Spioneri
Från Rilpedia
Spioneri, brott enligt internationell rätt. Den som spionerar är spion. I svensk lag regleras det bland annat i Tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 § där det definieras som att någon
- för att gå främmande makt tillhanda obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller ej.
Att utan uppsåt begå ett sådant brott kallas obehörig befattning med hemlig uppgift. Spioneri kan riktas mot politiska eller militära mål eller mot företag (så kallat företagsspioneri). Spioneri handlar alltså om otillåten informationsverksamhet från ett land till ett annat. Hemlig informationsverksamhet kan dock lagligt bedrivas av säkerhetspolis och statliga underrättelsetjänster mellan stater. Spioneri brukar avse "fältarbetet" medan spionage avser administrationen bakom.
Historia
Incidenter med spioneri är väldokumenterade genom historien. Gamla skrivelser i Kina och Indien av militära strateger såsom Sun Zi och Chanakya innehåller information om spionage. Chanakya's student Chandragupta Maurya, grundare av Mauryariket, använde lönnmördare, spioner och hemliga agenter, som beskrivs i Chanakyas Arthasastra.
De gamla egyptierna hade ett välutvecklat system för insamling av information från fienden. Hebréerna använde spioner även de, som i historien om Rahab. I feodala Japan användes ofta ninjor för att samla in information.
Kalla kriget involverade intensivt spionage mellan USA, Sovjet, Folkrepubliken Kina och deras allierade, särskilt[källa behövs] när det gällde information relaterad till kärnvapen. Spionage används numera mer mot illegal droghandel och de som anses vara terrorister.[källa behövs]
