan är valutan i Sverige. Kronan är dock ursprungligen inte svensk eftersom Danmark (och därmed även Färöarna, Island och Grönland) och Sverige redan 1873 beslutade sig för att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta. Under 1875 anslöt sig även Norge till valutaunionen.

Redan åtta år innan kronan lanserades startade en valutaunion i Centraleuropa med benämningen LMU (Latinska monetära unionen). I Tyskland infördes vid samma tid den nya enhetsvalutan Mark. Under första delen av 1900-talet havererade dock såväl LMU som det tyska myntsystemet. Schweiz, som var en av grundarna till LMU, hoppade dock av i tid medan de före detta LMU-valutorna finska mark, belgiska franc, franska franc och inte minst italienska lira råkade ut för mycket kraftiga kursfall. Flertalet av valutorna återhämtade sig aldrig och under 1960-talet fick såväl den finska marken som den franska francen göras om genom att flera nollor ströks från sedlarna.

1 svensk krona delas i 100 öre. Sedan 1995 ingår Sverige i EU, men har efter en folkomröstning år 2003 avstått från att ersätta kronan med den gemensamma valutan. Se vidare artikeln om euron.

Innehåll

Valutan

Myntprägling

Kronan ges ut av Sveriges riksbank som grundades 1668 och har huvudkontoret i Stockholm.

Historia

Kronan infördes i Sverige 1873 med den skandinaviska myntunionen då den ersatte riksdalern. Sverige, Danmark och Norge hade då samma värde på sina kronor, och de var giltiga som betalningsmedel i alla tre länderna. Myntunionen upphörde 1914, men Sverige, Island, Norge och Danmark använder fortfarande kronan som valuta.

Kronan hade fram till 1992 fast växelkurs mot en korg utländska valutor, men i samband med en ekonomisk kris då förtroendet för kursen blev svag höjdes dagsräntan ända upp till 500% för att försvara den fasta växelkursen. Kronans frihet ledde kortsiktigt till en växelkursminskning i storleksordningen 30% mot världsvalutorna.

Sedan eurons införande januari 1999 har växelkursen mellan SEK och EUR varit relativt stabil. Gentemot den amerikanska dollarn har kronan stärkts kraftigt efter dollarns toppnotering 2001 då en dollar kostade över 11 SEK.

Notation

I daglighandelns prisangivelser förkortas valutan vanligen som ”kr”, men i formella och internationella sammanhang är "SEK" den etablerade förkortningen. Sporadiskt förekommer även "Skr". För ett helt antal kronor används ofta ”:-” eller ”,-”, där strecket står för noll öre. För hela tusentals respektive miljontal kronor är förkortningarna kSEK och MSEK (för kilo- respektive mega-) relativt vanligt förekommande i årsredovisningar och liknande dokument, medan GSEK (för giga-) är mycket ovanligt, framför allt på grund av att belopp på flera miljarder sällan förekommer i enstaka poster utan bara i större sammanställningar, då man kan leva med att notera ett belopp som "3 425 MSEK".

Förkortningarna "tkr", "kkr", "Mkr", "mnkr" och "mdkr" dyker också upp, och står då för "tusen", "miljoner" respektive "miljarder kronor".

Mynt

Huvudartikel: Svenska mynt

Mynt finns i följande valörer (de senaste upplagornas motiv inom parentes)[1]:

  • 50 öre, (Åtsida: Lilla riksvapnet utan sköld. Frånsida: 50.) (18,75 mm, 3,7 gram)
  • 1 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: 1976-2000 Lilla riksvapnet, från 2001 en konungakrona. 2009 ett motiv över havet mellan Sverige och Finland.) (25 mm, 7 gram)
  • 2 kr (Åtsida: Gustaf VI Adolf. Frånsida: Stora riksvapnet.) (31 mm, 14 gram)
  • 5 kr (Åtsida: Carl XVI Gustafs namnchiffer. Frånsida: 5.) (28,5 mm, 9,5 gram)
  • 10 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: Lilla riksvapnet utan sköld.) (20,5 mm, 6,6 gram)

Femtioöringen

50 öre av koppar har präglats sedan 1992. Äldre varianter är inte giltiga. Alla 50-öringar kommer att bli ogiltiga efter den 30 september 2010 enligt beslut i mars 2009. Därmed försvinner öre som kontant betalningsmedel och kommer bara att finnas på prislappar och vid betalningar via elektronik eller blanketter. [2]

Enkronan

Huvudartikel: Enkronan

Det silverfärgade enkroneformatet har präglats med i stort sett samma diameter sedan 1830, dock ej varje år, senast enkronan inte präglades var 2006. Namnet krona infördes 1873 och alla enkronor sedan dess är giltiga betalningsmedel.

Fil:Enkronan 2009 bak high.jpg
Frånsidan av 2009 års enkrona.

2009 års enkrona

Från 15 januari och under resten av 2009 kommer de enkronor som ges ut att ha en annan utformning på frånsidan för att uppmärksamma att det var tvåhundra år sedan Finland separerades från Sverige i efterdyningarna av Finska kriget, 1809. Frånsidan har designats av Annie Winblad Jakubowski och ska symboliskt avbilda havet som förbindelselänk mellan Sverige och Finland. Ett citat löper runt myntets övre kant och omringar havet. Citatet är hämtat ur Anton Rosells bok Studentbesöket i Finland 1857 och lyder "DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET". Åtsidan är oförändrad, formgiven av Ernst Nordin, och avbildar Konung Carl XVI Gustafs porträtt i profil.

Tvåkronan

Tvåkronorsmynt har präglats sedan kronan infördes, första årtal 1876. Det sista årtalet är 1971 men alla 2-kronorsmynt är fortfarande giltiga som betalningsmedel. På framsidan av den senaste upplagan präglas myntet av landets dåvarande kung, Gustaf VI Adolf. På baksidans syns riksvapnet [3]. Tvåkronorna innehöll silver fram till 1968. Silvervärdet är minst 19 kronor, och högre för dem från före 1942. Därför har många smälts ned, mest utomlands. De är lagliga betalningsmedel för att förbudet mot nedsmältning ska fortsätta gälla.

Femkronan

Dagens giltiga femkronor har präglats sedan 1972 och ser likadana ut sedan 1976. Alla femkronor från 1894- är giltiga som betalningsmedel.

Tiokronan

Huvudartikel: Tiokronorsmynt

Dagens giltiga tiokronor har präglats sedan 1991 och ser i stort sett likadana ut sedan dess. Det finns även tiokronorsmynt från 1873- som innehåller guld. 1972 kom det en tiokrona i silver för att fira att Gustaf VI Adolf fyllde 90 år. Det myntet innehåller 80-85% silver och väger 16-18 gram.

Tjugokronan

Det har förekommit tjugokronor från 1873-1907 i guld under Oscar II regeringstid. Nu pratas det om att ersätta tjugokronorssedeln med ett tjugokronorsmynt igen.

Sedlar

Fil:Svenska hundrakronorssedlar.JPG
Några svenska hundrakronorssedlar.
Foto: Emil Frisk

Sedlar finns i följande valörer (motiv inom parentes):

Nya sedlar

På senare tid har 50-, 100-, 500- samt 1000-lappen fått ett folieband med hologram, vilket ska försvåra förfalskning. De gamla 100- och 500-lappar utan folieband är inte längre giltiga som betalmedel. Äldre 50- och 1000-lappar utan folieband är dock fortfarande giltiga betalmedel. Den gamla silverfärgade 50-öringen blev ogiltig den 1 januari 2006, men kunde lösas in på bank eller Svensk Kassaservice fram till 28 april 2006.

Tjugokronorssedeln

Storlek: 72 x 130 mm (Typ 1), 67 x 120 mm (Typ 2)
Framsida: Selma Lagerlöf
Baksida: Nils Holgersson ridande på en gås
Vattenmärke: Selma Lagerlöf, löpande
Papper: Pappersfärgen är benvit
Utgivningsår: 1991, 1992, 1994, 1995, 1997, 1998
Typer: Typ 1 1991 – 1997: Stort format med blått tryck

Typ 2 1997 – : Mindre format med violett tryck

Detaljer framsida: Huvudsakligen blått tryck med inslag av blågrön, guldockra och purpur (Typ 1).

Huvudsakligen violett tryck med inslag av olivgrön och purpurfärg (Typ 2).

Sedelns vänstra del, omfattande en tredjedel av sedelns bredd, är täckt av tunna grå spiraler i ett rutmönster, mönster återfinns också i ett 10 mm bredd band längs sedelns högra kant. Texten "SVERIGES RIKSBANK" är placerad längs kortsidan.

I den högra delen finns ett porträtt av Selma Lagerlöf, med ansiktet vänt snett framåt. Hennes namn och levnadsår, "SELMA LAGERLÖF 1858-1940", är angivna i sedelns högra kant. Till vänster om porträttet finns inledningen till Gösta Berlings saga, dels som ett utdrag ur originalmanuskriptet och dels med anfang "Ä" som vanlig text ur första utgåvan. Under dessa texter finns en bild av ett hästekipage där Selma Lagerlöf själv är passagerare. Till höger om porträttet finns en detalj ur en boksida, även denna från första utgåvan av Gösta Berlings saga.

I bakgrunden finns en stiliserad landskapsbild föreställande värmländsk skog och sjö, uppbyggd med guillochering. I den vertikala linjen längst till höger finns en mikrotext som beskriver Gösta Berlings värmländska landskap. Texten "TJUGO KRONOR" återfinns längs sedelns överkant. Detaljer baksida: Tryckt i guldockra, blå och röd färg (Typ 1) respektive i violett, gulgrön och brunröd färg (Typ 2). Baksidan domineras av en bild som illustrerar början av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, den tvärhandhöga Nils rider på gåsen över Skåne och Glimmingehus. Landskapet de flyger över består av åkrar och fält, skapade av olika så kallat guillochemönster, och ett hus.

Den högra delen består av en talong som täcker en cirka tredjedel av bredden. I nedre delen av talongen finns en valörsiffra och i dess högra kant finns två lodräta namnteckningar. Detaljer: Mikroskriften på framsidan lyder:

Sjön har sina källor ganska långt upp i norr och där är ett härligt land för en sjö skogen och bergen upphöra aldrig att samla vatten åt den strömmar och bäckar störta ned i den året om den har fin vit sand.

Utdraget ur originalmanuskriptet lyder: "Inledning / ändtligen stod presten / församlingens hufvuden / dock. Det skulle ej blifva / förra och." Om framsidan belyses med ultraviolett ljus fluorescerar den guldockra färgen i blått och numret i gulgrönt.

Typ 1 utkom 1 januari 1992, den nya typen introducerades 15 september 1997 och har bland annat ett mer slitstarkt papper. Orsaken var att det fanns en förväxlingsrisk med hundrakronorssedeln, vilket var ett problem för de med begränsad eller försämrad syn.

Den högsta valör som en svensk sedel har haft var 10 000 kronor, men alla dessa sedlar är sedan 31 december 1991 ogiltiga som betalningsmedel.[4]

Källor

  1. Riksbanken sida om svenska mynt
  2. 50-öringen slopas i oktober
  3. Riksbankens sida om 2-kronan
  4. Riksbankens sida om 10 000-kronorssedeln

Externa länkar



Personliga verktyg