Sandlöpare

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Sandlöpare
Adult sandlöpare i vinterdräkt
Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Vadare Charadrii
Familj:	Snäppor Scolopacidae
Släkte:	Calidris
Art:	Sandlöpare C. alba
Vetenskapligt namn
§Calidris alba Auktor: Pallas, 1764
Sandlöparens häckningsområde. Den svarta randen utgör den ungefärliga sydgränsen för sandlöparens utbredning under häckningen.
Synonymer
Crocethia alba Erolia alba
Adult sandlöpare i eklipsdräkt innan häckningsdräkt. Fotograferad på Helgoland den 5 maj.
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Sandlöpare (Calidris alba) är en fågel som tillhör familjen snäppor.

Utseende och fältkännetecken

Sandlöparen är 18-21 centimeter lång, ungefär lika stor som en kärrsnäppa. I jämförelse med kärrsnäppan har den en kortare ganska tjock näbb. Dess vingspann blir 40-45 cm. Näbben och benen är svarta den har tre tår, eftersom den saknar baktå.

I häckningsdräkt (juli-aug) är ovansidan gråbrun, huvud och hals rödbrun medan undersidan är vit. Under våren (apr-maj) bär den adulta sandlöparen en eklipsdräkt då huvud och hals är mer gråbrunspräcklig. Den anlägger häckningsdräkt genom att dessa fjäderpartier slits och på så sätt avslöjar de starkare färgade fjädrarna under.

I adult vinterdräkt är den mycket ljus, med ljusgrå ovansida och hjässa, vitt ansikte och undersida och en mörkare grå fläck på skuldran. Den juvenila fågeln är svartvita och har en mycket mer kontrastrik dräkt än den vuxna fågeln.

Ovansidan av vingen är till mönster och färg ganska lik kärrsnäppans i svart och vitt, men sandlöparen har ett bredare vitt vingband och närmast kroppen är vingen ljusgrå till skillnad från kärrsnäppans mer gråbruna nyans. De mittersta stjärtpennorna är svarta.

Sandlöparen ses ofta på sandstränder då de snabbt springer fram och tillbaka, i en cyklisk rörelse och plockar föda, och samtidigt undviker bränningarna som översköljer stranden. På vintern bildar den ibland stora flockar på stränder.

Utbredning och taxonomi

Den häckar cirkumpolärt i Arktis och är en långflyttare som övervintrar i Sydamerika, Afrika och Australien. Mer än 25% av populationen som flyttar utmed östra Atlanten övervintrar i ögruppen Bijagos i Guinea-Bissau , Afrika.^[1].

Förekomst i Sverige

Den visar sig sparsamt i Sverige under flyttningen.

Taxonomi

Eftersom den skiljer sig något till utseende från andra Calidris-snäppor har det föreslagits att den borde placeras i det egna monotypiska släktet Crocethia. Sentida forskning (Thomas et al., 2004)^[2] indikerar istället att den är en ganska typisk Calidris-snäppa men att detta släkte borde delas upp i två eller tre släkten, där sandlöparen skulle placeras i den större gruppen som omfattar de till storleken mindre arterna.

Man delar vanligtvis inte upp sandlöparen i underarter. Vissa delar dock upp den i en holarktisk underart C. a. alba och en nearktisk C. a. rubida(Gmelin, 1789).

Häckning

På våren återvänder den till den arktiska tundran och lägger 3-4 ägg i en grop på marken, som är sparsamt fodrad med grässtrån och lavar. Äggen är olivfärgade med bruna fläckar. Ofta sker två häckningar.

Föda

På häckningsplatserna äter fåglarna mestadels insekter och en del växtmaterial. Vintertid består födan av små krabbor och andra små ryggradslösa djur som den plockar i vattenbrynet på sandstränder.

Namn

Den vita vinterdräkten har givit upphov till dess vetenskapliga artnamn alba vilket betyder "vit" på latin. Förr kallad föränderliga sandlöparen ^[3]

Referenser

En vinterflock med sandlöpare som uppvisar sitt typiska beteende då de födosöker springande i vågkanten som sköljer över stranden. Fotograferat i närheten Tokeland, Washington, USA.

Noter

1. ↑ Asbirk, S., Salvig, J. C., Rasmussen, P. A. F. & Kjeldsen, J. P. (1994) Ett vadehav i Vestafrika, Dansk Ornithologisk Forenings Tidsskrift (D.O.F.T.), vol.88, sid:6-8
2. ↑ Thomas, Gavin H., Wills, Matthew A. & Székely, Tamás (2004) A supertree approach to shorebird phylogeny. BMC journals, vol.4, sid:28, doi:10.1186/1471-2148-4-28 PDF fulltext Supplement.
3. ↑ Nilsson, Sven (1858) Foglarna

Källor

• Artikeln Sanderling i engelskspråkiga Wikipedia 13 september 2005
• Artikeln Sanderling i tyskspråkiga Wikipedia 13 september 2005
• Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan, sid. 181-182. ISBN 91-1-913142-9. 
• Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom