Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{global}} {{Kristendom}} : ''Se [[katolska samfund]] för andra katolska samfund.'' '''Romersk-katolska kyrkan''', eller ''Katolska kyrkan'' som den vanligtvis kallas, hör tillsammans med de [[ortodoxa kyrkorna]] till de äldsta kristna kyrkorna. Katolska kyrkan har 1&nbsp;147&nbsp;000&nbsp;000 medlemmar<ref>[http://www.katolskakyrkan.se/Turnpike.aspx?id=1119 Katolska kyrkan i Sverige]</ref> 2007 runt om i världen, vilket var en ökning med 1,4 procent från 2005 och gör den till världens största [[trossamfund|kyrka]]. Anhängarna kallas romersk-katoliker eller vardagligt [[katoliker]] - även om det begreppet även omfattar andra [[katolska samfund]]. Katolska kyrkan anser sig vara grundad av [[Kristus]] och betraktar [[påve]]n som efterföljare i direkt nedstigande led till aposteln [[Petrus]] ([[apostolisk succession]]), vilken enligt katolsk lära av Kristus tilldelades överhöghet över de övriga apostlarna ([[Matteusevangeliet]] 16:18-19) – en överhöghet som påvestolen än idag anser sig förvalta. Den nuvarande påven heter [[Benedictus XVI|Benedikt XVI]]. ==Tro== Den katolska [[tro]]n är i sin helhet senast officiellt utlagd i ''[[Katolska kyrkans katekes]]'' (se nedan under ''Källor''). ===Gud=== Människan kan, enligt katolsk tro, få kunskap om [[Gud]] på två sätt: genom [[förnuft]]et och genom [[uppenbarelse]]. Genom förnuftet kan alla människor få kunskap om att Gud skapar och uppehåller världen<ref>[[Romarbrevet]] 1:20.</ref>, att Han<ref>Gud refereras traditionellt till som "Han" i katolska kyrkan. Gud anses dock vara varken man eller kvinna, även om man menar att såväl manliga som kvinnliga egenskaper återspeglar något av Guds egenskaper. Se Katolska kyrkans katekes, §370.</ref> är den yttersta källan och målet för allt skapat. Men Gud har också enligt katolsk tro uppenbarat sig för mänskligheten på olika sätt genom historien. I denna uppenbarelse visar sig Gud inte bara som skapare och uppehållare av allt skapat, utan också som kärlek och såsom [[Treenigheten|treenig]]. Att Gud är treenig betyder att Han är [[monoteism|''en'']] men samtidigt utgörs av relationen mellan tre personer: Fader, Son och Helig Ande. ===Jesus Kristus=== Katolska kyrkan lär att Gud, som är kärlek, har sänt sin ende Son - sitt Ord ([[grekiska]] Λόγος), andra personen i [[treenigheten]] - till mänskligheten. Gud, som enligt katolsk tro har skapat människorna till sin avbild men som mänskligheten har vänt sig bort från, utgav sin Son till mänskligheten, för att människans [[synd]]er (bortvändhet från Gud) skulle förlåtas och världen därmed räddas eller, som det också kallas i detta sammanhang, ''[[frälsning|frälsas]]''. Han har blivit människa "genom [[den Helige Ande]], av [[jungfru Maria]]"<ref>''[[Nicaenska trosbekännelsen|Nicensk-Konstantinopolitanska trosbekännelsen]]''</ref> så att människorna, å sin sida, skall kunna bli upptagna i Guds inre, treeniga liv och [[kärlek]]. Detta kallas för [[inkarnation]]en. Guds Son blev människa i [[Jesus]] från Nasaret. Jesus verkade offentligt under ett antal år runt år 30 i den då romerska provinsen Palestina, och blev korsfäst under [[Pontius Pilatus]] tid som romersk ståthållare där. Han återuppstod från de döda, undervisade under fyrtio dagar [[apostlar]]na, och uppsteg till himlen. Han sitter nu "på Faderns högra sida"<ref>''Nicensk-Konstantinopolitanska trosbekännelsen''</ref>, vilket betyder att Han blivit förhärligad av Fadern (första personen i treenigheten). [[Kristus]] är enligt katolsk tro sann Gud och sann människa. Han har två naturer, en gudomlig och en mänsklig, men är samtidigt ''en'' person, [[Jesus Kristus]]. ===Kyrkan=== Jesus samlade lärjungar omkring sig och av dessa utsåg tolv män till [[apostlar]]. Dessa lärjungar och apostlar är enligt katolsk tro den "urcell" som sedan blev Hans [[kyrka]]. Helig Ande "utgöts" på den första [[pingst]]en, vilket räknas som kyrkans egentliga grundande. I apostlaskaran hade [[Petrus]] ett särskilt uppdrag<ref>[[Matteusevangeliet]] 16:18.</ref>, ett uppdrag biskopen ([[påve]]n) av Rom för vidare. Det finns i katolsk [[teologi]] flera namn för kyrkan. Ett är "Kristi kropp"<ref>Jfr. t.ex. [[Första Korintierbrevet|1 Kor.]] 12:27.</ref> - kyrkan är Kristi lemmar på jorden sedan Hans upptagning till himlen. Ett annat är "Kristi brud"<ref>Jfr. t.ex. [[Uppenbarelseboken|Upp.]] 21:2.</ref> - kyrkan är det nya Israel, de trogna som ständigt väntar på sin brudgums (d.v.s. Jesus Kristus) återkomst i härlighet på den s.k. "[[yttersta dagen]]". Ett tredje namn är "de heligas gemenskap" (''communio sanctorum'')<ref>Jfr. t.ex. [[Första Petrusbrevet|1 Pet]] 1:15f.</ref> - de som genom [[dop]]et är upptagna i Kristi kropp har också del i Hans [[helighet]]. De som i denna mening är heliga sägs kunna vara på tre olika stadier i sin vandring mot målet, ibland refererat till som det himmelska Jerusalem: på jorden ("den stridande kyrkan"), i [[skärselden]] eller i fullbordan i himlen. Kyrkan, [[Kristi]] kropp, "subsisterar" (ungefär "förverkligas") enligt katolsk tro i katolska kyrkan<ref>''Lumen gentium'', 8:1.</ref>, men kommer också till uttryck, om än på ett ofullständigt sätt, i andra kyrkor och kyrkogemenskaper.<ref>Se t.ex. dokumenten ''[[Dominus Iesus]]'' och ''[[Responsa ad quaestiones]]''.</ref> ===Maria=== [[Jungfru Maria]] vördas i hela katolska kyrkan som det främsta av [[helgon]]en. Maria är enligt katolsk lära Jesu moder, och därför också Guds moder i tiden. Katolska kyrkan lär också att Maria är född utan [[arvsynd]] och kroppsligen upptagen och krönt i himlen. Hon anses av katolska kyrkan vara den första människa som nått det himmelska målet, och vördas som en förebild och förebedjerska. ==Sakrament== {{Religionshänvisning}} [[Katolska kyrkans katekes]] beskriver sakrament på följande vis: "Sakramenten är tecken som kan uppfattas med våra sinnen (ord och handlingar) och som är tillgängliga för vår mänskliga natur så som vi nu känner den. De meddelar på ett verksamt sätt den nåd som de betecknar i kraft av Kristi handlande och den helige Andes makt." <ref>{{webbref | url=http://www.katekesen.se/index.htm?kkk1066-.htm#1084 |titel=Kristi verk i liturgin (1084) |verk=[[Katolska kyrkans katekes]]}}</ref> I katolska kyrkan finns sju sakrament: * [[Dop|Dopets sakrament]] * [[Konfirmation|Konfirmationens sakrament]] * [[Eukaristi|Eukaristins eller altarets sakrament]] (se även [[mässa]] och [[mässoffret]]) * [[Botens sakrament|Botens och försoningens sakrament eller bikten]] * [[De sjukas smörjelse]] även kallad Sista smörjelsen * [[Prästvigning|Vigningens eller ordinationens sakrament]] * [[Äktenskap|Äktenskapets sakrament]] ==Historia== Begreppet ”katolska kyrkan” nämns för första gången i ett brev från [[Ignatios av Antiochia]], död cirka 107, och ordet ”katolsk” ([[grekiska]] καθολικός) kan härledas från orden "kata" (från, enligt) och "holos" (det hela) och översätts ofta med 'universell', ’allmännelig’ eller ’allmän’. ===Efter Konstantin=== Efter en period av sporadisk men intensiv förföljelse från de romerska ledarna, deklarerade [[Konstantin den store]] år [[313]] i det [[milanesiska ediktet]] ("toleransediktet") [[religionsfrihet]] i det [[romerska riket]]. Konstantin mottog enligt traditionen [[dop]]et på sin dödsbädd, och kallades den "förste kristne kejsaren" av [[Lactantius]] och [[Eusebios]]. Under [[medeltiden]] spreds den [[latin]]ska [[kristendom]]en över hela västra och norra [[Europa]]. Under denna tid formades [[teologi]]n av [[skolastik]]en, framför allt av [[teolog]]en [[Thomas av Aquino]]. Under samma tid bildades också olika typer av [[orden|klosterordnar]] som kom att få stor betydelse. Splittringen mellan Väst- och Östrom (395) ledde till en gradvis separation av Öst- och Västkyrkan, då Västroms fall (476) kom att försvåra kommunikationen mellan öst och väst. ===Efter schismen 1054=== [[1054]] inträffade [[stora schismen]] (en [[schism]] med den östliga kristenheten), en brytning som blev definitiv då påvens sändebud lämnade en [[bannbulla]] på [[altare]]t i [[Hagia Sofia]] i [[Konstantinopel]]. Sedan dess har den katolska och de [[ortodoxa kyrkan|ortodoxa kyrkorna]] varit skilda åt, även om samtal mellan kyrkorna återupptagits på senare tid. Vid tiden för de stora koloniseringarna kom katolicismen att spridas via spansk och portugisisk kolonisation till [[Latinamerika]], [[Afrika]] och [[Indien]]. [[Bild:View of saint Peter basilica from a roof.jpg|thumb|left|250px|[[Peterskyrkan]] är Katolska kyrkans huvudkyrka]] Under senare delen av [[1200-talet]] började kyrkan förlora sitt politiska inflytande som huvudreligion i [[Europa]]. Den [[feodalism|feodala]] maktuppdelningen stärktes under denna period och dess furstar gjorde mer eller mindre anspråk på kyrkans stora rikedomar. Detta ledde till [[kyrkans förfall under senmedeltiden]]. ===Den nya tiden=== [[Reformationen]] under [[1500-talet]] gjorde att den katolska kyrkan förlorade i inflytande i stora delar av norra Europa. Man samlade sig till [[motreformationen|motreformation]] vid [[Tridentinska mötet|Konciliet i Trient]] [[1545]]-[[1563]]. Kyrkan omorganiserades, nya [[orden|ordnar]] bildades (till exempel [[jesuitorden]]) samtidigt som kyrkan fick en mer militant prägel. [[Andra Vatikankonciliet]] (1962-1965) hade signifikativ betydelse för hur katolska kyrkan skulle förhålla sig till det moderna samhället och omvärlden. Det anses av många vara 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse och en av de viktigaste händelserna i den katolska kyrkans historia. Företrädare för liberala inriktningar förespråkade en radikal reformation av kyrkan för att tilltala en ökande sekulariserad omvärld medan mer konservativa förespråkare argumenterade för bevarandet av traditioner. Andra Vatikankonciliet producerade fyra konstitutioner, nio dekret och tre deklarationer. Efter konciliet deltar katolska kyrkan mer i ekumeniskt arbete. 1969 införde Paulus VI för den latinska delen av katolska kyrkan en [[Paulus VI:s liturgi|ny mässordning]]. Som en följd kan [[gudstjänst]] i den romerska riten numera firas på andra språk än [[latin]], som dock förblir den latinska kyrkans normerande språk också i liturgin. Man kan också notera att det Andra Vatikankonciliet skapade en debatt om huruvida katolska kyrkans doktriner eller dogma ändrats. 7 juli 2007 förklarade [[Benedictus XVI]] i sin skrivelse ''[[Summorum pontificum]]'' att den [[tridentinsk rit|romerska ritens äldre form]] förblir en levande och aktuell del av den katolska kyrkans liv. ==Romersk-katolska kyrkan i Sverige== I Sverige organiseras katolska kyrkan i [[Stockholms katolska stift]]. ===Historia=== Sedan Sverige kristnats kom landet att ingå i den romersk-katolska kyrkans [[kultur]]sfär. Många goda, och för Sverige nya, innovationer kom att nå landet genom kyrkan. Utbytet var ömsesidigt och inte minst de katolska biskoparna kom att bli betydande aktörer även utanför den andliga sfären, och residerande på sina slott kom en del av dem även att ha rent politiska ambitioner. ====900- till 1500-tal==== Kristnandet av [[Sverige]] genomfördes från sent 900-tal till sent 1000-tal av människor som kommit i kontakt med kristendomen i andra länder. Det skedde både genom handel och genom kristna trälar. Dessutom verkade [[missionär]]er från [[Tyskland]] och [[England]]. [[Ansgar]] som ibland kallas ''Nordens apostel'' kom till [[Birka]] omkring 830 och grundade vad man anser vara den första kristna [[församling]]en i Sverige. Fynd av en kristen gravplats i området kring [[Varnhems klosterkyrka]] från 800-talet tyder dock på att kristendomen kan ha kommit tidigare till Sverige.<ref>http://www.vastergotlandsmuseum.se/varnhem/c14_analyser_2007.html</ref><ref>http://www.sr.se/skaraborg/nyheter/artikel.asp?artikel=1215836</ref> Det första tydliga tecknet på att kristendomen fått fotfäste i större skala är [[Olof Skötkonung]]s dop, omkring år 1008. Den förste omnämnde [[biskop]]en i Sverige var biskop Turgot av [[Skara]] som dog omkring år 1030. [[Götaland]] verkar dock ha kristnats före [[Svealand]]. I ett påvligt dokument från 1120 nämns Skara, Liunga kaupinga ([[Linköping]]), [[Tuna]] ([[Eskilstuna]]), [[Strängnäs]], [[Sigtuna]] och Arosa ([[Västerås]] eller möjligen Östra Aros/Uppsala) som biskopssäten.<ref>http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1952_178.pdf</ref> Senare under 1100-talet omnämns även [[Växjö stift|Växjö]] och [[Åbo stift]]. Dessutom flyttar Sigtuna till [[Uppsala]]. [[Stift]]en var från och med 1104 underställda [[ärkestift]]et i [[Lund]] som då var [[dansk]]t. Det dröjde till 1164 innan Sverige blev egen [[kyrkoprovins]] med egen [[ärkebiskop]] i [[Uppsala]]. Den svenska kyrkoprovinsen var dock fortfarande formellt underställd Lund och förblev så fram till [[reformationen]]. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. [[Alvastra kloster|Alvastra]], [[Nydala kloster|Nydala]] och [[Varnhems kloster|Varnhems]] [[kloster]] grundas av [[cistercienser]]na. [[Dominikaner]] och [[franciskaner]] öppnar [[konvent]] i bland annat [[Visby]] och Skara. Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet var utan tvekan [[heliga Birgitta]]. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både andligt och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av [[påve]]n för att grunda [[Den helige Frälsarens orden]] vilket ledde till klosterbygge i [[Vadstena]] efter hennes död. Medeltiden gav katolska kyrkan många svenska helgon. En del av dem firas fortfarande med egen mässa i den katolska kyrkan i Sverige. Några av dem är [[heliga Katarina]], [[Nils Hermansson]], Ingrid av Skänninge (se [[Ingrid Elofsdotter (Elofssönernas ätt)]]) och [[Brynolf av Skara]]. Se även [[svenska helgon]]. ====1500-1719==== Under loppet av ett par decennier under 1500-talets början kom dock den svenska staten, liksom övriga stater i norra Europas västerländska kulturområde, att bryta med [[påven]] och lämna den katolska kyrkan. Denna utvecklingsprocess blir omöjlig att förstå om man inte betänker de katolska företeelser som reformatorerna kritiserade samt sätter in [[reformationen]] i sitt samhällspolitiska sammanhang, dvs. i Sverige framförallt uppbyggandet av en starkt centraliserad militärstat under kunglig kontroll. Beslutet att överge den katolska kyrkan och dess lära bestod dels av en politisk/ekonomisk del, dels av en rent inomkyrklig teologisk utveckling. När det gäller den första stod slagfältet främst vid [[riksmötet i Västerås 1527]] och vid [[Uppsala möte 1593]] med kungen Gustav Vasa och hertig Karl som respektive härförare. I och med [[Uppsala möte 1593]] bekräftades reformationens seger i Sverige samt idén om enhetskyrkan och därmed var den svenska kristenhetens brytning med påven i Rom ett faktum. I Sverige under denna tid var politik religion och religion var politik och beslutet ska även ses som en markering mot kung [[Sigismund]] och hans anhängare. Dessa, liksom alla katolska trosbekännare, utvisades från [[Sverige]]. Med Örebro stadga 1617 skärptes reglerna ytterligare och alla katoliker försvann ur Sverige. Detta innebär dock inte att det inte fanns några katoliker i Sverige alls under 1500- och 1600-talen. Naturligtvis fanns det direkt efter reformationen ett antal svenskar som inte i hjärtat bytt tro, men inte ville fly landet. Hela tiden inkom dessutom invandrare från katolska länder som bara låtsades övergå till protestantismen, men egentligen var kryptokatoliker. Katolska Kyrkan skickade in representanter illegalt i landet och utbildade svenskar till katolska präster utomlands (vilka dock aldrig kunde verka i Sverige), allt i försök att få svenskarna att återgå till katolicismen. Johan III inbjöd en norsk jesuit, [[Laurentius Nicolai Norvegus]], kallad "Klosterlasse" som vistades i Sverige 1576-1580. Senare under perioden kom flera ytterligare jesuiter som drev teologisk utbildning på [[Riddarholmen]]. Johan III tog emot katolsk kommunion och förde allvarliga förhandlingar med Rom om en svensk återgång till katolicismen, något som bland annat föll på att Rom inte ville ge efter för kungens vilja att skapa en sorts mellanting mellan katolicism och protestantism i Sverige. I och med [[Sigismunds]] trontillträde kom en stor mängd katoliker till Sverige, vilka dock utvisades därefter. Drottning Kristina hade också katolska präster som samtalspartner vid hovet. Några decennier in på 1600-talet gavs det laglig rätt för ambassadörer från katolska länder och deras husfolk att utöva sin tro, liksom för visst krigsfolk och viktiga köpmän som var katoliker och uppehöll sig i Sverige. Omedelbart började även invandrare från katolska länder i smyg delta i legationernas gudstjänster. För svenska konvertiter gällde dock dödsstraff om de avslöjades. År 1624 avrättades till exempel borgmästaren [[Zackarias Anthelius]] och den kunglige sekreteraren Georg/Göran Behr/Bähr, kallad Ursinius för att de konverterat till katolicismen och vägrade avsvära sig sin tro. På 1670-talet verkade jesuiten [[Johannes Sterck]] i Sverige. Han var ursprungligen legationspräst, men när ambassadören han tjänade dog stannade han och började istället missionera. Slutligen dömdes han till döden, men benådades och utvisades. ====1720 och framåt==== På [[1720-talet]] bjöds en större mängd katolska textilarbetare, främst från Tyskland, in till Sverige och man blev tvungen att ge dem en begränsad [[religionsfrihet]]. Även de fick rätt att besöka legationskapellen och fira mässan där, om det skedde diskret och bakom lyckta dörrar, därmed utvecklade sig legationskapellen till regelrätta församlingar. Det är från denna tid begreppet ''Främmande trosutövare'' används om katoliker.[[1781]] införs toleransediktet som ger utländska katoliker som flyttat till Sverige rätt att ha egna kyrkor och uppfostra sina barn katolskt. En [[apostolisk vikarie]] tillsattes för ledningen av arbetet i [[Sverige]]. Sedan [[1873]] har det varit tillåtet även för svenska [[medborgare]] att tillhöra katolska kyrkan, utan att riskera utvisning. De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort 1951, fram till dess var det förbjudet för katoliker att utbilda sig och arbeta som lärare, sjukskötersa eller läkare. [Se Yvonne Maria Werners artikel "Katolicism och religionsfrihet", Signum 2002;9] Under senare delen av [[1900-talet]] har [[invandring]]en av katolska trosbekännare ökat kraftigt. Under första halvan av seklet förekom även en icke obetydlig mängd konversioner. ===Stockholms katolska stift=== {{huvudartikel|Stockholms katolska stift}} [[Stockholms katolska stift]], som omfattar hela Sverige, har nästan 87&nbsp;000&nbsp;medlemmar (december 2007) (från omkring 84&nbsp;000&nbsp;medlemmar i december 2006)<ref>[http://www.katolskakyrkan.se/Turnpike.aspx?id=315 Stiftets hemsida], kollad 9&nbsp;juli&nbsp;2007</ref> och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År [[1998]] fick katolikerna i Sverige sin förste svenskfödde [[biskop]], [[Anders Arborelius]], sedan reformationen. Stiftets katedral är Sankt Eriks katolska domkyrka som är belägen på [[Södermalm]] i Stockholm. [[Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm]] har drygt 8&nbsp;500&nbsp;medlemmar. Under de senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att konvertera till katolska kyrkan ökat.<ref>[http://www.catholic.se/Turnpike.aspx?id=13 Katolska kyrkan i Sverige] (åtkomst 2007-08-31)</ref> Svenska blivande [[präst]]er studerar den första tiden vid prästseminariet i Uppsala. Därefter fortsätter studierna vid något av de påvliga universiteten i [[Rom]]. [[Stockholms katolska stift]] har ett eget kollegium i [[Rom]], [[Collegio Svedese]]. Utbildningen tar normalt totalt sju år och omfattar studier i [[filosofi]] och [[teologi]], praktiskt pastoralt arbete samt andlig och [[liturgi]]sk formgivning. Från och med hösten 2009 kommer man dock att stänga seminariet i Rom och koncentrera utbildningen till Sankt Sigfrids Prästseminarium i Uppsala som i samarbete med Newmaninstitutet kommer att bedriva utbildning i filosofi och teologi. År 1934 grundades stiftets officiella ungdomsorganisation, [[Sveriges Unga Katoliker]] (SUK). ===Namnfrågan i Sverige=== Katoliker i de flesta länder kallar sitt samfund för katolska kyrkan. Så gjorde de även i Sverige fram till senaste sekelskiftet, men när svenska samfund fick en ny rättslig status år 2000 och de stiftelser som dittills juridiskt byggt upp den katolska kyrkan i Sverige upplöstes, så förlorade kyrkan rätten till namnet. Stiftet hade ansett det så självklart att kyrkan hette katolska kyrkan att man aldrig hade skyddat namnet, men flera små samfund, bland andra [[Liberalkatolska kyrkan]] och [[Gammelkatolska kyrkan]], motsatte sig att någon skulle få kalla sig bara katolska kyrkan. Nödlösningen blev att göra som i Storbritannien där man länge talat om ''roman catholics'' för att inte sammanblanda med den anglikanska högkyrkligheten som ofta kallats [[anglokatoliker]].<ref>http://www.katolik.nu/html/bskp_katolsk.htm</ref> Katolska kyrkan består av de kristna [[trossamfund|kyrkor]] av såväl östliga som västliga [[rit]]er som erkänner [[påve]]ns ([[biskop]]en av [[Rom]]) överhöghet och står i [[kommunion]] med honom. Att referera till hela katolska kyrkan som "romersk-katolsk" är således missvisande, då det enbart syftar på den del av kyrkan som följer den rit inom den latinska delen av katolska kyrkan som inte har någon patriark mellan sig och påven, det vill säga den rit som följs i Rom (därav ordet ''romersk''). ==Ekumenik== Katolska kyrkan menar sig vara identisk med den av Kristus grundade kyrkan. Ekumenik av det slag [[Nathan Söderblom]] stod för, kallad för grenteorin och som innebär att varje samfund eller kyrka är jämställda, är därför oförenlig med katolsk lära. Fram till 1950-talet avvisades således ekumenik över huvud. Johannes XXIII och [[Andra Vatikankonciliet]] (1962-1965) införde härvidlag en ny praxis, som mera tog fasta på goda relationer med medkristna än på läroskillnaderna. Bön med icke-katoliker tilläts i strid med tidigare kyrkolag. Den [[29 juni]] [[2007]] gavs det ut ett dokument av [[Vatikanen]]s [[Troskongregationen|Troskongregation]] som berör det ekumeniska samarbetet med de [[protestantisk]]a och [[ortodox]]a kyrkorna. Dokumentet, benämnt ''[[Responsa ad quaestiones]]'', som bär kardinal [[William Joseph Levada]]s signum, hänvisar till vad som beslutades under Andra Vatikankonciliet och därefter åter fastslagits av Vatikanen upprepade gånger, senast i dokumentet ''[[Dominus Iesus]]'' (2000). Dokumentet slår fast att, enligt katolska kyrkan, kan kyrkor utanför den katolska kyrkan, inte anses vara kyrkor i egentlig mening. Undantaget är de [[ortodox]]a kyrkor vilka upprätthåller den katolska synen på [[sakrament]]en och [[präst]]ämbetet. Det slås också fast att enligt katolska kyrkan äger inte de protestantiska kyrkosamfunden de sanna sakramenten. När det gäller ekumeniska diskussioner skrivs det i dokumentet att "dialog bara är konstruktiv om deltagarna visar trohet mot den katolska identiteten". Förhållandet mellan katolska kyrkan och de protestantiska kyrkor som inte har en negativ hållning till utlevd [[homosexualitet]], däribland [[Svenska kyrkan]], har försämrats under slutet av 1900-talet och början av [[2000-talet]], i synnerhet efter hösten 2005 då [[kyrkomötet]] i Svenska kyrkan öppnade för välsignandet av samkönade parrelationer.<ref>http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/km/2005/nyheter/nyheter-03.shtm</ref> ==Källor== * [[Lars Bergquist|Bergquist, Lars]], ''Den heliga pyramiden: påven, Vatikanen och himmelrikets nycklar''. Stockholm: Timbro 1992. ISBN 91-7566-248-5 * Beskow, Per, ''Katolskt ABC''. Stockholm: Veritas förlag 2008. ISBN 978-91-89684-46-1 * [[Erwin Bischofberger|Bischofberger, Erwin]], ''Katolska kyrkan i fickformat''. Stockholm: Veritas 2007. ISBN 9789189684423 * [[Catharina Broomé|Broomé, Catharina]], ''Den katolska vägen: kortfattad troslära''. Vallentuna: Hagaberg 1985. ISBN 91-86584-08-1 * Broomé, Catharina & Cottin, Catherine, ''I kyrkans mitt: kloster, ordnar och kongregationer''. Stockholm: Proprius 1989. ISBN 91-7118-675-1 * Broomé, Catharina, ''Katolicismen: kyrkan, läran, missionen''. 4 uppl. Uppsala: Katolska bokförlaget 1993. ISBN 91-85530-07-7 * Broomé, Catharina & Pålsson, Erik Kennet, ''Katolik i Sverige''. Stockholm: Proprius förlag 1983. ISBN 91-7118-457-0 * [[Lars Cavallin|Cavallin, Lars]], ''Katolska kyrkan i världen av idag''. Stockholm: Natur och kultur 1981. ISBN 91-27-00378-7 * Cavallin, Lars, ''Påvar i moderna tider''. Ängelholm: Fredestad 2006. ISBN 91-86428-27-6 * Cavallin, Lars, ''Tro och liv i den katolska kyrkan''. Stockholm: Natur och kultur 1982. ISBN 91-27-00388-4 * Hardon, John A., ''Pocket Catholic Dictionary''. New York: Doubleday 1985. ISBN 0-385-23238-1 * Holmes, J. Derek & Bickers, Bernard W., ''Katolska kyrkans historia''. Stockholm: Veritas 2006. ISBN 91-89684-28-1 * ''[[Katolska kyrkans katekes]]''. 2 uppl. Vejbystrand: Catholica 2000. ISBN 99-86428-64-0 ==Se även== *[[Filioque]] *[[Förpliktade helgdagar]] *[[Heliga Birgitta]] *[[Inkvisition]] *[[Investiturstriden]] *[[Karmel (tidskrift)|Karmel]] *[[Kloster]] *[[Laterankoncilierna]] *[[Ofelbarhetsdogmen]] *[[Oremus]] *[[Påven]] *[[Responsa ad quaestiones]] *[[Transsubstantiationsläran]] *[[Trettioåriga kriget]] *[[Vatikanen]] *[[Sexuellt utnyttjande i romersk-katolska kyrkan]] *[[Moder Teresa]] == Fotnoter == <references/> ==Externa länkar== * [http://www.vatican.va/ Vatikanens officiella webbplats] * [http://www.katolskakyrkan.se/ Stockholms katolska stift] * [http://www.suk.se/ Sveriges Unga Katoliker] * [http://sluk.se/ Stockholms Läns Unga Katoliker] * [http://www.katekesen.se/ Katolska kyrkans katekes på svenska på internet] ===Några katolska församlingar i Sverige=== * [http://www.kristuskonungen.se/ Kristus Konungens församling, Göteborg] * [[Sankta Eugenia församling]], [[Stockholm]] * [http://www.trefaldighet.se/ Heliga Trefaldighets katolska kyrka i Jakobsberg, Järfälla, Stockholm] * [http://www.katolskadomkyrkan.se/ Katolska domkyrkoförsamlingen, Stockholm] * [http://uppsala.rkkweb.nu/ Sankt Lars församling, Uppsala] {{Link FA|id}} {{Link FA|la}} [[Kategori:Romersk-katolska kyrkan]] [[Kategori:Katolicism]] [[Kategori:Samfund i sakramental enhet med Rom]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Rooms-Katolieke Kerk]] [[ar:كاثوليكية]] [[ast:Ilesia Católica]] [[az:Roma-Katolik Kilsəsi]] [[bg:Римокатолическа църква]] [[bn:রোমান ক্যাথলিক চার্চ]] [[br:Iliz katolik roman]] [[bs:Rimokatoličanstvo]] [[ca:Església Catòlica Romana]] [[cbk-zam:Iglesia Romano Catolico]] [[cs:Římskokatolická církev]] [[cy:Yr Eglwys Gatholig Rufeinig]] [[da:Romerskkatolske kirke]] [[de:Römisch-katholische Kirche]] [[el:Καθολική Εκκλησία]] [[en:Roman Catholic Church]] [[eo:Romkatolika Eklezio]] [[es:Iglesia católica]] [[et:Katoliku kirik]] [[eu:Eliza Katoliko Erromatarra]] [[fr:Église catholique romaine]] [[frp:Égllése catolica romana]] [[ga:Eaglais Chaitliceach Rómhánach]] [[gl:Igrexa Católica Romana]] [[hr:Rimokatolička Crkva]] [[hu:Katolikus egyház]] [[ia:Ecclesia Catholic]] [[id:Gereja Katolik Roma]] [[is:Rómversk-kaþólska kirkjan]] [[it:Chiesa cattolica]] [[ja:カトリック教会]] [[ka:რომის კათოლიკური ეკლესია]] [[ko:로마 가톨릭교회]] [[kw:Eglos Katholik Romanek]] [[la:Ecclesia Catholica Romana]] [[li:Roems-Kattelieke Kèrk]] [[lt:Romos katalikų bažnyčia]] [[lv:Romas Katoļu baznīca]] [[mk:Римокатоличка црква]] [[ml:കത്തോലിക്കാ സഭ]] [[ms:Gereja Katolik Rom]] [[nah:Catōlicoquīxtianāyotl]] [[nds:Röömsch-kathoolsche Kark]] [[ne:रोमन क्याथोलिक चर्च]] [[nl:Rooms-katholieke Kerk]] [[nn:Den romersk-katolske kyrkja]] [[no:Den romersk-katolske kirke]] [[pt:Igreja Católica]] [[ro:Biserica Romano-Catolică]] [[roa-rup:Bisearica Romacatholicã]] [[ru:Римско-католическая церковь]] [[scn:Chiesa Cattòlica Rumana]] [[sco:Roman Catholic kirk]] [[si:රෝමානු කතෝලික සභාව]] [[simple:Roman Catholicism]] [[sk:Rímskokatolícka cirkev]] [[sl:Rimskokatoliška cerkev]] [[sq:Kisha Katolike Romake]] [[sr:Римокатоличка црква]] [[fi:Katolinen kirkko]] [[szl:Kośćou řimskokatolicki]] [[ta:உரோமன் கத்தோலிக்க திருச்சபை]] [[th:โรมันคาทอลิก]] [[tl:Simbahang Katoliko Romano]] [[tpi:Katolik]] [[uk:Римо-Католицька Церква]] [[ur:رومن کیتھولک]] [[vi:Giáo hội Công giáo Rôma]] [[zh:羅馬天主教會]] [[zh-yue:羅馬天主敎]]

Tillbaka till Romersk-katolska kyrkan.