Sankt Petri kyrka, Malmö
Från Rilpedia
Sankt Petri kyrka är en kyrkobyggnad i Malmö och församlingskyrka i Malmö Sankt Petri församling. Den är byggd som en basilika med tre skepp och tvärskepp. Den nuvarande kyrkan är egentligen vigd till två helgon, S:t Petrus och S:t Paulus, "Ecclesia beatorum Petri et Pauli apostolorum".
Innehåll |
Kyrkans medeltida byggnadshistoria
S:t Petri kyrkas medeltida byggnadskronologi kan fastställas genom de olika byggnadsfaser som i dag finns synliga i kyrkans murverk.
Skede 1: På platsen stod tidigare en mindre tegelkyrka, omtalad första gången 1269. Denna var troligen helgad åt S:t Nikolaus, sjöfararnas helgon. Samtidigt som Köpenhamn fick sin Vor Frue Kirke, huvudaltaret invigt 1313, påbörjades en identisk kyrka i Malmö. Den tidigare Nikolaikyrkan stod kvar under början av nybygget, se skrafferat område på ritningarna här bredvid. När valvslagningen skulle påbörjas av S:t Petris höga södra tvärskepp störtade emellertid detta.
Skede 2: För att klara valvtrycket byggdes efter raset kyrkans karakteristiska förstärkningarna i form av yttre stödpelare och strävbågar. Eventuellt invigdes högaltaret 1319 i samband med att relikerna från den gamla kyrkan överfördes till det nya Nikolaialtaret. Samtidigt påbörjades kyrkans huvudingång, vapenhuset, i norr.
Skede 3: Efter det att koret byggts och det nya högaltaret invigts fortsatte man med det norra sidoskeppet, delar av mittskeppet samt slutförandet av det norra vapenhuset vilken blev kyrkans huvudingång ut mot det medeltida torget och rådhuset. Under denna byggperiod stod delar av den gamla kyrkan kvar, antagligen som lagerlokal. Kyrkbygget avstannade nu. Möjligen kan det ha varit digerdöden i mitten av 1300-talet som varit orsak till detta.
Skede 4: Först runt 1380 slutfördes uppförandet av huvudkyrkan. År 1384 hölls ett stort prästmöte i S:t Petri vilket rimligtvis anger att kyrkan då stod färdig. Kyrkan avslutades åt väster av ett mittorn som red på den västra delen av mittskeppet. År 1420 störtade detta torn och fördärvade vid fallet kyrkans västra delar. Dopfunten, som stod i mittskeppet under tornet, krossades. Rester efter denna finns i dag bevarad på Malmö museum. Den stora funten har varit tillverkad på Gotland.
Skede 5: Ett nytt torn väster om mittskeppet började byggas efter raset. Detta torn störtade emellertid också år 1442 och ersattes då av det nuvarande västtornet.
Skede 6: Kyrkan påbyggdes under 1400-talet med flera kapell av vilka S:ta Annas kapell och Krämarekapellet återstår i dag. Krämarekapellet innehåller väggmålningar från dels 1460-talet, dels från 1520-talet. Dessa målningar är bland de bästa bevarade senmedeltida målningarna i Danmark. Det Dringenbergska kapellet, rivet 1792, låg öster om koromgången. I kapellet förvarades sedan 1500-talet kyrkans värdefulla bibliotek. Detta, det Dringenbergska liberiet, finns delvis kvar än i dag - numera förvarad i kyrkans sakristia.
Kyrkans senare historia
År 1852 revs sakristian vid kyrkans sydsida. Året efter, 1853, revs den gamla kyrkomuren som gick runt kyrkan. I sydöstra hörnet av kyrkogården låg sedan början av 1400-talet kyrkans medeltida latinskola. Utmed hela södra kyrkogårdsmuren fanns dessutom de medeltida så kallade “Själabodarna”. All denna bebyggelse försvann vid mitten av 1800-talet.
Kyrkan genomgick en drastisk renovering runt 1850, ledd av professor CG Brunius från Lund. Vid denna förstördes nästan all äldre träinredning. Golvet i hela kyrkan var täckt av gamla gravstenar. Dessa togs upp och de flesta sönderslogs. Åren 1904-1906 försökte domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin återställa det som undgått förödelsen femtio år tidigare.
Kyrkan fick sin nuvarande tornspira år 1891 då den ersatte den tornhuv som uppsatts på 1770-talet. S:t Petris orgel från slutet av 1400-talet finns numera på Malmö museum.
Berömda präster i kyrkan
Genom århundradena har ett antal namnkunniga präster tjänat i Malmö S:t Petri kyrka. Av dessa kan nämnas:
- Claus Mortensen 1528-1541
- Hans Christensen Sthen 1583-1607
- Anders Petter Gullander 1814-1862
Inventarier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Altaruppsatsen i S:t Petri kyrka är norra Europas största i trä. Den stod färdig 1611. Arbetet påbörjades 1608 då den i Malmö bosatte tyskfödde bildhuggaren Hendrich Könnicke (Köning) fick kontrakt på att leda arbetet. Ett flertal av dåtidens i Danmark berömda skulptörer engageras i arbetet: Den tyskfödde Stadtzius billedsnider från Helsingör, Cort snedker och Ölldrich suarfuer (svarvare) från Malmö och Jacob Kregenbierg (Kremberg) billedsnider från Lund. Målningsarbetet utförs av den också I Malmö verksamme tyske målaren Peiter Hartman.
Predikstolen i S:t Petri kyrka invigdes 1599. Efter två års arbete kunde Daniel stenhugger härigenom avsluta ett mycket stort arbete. Den karakteristiska svarta stenen hämtades från stenbrottet i Fogelsång nordost om Lund. Denna väldiga predikstol bekostades av rådmannen i Malmö Engelbret Fris och överlämnades av honom som en gåva till staden. Om denna gåva finns en senare anteckning i kyrkans s.k. ”kyrkostolsbok” från året 1634: ”Anno 1599 Haffuer Eengellbredt Fris Radman her vdj Staden Forerredtt Predike Stollen vdi Sanckte Peders Kirke, Gud Till eerrre och Kirken Till Sirrat och Beprydellse. Dette vaar Een god Gaffue.”
I S:t Petri kyrka finns en mängd epitafier. Nästan alla är av sten då man vid ”restaureringen” av kyrkan vid mitten av 1800-talet brände upp alla äldre träinredningar och nästan alla träminnesmärken. De flesta av kyrkans bevarade epitafier härrör från 1600-talet och är alla bekostade av rika borgare vilka fått sina gravar inne i kyrkan.
I kyrkan finns ett stort antal gravstenar från 1600-talet och 1700-talet bevarade. Fram till mitten av 1800-talet var hela kyrkgolvet täckt av gravstenar från medeltiden och framåt. Merparten av dessa togs emellertid då upp, sönderslogs och forslades bort. De gravstenar som i dag bevarats är slitna efter seklers fotnötning men vittnar ändå om den rikedom som på den tiden fanns i handelsstaden Malmö.
I kyrkans sakristia finns i dag klenoder från äldre tider. Boksamlingen ”Dringenbergska liberiet” tillhör dessa sevärdheter. Böckerna i biblioteket går tillbaka till 1500-talet och har alltsedan dess varit i kyrkans ägo. När Linne besökte S:t Petri 1749 fanns boksamlingen i ett speciellt kapell öster om koret. Böckerna var då länkade med järnkedjor till gamla ”munkestolar”.
I sakristian finns också textilier i form av välbevarade fragment av medeltida, rikt broderade prästskrudar.
 S:t Petri kyrka på litografi, utgiven för offren av den stora eldsvådan på Malmö Södervärn 2 augusti 1842. Både kyrkomuren och sakristian som revs under 1850-talet finns med på bild som synes. |
 Sankt Petri kyrka på 1870-talet. |
 Sankt Petri kyrka, interiör med altare |
Se även
Litteratur
- Theodor Wåhlin (1864–1948): Malmö S:t Petri kyrka: kortfattad historik och vägledning för besökande (Malmö, 1919)
Webben
- Wikimedia Commons har media som rör Sankt Petri kyrka, Malmö
