Riksdagshuset i Stockholm

Från Rilpedia

Version från den 1 april 2009 kl. 18.21 av Andersthe (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Koordinater: 59°19′40″N 18°04′06″O / 59.32778, 18.06833

Riksdagshusets fasad mot öst, hösten 2007

Riksdagshuset är säte för Sveriges riksdag och beläget på Helgeandsholmen i Stockholm. Det uppfördes mellan åren 1897 och 1905. Arkitekt var Aron Johansson.

Bakgrund

De så kallade Riksbyggnaderna på Helgeandsholmen uppfördes ursprungligen för såväl Sveriges riksdag (byggnadskroppen öster om Riksgatan) som för Sveriges riksbank (byggnadskroppen väster om Riksgatan). Efter det att tvåkammarriksdagen ersatts av enkammarriksdagen byggdes den tidigare bankdelen om för att inrymma den nya plenisalen. Under ombyggnadstiden inrymdes Riksdagen provisoriskt i det då nyuppförda Kulturhuset vid Sergels torg.

Uppförande

Grundläggningen år 1898

Byggnadsarbeten år 1904

Beslutet om placeringen av nya Riksdagshuset på Helgeandsholmen fattades den 5 maj 1888. Arkitekten som ritade riksdagshuset var Aron Johansson. Han segrade förvisso inte i 1889 års arkitekttävling, tävlingen vanns i stället av Valfrid Karlsson men denne sorterades bort, troligen av tävlingsledaren Helgo Zettervall. Det var Zettervall som förde fram Johanssons namn och de två arbetade till en början med gemensamma utkast. Samarbetet avbröts och Johansson arbetade vidare med projektet på egen hand. I hans utkast från 1894 bar byggnaden en kupol som aldrig uppfördes. Under grundläggningsarbetena bortschaktades 37 000 kubikmeter massor och för grundförstärkningen användes över 9000 ekpålar. Grundstenen lades den 13 maj 1897 av Oscar II, samma dag som Stockholmsutställningen 1897 öppnade och efter knappt åtta års byggtid kunde Riksdagsdelen invigas den 12 januari 1905 och - ett år senare - togs riksbanksdelen i bruk.

När verket stod färdigt, hade utgifterna för bygget stigit till ca. 12 miljoner kronor, det var nästan en fördubbling till beräkningen från 1888 som hade slutat på 6,5 miljoner kronor. En bidragande orsak var brist på byggmaterial och arbetskraft p.g.a. omfattande samtida byggnadsprojekt i Stockholm med bl.a. Strandvägen och Operan.

Redan vid invigningen den 12 januari 1905 kritiserades riksdagsbyggnadens utförande, mest därför att dess stil, nybarocken, framstod som otrendig jämfört med den på 1900-talet frambrytande jugendstilen. Byggnaden hade kommit till i en brytningstid mellan nationalromantiken och nyklassicismen och knappast någon ambitiös svensk arkitekt sedan 1880 har undanlåtit att ge sitt bidrag till diskussionen.

Ombyggnaden 1980-1983

Huvuddragen för ombyggnaden av Riksdagshuset 1980-1983 skisserades redan i Riksdagshusutredningen 1968. Tanken var att även Riksbankens lokaler skulle kunna nyttjas av riksdagen och att Riksbanken skulle flytta till nya lokaler. År 1971 utlystes en arkitekttävling som vanns av arkitektfirman Ahlgren-Olsson-Silow Arkitektkontor AB. 1975 beslöt riksdagen att flytta tillbaka till Helgeandsholmen från sina provisoriska lokaler i Kulturhuset. Största utåt synliga förändringen blev en påbyggnad av gamla Riksbanken med en ny plenisal. Den 4 oktober 1983 invigdes och öppnades plenisalen och det nygamla Riksdagshuset av riksmötet.

Vid schaktningsarbeten för ett nytt garage under Riksplan gjorde man talrika arkeologiska fynd, bl.a. resterna av Stockholms stadsmur från 1500-talets början. Den stora gropen som utgrävningarna skapade kallades snart för Riksgropen. Garaget krympte och Medeltidsmuseet byggdes.