Reumatoid artrit

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Reumatoid artrit
Klassifikation och externa resurser

Ledförändringen vid reumatoid artrit
ICD-10	M05. -M06.
ICD-9	714
OMIM	180300
DiseasesDB	11506
MedlinePlus	000431
eMedicine	med/2024  emerg/48
MeSH	D001172

Reumatoid artrit (RA), ledgångsreumatism, kännetecknas av en kronisk inflammation i kroppens leder. Inflammationen har stark förmåga att bryta ned brosk, intilliggande ben, senor och artärer. Även ögon, hud och andra organ kan bli attackerade. Orsaken är något oklar, men verkar vara multifaktoriell. I Sverige har knappt 1% RA, och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. RA debuterar ofta som en inflammation i flera leder. Inflammationen är ofta symmetrisk, vilket innebär att till exempel höger och vänster fot drabbas likadant. RA kan även drabba andra delar av kroppen än lederna. Lederna får ofta felställningar. Sjukdomen går ofta i skov. Den drabbade kan vara bra ett tag, innan sjukdomen sätter fart igen.

Symptom

Utöver ledengagemang är det känt att reumtoid artrit också ger påverkan på andra system i kroppen, sk extra-artikulära manifestationer, vilka uppkommer hos 15% med reumatoid artrit.

Leder

Artriten i reumatoid artrit är orsakad av en synovit, dvs en inflammation av synovialmembranet som täcker leden. Leden uppvisar då de klassiska tecknen på inflammation: svullnad, ömhet, värmeökning, stelhet (funktionsinskränkning) men rodnad behöver inte nödvändigtvis vara synlig. Definitionsmässigt drabbar RA många leder (den är en polyartrit). Vanligtvis är det små leder i händer och fötter samt nackkotorna som är drabbade, men också större leder som axel- eller knäleden kan drabbas. Obehandlad leder synoviten slutligen till erosion av ledytan. Inflammation i lederna visar sig som en mjuk svullnad, smärta och ömhet vid beröring och rörelse samt rörelseinskränkning. Morgonstelhet som håller i sig uppåt en timme är ofta ett framträdande symptom. Vid RA är lederna ofta symmetriskt drabbade, även om sjukdomen i tidig fas också kan vara asymmetrisk innan en symmetrisk bild utvecklas.

Om sjukdomen progredierar leder den inflammatoriska aktiviteten till erosion och destruktion av ledytan, vilket ger en inskränkning av rörligheten och deformitet. Typiskt är en sk ulnar deviation av fingrarna (dvs felställda mot lillfingret). Vanligt är också hyperflexion i PIP-leden med hyperextension i DIP-leden, subluxationer samt svanhalsdeformitet.

Huden

Den vanligaste hudmanifestationen av RA är reumatisk noduli, små elastiska knutar som bildas under huden. Diametern varierar från millimeter till centimeter.

Njurar

Den kroniska inflammationen kan leda till renal amyloidos.

Övriga manifestationer

• Kärlinflammationer kan leda till sår på fingrar och underben. Raynauds fenomen kan också finnas.
• Mjältförstoring, med minskning av antalet vita blodkroppar (Feltys syndrom).
• Lungsäcksinflammation och bindvävsomvandling i lungorna (lungfibros)
• ögoninflammationer
• Inre organ, särskilt njurarna, skadas av proteininlagring (amyloidos).
• Sjögrens syndrom
• Hjärtsäcksinflammation

Kriterier

1. Morgonstelhet minst 1 timme.
2. Symmetriskt ledengagemang.
3. Artrit i händernas leder (handleder, knogleder, fingerleder).
4. Artrit/synovit i minst 3 av 14 definierade leder.
5. Typiska röntgenförändringar (erosioner och/eller lednära skeletturkalkning och/eller minskad ledspalt).
6. Positiva laboratorietest (påvisande av reumatoid faktor i blodet).
7. Förekomst av reumatiska noduli.

Kriterierna ovan är s.k. klassifikationskriterier. Om fyra av sju kriterier är uppfyllda klassificeras patientens sjukdom som reumatoid artrit. Denna klassifikation används i forskningssammanhang som en mall för att definiera patientgrupper så att resultaten från olika studier kan jämföras med varandra. För att ställa diagnosen reumatoid artrit behöver inte klassifikationskriterierna vara uppfyllda. Diagnosen ställs genom en individuell helhetsbedömning av varje patient.

Behandling

Acetylsalicylsyra (ASA) och NSAID (ex. Pronaxen) fungerar bra för smärtlindring och inflammationsdämpning men påverkar inte sjukdomsförloppet. Det finns en rad sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD) att välja bland. Eftersom RA yttrar sig olika hos olika patienter tillämpas ofta strategin att testa preparat efter preparat tills något fungerar.

• Förstahandsbehandlingen vid lågaktiv sjukdom är enligt Läkemedelsboken metotrexat eller sulfasalazin. I andra hand kan guldpreparat eller klorokinpreparat provas.

• En medelaktiv sjukdom behandlas i första hand med metotrexat, sulfasalazin eller guldpreparat. Andra och tredjehandsalternativen består av kombinationsbehandlingar.

• För en högaktiv sjukdom väljs metotrexat i första hand, i andra hand läggs TNF-alfahämmare till.

Exempel på DMARD-preparat är metotrexat, Salzopyrin (sulfasalazin), klorokinpreparat, guldpreparat, ciklosporin, pencillamin och cytostatika. Metotrexat måste alltid kombinationsbehandlas med folsyra för att skydda levern från skadliga biverkningar.

Nya läkemedel som TNF-alfablockare och lösliga TNF-alfareceptorer är mycket dyra och potenta läkemedel. TNF-alfahämmaren Enbrel har i kombination med metotrexat visat sig kunna få broskskador att läka ut hos vissa patientgrupper. Andra TNF-alfa hämmare är Infliximab (Remicade) och Adalimumab (Humira).

Kost och träning

Ickefarmakologisk behandling är minst lika viktigt som läkemedlen. Sjukgymnastik, arbetsterapi och patientgrupper är bra. Det finns även ett stort utbud av hjälpmedel som plocktänger, handledsstöd och greppförstorare. Rökning är en allvarlig riskfaktor. För kvinnor ökar risken med 40-50%.

Glutenfri vegankost och så kallad medelhavskost har visat sig kunna minska symtomen för vissa grupper av reumatiker.

Genom landstinget kan reumatiker ansöka om utlandsvård, några veckors vistelse och vård i ett varmare klimat. Ett exempel på en sådan vårdinrättning är Vintersol på Teneriffa.

Forskning

I Sverige pågår bland annat EIRA (Epdemiologisk undersökning av reumatoid artirit) som via en fall-kontroll studie studerar orsakerna till RA, och TIRA.

Externa länkar

• ”Ledgångsreumatism”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=25408. 
• ”Ledgångsreumatism hos barn”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=25543. 
• ”Forskning på Reumatoid artrit”. Karolinska Institutet. http://www.eirasweden.se. 

 Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.