Statsminister

Från Rilpedia

Version från den 26 maj 2009 kl. 18.22 av 78.69.15.182 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Louis De Geer var Sveriges första statsminister.

Statsminister är titeln på regeringschefen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. I andra länder förekommer andra titlar, även om titeln statsminister ibland används på svenska även om regeringschefer i andra länder med parlamentariskt regeringssystem.

I Sverige var statsministern tidigare en av de tre ämbetsmän som bar titeln excellens. (De andra två var utrikesministern och riksmarskalken.)

För titeln på regeringschefen i olika länder, se vidare regeringschef.

Historik

I Sverige infördes med 1809 års regeringsform titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister. Dessa var de främsta ledamöterna av statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef. Vid en reform av regeringsformen 1876 bestämdes att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara chef för regeringen, medan ett annat statsråd blev chef för justitedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister). Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister.

I Norge, som vid denna tid var i union med Sverige, hade man tänkt att genomföra en liknande reform redan 1859 men den hade inte blivit av. 1884 kunde däremot reformen drivas igenom, dock inte utan opposition. Den förste norske statsministern blev den för ämbetet egentligen ovillige vänsterpolitikern Johan Sverdrup.

Den danska regeringschefen hade titeln premiärminister 1848-1854 och därefter konseljpresident till 1918, men sedan bytte man till titeln statsminister även där, genom en grundlagsändring. Den förste danske statsministern blev Carl Theodor Zahle från Radikale Venstre, som hade suttit som konseljpresident sedan 1913.

Finland förklarade sig självständigt från Ryssland i samband med ryska revolutionen 1917. Den finska regeringen kallades under den ryska tiden för Kejserliga Senaten för Finland och som regeringschef fungerade vice ordföranden för senatens ekonomidepartement. När man skrev det självständiga Finlands första grundlag, 1919 års regeringsform, valde man att knyta an till terminologin i Sverige och övriga nordiska länder i stället för att fortsätta med de titlar som var förknippade med den ryska tiden. Senatens ekonomidepartement blev således statsrådet och regeringschefen fick titeln statsminister. Finlands förste statsminister blev Juho Vennola från Framstegspartiet.

Se även

Personliga verktyg