Produktionssätt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln ingår i serien om
Marxism
YoungerMarx.JPG
Litterära verk
Kommunistiska manifestet
Kapitalet
Louis Bonapartes
adertonde brumaire
Grundrisse
Den tyska ideologin
Ekonomisk-filosofiska
manuskript
Teser om Feuerbach
Sociologi och antropologi
Alienation  · Bourgeoisie
Exploatering
Ideologi · Kommunism
Proletariat  · Reifikation
Socialism
Varufetischism
Ekonomi
Arbetskraft
Marxistisk ekonomi
Produktionsmedel
Produktionssätt
Produktivkrafter
Mervärde
Förvärvsarbete
Historia
Klasskamp
Proletariatets diktatur
Proletär internationalism
Filosofi
Historisk materialism
Materialistisk dialektik
Analytisk marxism
Austro-marxism
Autonomism
Marxistisk feminism
Frihetlig marxism
Marxistiska teoretiker
Karl Marx  · Friedrich Engels
Karl Kautsky  · Georgij Plechanov
Rosa Luxemburg
Anton Pannekoek
Vladimir Lenin  · Lev Trotskij
Georg Lukács  · Guy Debord
Antonio Gramsci  · Karl Korsch
Jean-Paul Sartre
Louis Althusser
Med fler ...
Marxistisk teori
Projekt Arbetarrörelsen

Produktionssätt är ett begrepp ofta använt inom marxismen. Med detta menas sättet man väljer att återskapa sig själv på, reproduktion. Saker som juridik, kultur, politik m.m. i ett samhälle härrör från produktionssättet.

Olika sorters produktionssätt

Marx beskrev att det förekommit, och förekommer, flera olika sorters produktionssätt i världen. Han valde därför att skilja på olika stadier i människans utveckling.

  • Urkommunism

Urkommunismen kallade han det samhällsstadium som förekom under människans förhistoria. Här fanns egendomsgemenskap och det var ett klasslöst samhälle inom stammen. Däremot var arbetet inte socialiserat, behövdes det en stenyxa gjorde man sin egen eller man tillverkade något som behövdes inom stammen.

  • Asiatiska produktionssättet

Omdiskuterat vad Marx menade med detta stadium. En tolkning av detta är att det utgör en övergång mellan urkommunismen feodalismen i och med att all mark ägdes av staten men brukades gemensamt.

Fria män styrde och ställde, medan slavar arbetade inom jordbruket. Bland de fria männen och bland slavarna fanns det olika sociologiska skillnader och det var olika reglerat hur länge en slav kunde vara en slav. I vissa fall blev även barnen slavar, i vissa fall inte.


Personliga verktyg