Sturmabteilung

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet SA leder hit. För andra betydelser, se SA (olika betydelser).
Sturmabteilungs märke.

Sturmabteilung (SA; tyska "stormavdelning") var det tyska nationalsocialistiska partiets paramilitära kampförbund i Tyskland åren 1921-1945. Organisationens medlemmar bar bruna uniformer och benämns därför ofta brunskjortor. I de röriga och politiskt våldsamma åren efter första världskriget kunde inte den ordinarie statsmakten upprätthålla ordning och säkerhet i Tyskland. Dess politiska system förutsatte valmöten, offentliga framträdanden och manifestationer. Partier och grupperingar störde varandras möten så starkt att systemet hotades. I detta läge skapade alla partier sina egna ordningsavdelningar för att trygga de egna mötena och de egna aktiviteterna och för att störa motståndarnas. Den effektivaste av dessa organisationer visade sig vara Adolf Hitlers parti och dess SA. SA spelade en central roll inom det nazistiska partiet fram till 1934 för att därefter vara av underordnad betydelse. 1934 uppfattades SA som ett hot mot staten, som tagits över av Adolf Hitler, varför organisationen pacificerades genom att flera av dess högre ledare dödades.

Sturmabteilung som begrepp på tyska fanns dock långt innan nazismen och användes även flitigt för att beteckna olika militära enheter som kämpade under första världskriget[källa behövs].

Innehåll

Historia

Fil:Sturmabteilung.jpg
SA-trupp paraderar inför Hitler

SA grundades 1921 under namnet Schutz- und Sportabteilungen och bestod då av en grupp män från Granatkastarkompani 19, medan ledningen hämtades från frikårer. Det var en paramilitär organisation som bildades för att skydda nazistiska möten och störa motståndarnas.

Adolf Hitler hade stor använding för SA under åren fram till maktövertagandet (se Nazityskland), men därefter ställde SA under ledning av Ernst Röhm krav på en "andra revolution" riktad mot de konservativa etablissemanget. Man ville även att SA skulle ersätta eller absorbera armén vid en tidpunkt då SA var över 4 miljoner man stark, jämfört med den tyska krigsmakten på 100 000 man. Detta var starkt besvärande för Hitler och under de långa knivarnas natt 1934 mördades Röhm tillsammans med flera av SA:s ledare. Krossandet av SA som delvis självständig organisation gjorde slut på den interna oppostionen mot Hitler i nazistpartiet fram till andra världskrigets sista dagar. SA fortsatte att existera även efter detta men hade förlorat all makt och betydelse och dess ledande roll övertogs av SS, som dittills varit en del av SA. I fortsättningen var Hitler SA:s ledare, men organisationen styrdes av SA:s stabschef.

SA-Wehrmannschaften

Vid sidan av sina politiska uppgifter fick SA 1939 i uppdrag att genomföra den militära utbildningen före och efter den ordinarie militärtjänsten. Därför bildades Jung-Wehrmannschaften för den förmilitära och Wehrmannschaften för den eftermilitära utbildningen. Den obligatoriska tjänsten i Wehrmannschaften omfattade samtliga värnpliktiga i armén, Kriegsmarine och Luftwaffe, som inte tillhörde andra partiformationer för specialutbildning.[1] Prov för SA-Wehrabzeichen (försvarsmärket) kunde även avläggas av andra än SA-medlemmar.

Organisation

Principskiss över SA:s organisation

SA lydde nominellt direkt under Hitler, men befälet fördes av en stabschef som till sitt förfogande hade en stab. SA indelades i ett antal Gruppen med tillhörande områden. Varje Gruppe bestod av Brigaden (brigadområden), vilka i sin tur indelades i underavdelningar ända ned till den lägsta enheten. Bland SA-enheterna fanns även specialförband, som ryttar-, ingenjör-, signal- och marinförband.[2]

Stabschefer för SA


Noter

  1. Försvarsstabens underrättelseavdelning, Arméer, flottor och flyg. Uppgifter om utländska försvarsorganisationer, Stockholm 1939, s. 200.
  2. Försstabens underrättelseavdelning, a.a., s. 199-200.


Externa länkar

Personliga verktyg