Roslagsbanan

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Roslagsbanan
Ett X10p-tåg på Roslagsbanan strax norr om Rydbo (juni 2007).
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Stockholm Ö –Näsbypark/Österskär/Kårsta
Organisation
Invigd	1885
Ägare	Storstockholms lokaltrafik
Banoperatör	Storstockholms lokaltrafik
Trafikoperatör	SL
Tekniska fakta
Längd	(år 2008) 65 kilometer
Antal spår	enkelspår, förutom dubbelspårsträckan Stockholm Ö - Roslags Näsby - Galoppfältet
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Högsta tillåtna hastighet	80 km/h
Elektrifierad	Ja
Matning	1500 V DC
Linjekarta
Banan mot Uppsala Ö (uppriven) Banan mot Hallstavik (uppriven) Rimbo (uppriven) Bana mot Norrtälje (uppriven) Rö (uppriven) 100x20px Kårsta L27 Ekskogen Frösunda Lindholmen Molnby Ormsta Vallentuna Bällsta Kragstalund Byle (nedlagd) Täby kyrkby Visinge Ensta Tibble 100x20px Österskär L28 Tunagård Åkersberga Åkers Kanal Åkers Runö Täljö Rydbo Hägernäs Viggbyholm Galoppfältet Täby centrum Roslags Näsby Enebyberg Djursholms Ekeby Bråvallavägen 100x20px Näsbypark L29 Näsby allé Lahäll Altorp Östberga Vendevägen Djursholmsbanan till Svalnäs/Eddavägen (uppriven) Djursholms Ösby Mörby Stocksund Långängsbanan (uppriven) Stocksundet Ålkistan (krysstation) Ålkistan Frescati Universitetet Värtabanan Anslutningsspår till Albano (upprivet) 100x20px Stockholm Ö L27 L28 L29 100x20px Humlegården (upprivet)

Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms nordöstra förorter, trafikerad av lokaltåg. Spårvidd 891 mm. Banan utgår från Stockholms östra station och delar sig på tre linjer; mot Kårsta, Österskär och Näsbypark. Banan är dubbelspårig mellan Stockholms östra och Galoppfältet i Täby, och i övrigt enkelspårig. Utbyggnad till dubbelspår pågår på sträckan Galoppfältet–Viggbyholm. Den sammanlagda längden är 65 kilometer och det finns 39 stationer och hållplatser.

Huvudman och ägare är Storstockholms Lokaltrafik, SL. Trafikutövare är Roslagståg, ett företag som ägs av DSB och Tågkompaniet.

Trafiken på banan körs med motorvagnståg av typ X10p, byggda 1988–1995. Tågen drivs av el via kontaktledning med 1500 V likspänning.

Trafikering

I lågtrafik är grundutbudet halvtimmestrafik på de tre linjerna (timmestrafik på sträckan Ormsta–Kårsta, samt fyra tåg i timmen på sträckan Stockholm Ö–Åkersberga). I högtrafik går det fler tåg. Under eftermiddagsrusningen avgår 15 tåg i timmen från Stockholm Ö – 3 tåg mot Näsbypark, 6 tåg mot Österskär och 6 tåg mot Lindholmen/Kårsta. I genomsnitt reser cirka 38 000 personer med Roslagsbanan varje vardag (2007)^[1].

Se video från växling vid Mörby verkstad: [[4]]

Historik

Uppbyggnadsperiod

Den nuvarande Roslagsbanan består av den södra delen det en gång så vidsträckta smalspåriga roslagsbanenätet. I slutet av 1800-talet startades bolagen Stockholm–Rimbo Järnväg (SRJ), Uppsala–Länna Järnväg (ULJ), Länna–Norrtälje Järnväg och Dannemora–Hargs Järnväg (DHJ). Med tiden kom SRJ att köpa upp alla övriga bolagen och man bytte namn till Stockholm–Roslagens Järnvägar, vilket järnvägen redan kallades av många. 1951 förstatligades SRJ och DHJ (Dannemora–Hargs Järnväg) som i sig upptagit de övriga bolagen. De drevs vidare som dotterbolag innan de 1959 helt införlivades i SJ. När Roslagsbanenätet var som störst omfattade det 325,5 kilometer järnväg - fem gånger så långt som dagens Roslagsbana.

Spårvägen i Stocksund

År 1911 öppnade SRJ en spårvägslinje mellan Stocksund och Långängstorp (ursprungligt namn Långängen). Linjen hade normalspår (1435 mm) och fungerade som en matarlinje till det övriga linjenätet. Avsikten var att denna linje skulle varit början till ett planerat större spårvägsnät i Stocksund, Djursholm och Danderyd, något som dock aldrig förverkligades.

SRJ valde i stället år 1934 införliva banan i sitt övriga linjenät och byggde därför om den till smalspår (försmalning av spårvidd är en ytterst ovanlig åtgärd). De teakklädda spårvagnarna kunde därigenom ersättas med smalspåriga vagnar ur den normala vagnparken för Djursholmsbanorna. Spårvägen byggdes alltså om till järnväg. Efter att ha förstatligats år 1959 nedlades linjen av SJ år 1966.

Nedläggningsperiod

I slutet av 1960-talet ville SJ lägga ner allt smalspår, inklusive Roslagsbanan. Busstrafik sågs som framtiden, och motorvägen genom Danderyd och Täby (öppnad 1957) och det ökande bilinnehavet (och delvis även SJ:s egna bussar) utgjorde stark konkurrens till tågen. 1969 togs beslut om nedläggning av tågtrafiken på sträckan Rimbo–Norrtälje, en linje som varit vältrafikerad bara några år tidigare. Bussarna gick mycket snabbare än tågen Stockholm-Norrtälje.

Stockholms läns landsting, som något tidigare fått ansvar för all lokal kollektivtrafik, gick då in och köpte trafik av SJ på bannätet söder om Rimbo. Den 1 januari 1972 köpte SL ut dessa sträckor med ambitionen att driva dem i egen regi i fem år och sedan lägga ned, eftersom tunnelbanan då skulle vara utbyggd till Täby centrum. Resten av trafiken skulle ersättas med bussar. Täbyborna ville dock inte ha tunnelbana, utan föredrog att ha Roslagsbanan kvar. Men banan och tågen var slitna och striderna om Roslagsbanan blev många. Nedläggningshotet hängde nästan konstant över banan under 1970- och 1980-talen. Efter en folkomröstning som hölls den 23 mars 1980 i Vallentuna och Täby kommuner beslutades slutligen att banan skulle behållas och rustas upp. Så har också skett, bland annat har nya fordon (X10p) köpts in, signalsystemet bytts ut och spåret rustats upp på större delen av banan. Dessutom har två nya dubbelspårssträckor byggts: En ny bro över Stocksundet (den gamla bron var enkelspårig) med ny station i Stocksund, samt sträckan Roslags Näsby–Galoppfältet.

Alla delar av banan överlevde dock inte efter att SL tagit över. Den trafiksvaga linjen Djursholms Ösby–Eddavägen lades ner 1976, och sträckan Kårsta–(Sparren)–Rö–Rimbo slutade trafikeras januari 1981 och revs upp 1982. Egentligen var planen att hela sträckan Lindholmen–Rimbo skulle läggas ner på samma gång, men eftersom vägarna söder om Kårsta var för dåliga för att klara busstrafik fick denna del av banan ligga kvar tills vägarna rustats upp. Nedläggningen av sträckan Lindholmen–Kårsta genomfördes dock aldrig eftersom landstinget gjorde en helomvändning och beslutade om upprustning av hela banan. Man tog även principbeslut om att återuppbygga banan till Rimbo, men detta projekt har ännu inte blivit av. Sedan dess har det gamla stationsområdet i Rimbo bebyggts med radhus och ett nytt affärscentrum. Om återuppbyggnaden av bandelen Kårsta–Rimbo blir av är oklart. Landstinget planerar för en ny normalspårig pendeltågslinje från Solna till Norrtälje (se nedan), men samtidigt förklarade SL 2007 att man har för avsikt att satsa stort på Roslagsbanan, bland annat med utbyggnad av dubbelspår. Eventuellt kan detta senare också innefatta en förlängning till Rimbo.

Framtid

Under 2000-talets första årtionde har det diskuterats att komplettera Roslagsbanan med en ny järnväg (Stockholm–)Solna–Danderyd–Täby–Arninge, eventuellt förlängd Åkersberga–Norrtälje, avsedd för pendeltågstrafik. Tågen kommer alltså att likna andra pendeltåg och passera Stockholms central. En sådan järnväg kan byggas först efter det att Citybanan är byggd och kan bli klar tidigast 2020, troligare 2030. Enligt förslaget skulle Roslagsbanan bli kvar. Om sträckan Arninge–Åkersberga byggs, kommer emellertid motsvarande sträcka på Roslagsbanan troligtvis att läggas ned.

Som ett av utredningsalternativen för järnvägen i Roslagen finns dock ett alternativ där man ökar hastigheten på banan till 120 km/h och kör väsentligt längre tåg än idag. På så sätt vore det möjligt att få en transportkapacitet liknande pendeltågens.

Banans ställning är dock säkrad då befolkningsutvecklingen i nordostsektorn gjort att det nu behövs både tåg och bussar för att klara transportbehovet.

Under 2007 har SL:s styrelse beslutat att bygga fler dubbelspår på banan. Sträckan Galoppfältet–Viggbyholm (1 km) byggs 2008-2009. Sträckorna Roslags Näsby–Ormsta och Rydbo–Åkersberga ska byggas. Det är inte helt klart vilken av sträckorna som byggs först.

I dagsläget (februari 2009) pågår järnvägsutredningar för dubbelspårsutbyggnad av sträckorna Åkers Runö–Åkersberga och Vallentuna–Kragstalund.^[2][3][4] Möjligen kan överklaganden leda till att anläggningsarbeten skjuts på framtiden. Boende längs banan har uttryckt oro för mer buller samt motstånd mot övertagande av mark från villaägare.^{[källa behövs]}

Linjesträckningar

Geografiskt korrekt linejkarta över Roslagsbanan

• Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby kyrkby–Vallentuna–Lindholmen–Kårsta (öppnad 1885)
• Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby centrum–Rydbo–Åkersberga–Österskär (öppnad 1901 till Åkersberga, 1906 till Österskär)
• Stockholms östra–Djursholms Ösby–Altorp–Näsbypark (öppnad 1928 till Lahäll, 1937 till Näsbypark)
• Uppsala–Länna–Faringe (öppnad 1876 till Länna, 1885 till Faringe; museijärnväg, se Upsala-Lenna Jernväg)
• Dannemora–Gimo–Hargshamn–Hallstavik (öppnad 1878; Dannemora–Hargshamn breddades till normalspår på 1970-talet och byggdes ut till Hallstavik 1977; endast godstrafik)

I Samtrafikens tågtidtabeller har Roslagsbanans linjer numren 121 (Stockholm - Kårsta), 122 (Stockholm - Österskär) och 123 (Stockholm - Näsbypark).

Referenser

• ”Stocksund”. http://www.ss.se/atlas/pdf/stocksund.pdf?PHPSESSID=618b1910675916a93550da31b71de1db. 

1. ↑ ”Fakta om SL och länet 2007”. Storstockholms Lokaltrafik. 2008-07-01. http://www.sl.se/upload/rapporter/uploads/SL-fakta_07.pdf. Läst 2008-07-15. 
2. ↑ [1]
3. ↑ [2]
4. ↑ [3]

Se även

• Roslagsbanans Veterantågsförening (RBv)
• Lokaltåg
• Saltsjöbanan

Externa länkar

• Länstrafikbolaget SL
• SL Tidtabeller
• Roslagsbanans Veterantågsförening (RBv)
• Roslagsbanan – med tåg i kulturbygd
• Upsala-Lenna Jernväg, museijärnvägens webbplats
• Spårvägen i Stocksund, pdf-fil
• Nordens spårtrafik
• SL om dubbelspårsutbyggnad