Stockholms läns valkrets

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 10.05 av Lavallen (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Stockholms läns valkrets vid val till den svenska riksdagen omfattar sedan införandet av enkammarriksdagen hela Stockholms län med undantag för Stockholms kommun, som utgör en egen valkrets.

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 24 fasta mandat och 4 utjämnningsmandat. Antalet mandat har sedan ökat gradvis till 27 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1973, 28 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1976, 29 fasta mandat och 4 utjämningsmandat 1979, 30 fasta mandat och 4 utjämningsmandat 1982, 31 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1985, 32 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1988 och 1991 samt 33 fasta mandat och 3 utjämningsmandat 1994. Vid riksdagsvalet 2006 hade Stockholms läns valkrets 36 fasta mandat.

Innehåll

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Första kammaren

Stockholms läns valkrets inrättades efter representationsreformen 1866 som en valkrets vid val till första kammaren och var därefter en egen valkrets i förstakammarvalen fram till 1921, då länet i stället ingick i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. Antalet mandat var från början fyra, men ökade till fem år 1888 och sex 1917.

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867-1910 (successivt förnyade mandat)

1911

1912-1916

1917-lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919-1921

Andra kammaren

När de första valen till tvåkammarriksdagen hölls 1866 var Stockholms län indelat i ett stort antal valkretsar, städerna för sig och landsbygden för sig. Städerna bildade gemensamt Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets i valen 1866-1875. Valkretsen utvidgades 1878 med Enköping till Enköpings, Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets, men från och med extravalet 1887 återställdes den tidigare valkretsen genom att Enköping flyttades till Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Inför valet 1908 bröts Södertälje ut till Södertälje valkrets medan länets övriga städer bildade Vaxholms, Norrtälje, Östhammars, Öregrunds och Sigtuna valkrets.

Stockholms läns landsbygd var från 1866 indelad i fem valkretsar, en för varje domsaga: Norra Roslags domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Frösåkers, Närdinghundra, Väddö och Häverö domsagas valkrets), Mellersta Roslags domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Sjuhundra, Lyhundra, Frötuna och Länna samt Bro och Vätö domsagas valkrets), Södra Roslags domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Färentuna, Sollentuna, Danderyds, Åkers och Värmdö domsagas valkrets), Stockholms läns västra domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Ärlinghundra, Seminghundra, Långhundra och Vallentuna domsagas valkrets) samt Södertörns domsagas valkrets. Vid 1908 års val delades Södra Roslagens domsagas valkrets upp i Färentuna och Sollentuna häraders valkrets och Danderyds, Åkers och Värmdö skeppslags valkrets, medan Södertörns valkrets ersattes av Svartlösa härads valkrets och Sotholms och Öknebo häraders valkrets.

Vid övergången till proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och ersattes av Stockholms läns norra valkrets (med tre mandat) och Stockholms läns södra valkrets (med sex mandat). Från och med valet 1921 var Stockholms läns valkrets en enda valkrets vid andrakammarvalen. Antalet mandat var nio i valet 1921 och ökade sedan till tio 1924, elva 1944, tolv 1948, tretton 1956, fjorton 1960, sexton 1964 och nitton 1968. Vid valet 1968 var valkretsens formella beteckning Stockholms läns landstingskommuns valkrets.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958

1958-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 205-206
Personliga verktyg