Stromatolit

Från Rilpedia

Version från den 9 maj 2007 kl. 15.08 av Jop (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Ril_red.png
Rilpedia - låst, texten baserad på Wikipedialogo_12pt.gifWikipedia_letter_w.png
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Stromatoliter i Shark Bay.
Stromatoliter i Shark Bay, Western Australia.
Ovan: Paul Harrison, mars 2005. (GFDL)
Nedan: Flickr/Ruth Ellison, mars 2006. (CC-BY 2.0)

Stromatoliter i Shark Bay.

Stromatoliter (av grekiska: strōma, "bädd", "stratum" och lithos, "sten") består av växelvisa skikt av mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier. Mellan lagren av bakterier finns det spår av partiklar som har sedimenterat där under den tid då stromatoliten aktivt växte till.

Fossil, som liknar stromatoliter, finns i många av jordens äldsta formationer arkeikum. Det är dock tveksamt om detta verkligen är fossil.[1]

Levande stromatoliter finns idag bara på isolerade platser. De första levande stromatoliterna upptäcktes i Shark Bay i Australien1950-talet. Sedan dess har flera upptäckts bland annat på platser kring Indiska oceanen och i Yellowstone nationalpark.

Innehåll

Bildning

Närbild av prekambriska stromatoliter i Glacier National Park, Montana, USA.
Foto: National Park Service.

Liksom onkoliter bildas stromatoliternas skiktade inre successivt genom att sedimentärt material binds till den slemhinna som de trådformade cyanobakterierna bildar. Sedimenteringen sker i tidvattenzoner och i grunda havsvikar.

Cyanobakterier lever av fotosyntes, en process som är beroende av vatten, koldioxid och solljus och ger biprodukterna syre och kalk. Cyanobakterierna lägger sig därför ovanpå sedimentlagret för att nå ljuset varpå ett nytt lager bildas.

Om processen får fortgå under lång tid kan bakteriernas behov av solljus göra att skikt successivt bygger upp pelarliknande stromatoliter. Under den period som kallas prekambrium fanns inga grävande djur som destabiliserade sedimenten och bildningar som liknar levande stromatoliter hade därför mycket stor spridning.

Stromatoliter uppvisar en mångfald av former – koniska, skiktade, grenade, dom- och pelarformade – och kan variera kraftigt i storlek – från en knapp centimeter till flera meter.

Abiotiska stromatoliter

Stromatoliter antas ha byggts upp av mikroorganismer, i första hand cyanobakterier, som bundit och cementerat ihop sedimentära korn. Ytterst få av de äldsta stromatoliterna innehåller dock spår som kan tolkas som fossilerade mikroorganismer. Några uppvisar tecken som kan tolkas som biologisk aktivitet medan andra lättare låter sig förklaras av nedfall av material som inte förutsätter levande organismer. Vi vet således inte om fossila stromatoliter är spår av levande varelser.

Stromatoliter kan även bildas abiotiskt då havsvatten är övermättat med till exempel kalkstensslam. Man har föreslagit att klimatförändringar i haven åtminstone delvis kan utgöra en alternativ förklaring till stromatoliter genom bildningen av mycket små kristaller. Men, stromatoliter ser många gånger ut som sedimentära avlagringar.[2]

En tillförlitlig metod att skilja på biotiska och abiotiska stromatoliter är föremål för pågående geologisk forskning.

Bandad järnmalm

Bandad järnmalm
Huvudartikel: Bandad järnmalm

Bandad järnmalm (Banded Iron Formation, BIF) är en annan mindre känd form av stromatoliter. BIF är kemiska sedimentavlagringar som kan breda ut sig över mycket stora områden. De förekommer över hela jorden och består främst av järnhaltiga mineral (järnoxid) och finkornig kvarts (kiseloxid).

Tidigt i jordens i historia, i oceanerna, frigjordes stora mängder järnhaltigt mineral ur jordens innre. Bildningar som liknar BIF kan bildas när sediment avsätt snabbt. Det är dock mycket om BIF som är okänt, men många forskare spekulerar och ibland presenteras tyvärr dessa spekulationer som fakta.

Förekomst

Referenser

  1. Controversial claim for earliest life on Earth, Creation On The Web
  2. Controversial claim for earliest life on Earth, Creation On The Web

Se även

Externa länkar och källor

Personliga verktyg