Polska

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel handlar om språket polska. För dansen, se polska (dans).

Polska bokstäver.

Polska är ett västslaviskt språk som talas av cirka 50 miljoner människor. Det är officiellt språk i Polen och talas förutom i Polen även av betydande minoriteter i Vitryssland, Litauen och Ukraina samt i flera andra länder såsom Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet, ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen Ą ą Ć ć Ę ę Ł ł Ń ń Ó ó Ś ś Ź ź Ż ż. Bokstäverna Q, V och X används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven H och de flesta H-ljud stavas CH. Det finns inga ord som inleds av Ą ą Ę ę Ń ń. Det polska språket har en invecklad grammatik och ortografi och räknas som ett av världens mest komplicerade språk.

Språkhistoria

Påverkan från andra språk

I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från:

• Tyska, till exempel kartofle (potatis), urlop (semester)
• Tjeckiska
• Latin till exempel wademecum (vademecum)
• Italienska till exempel kolacja (kvällsmat - obs annan betydelse!), pomidor (tomat)
• Franska till exempel prestiż (prestige)
• Ryska
• Engelska, till exempel sweter ( ylletröja )
• Ukrainska, mest i de östra dialekterna.

Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken.

Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån.

• Telewizor (TV-apparat)
• Komputer
• Samochód (själv-gång = [auto|mo]bil)
• Szopen - numera en mindre vanlig, men förekommande, förpolskning av den polske tonsättaren Frédéric Chopin
• Szekspir - förpolskning av William Shakespeare

Dialekter

Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).

Man kan urskilja blanda andra dessa dialekter:

• Storstadsslang från till exempel Warszawa, Poznań, Lwów, Wilno.
  Not: polska ortnamn används här istället för ukrainskt Lviv och litauiskt Vilnius då det rör sig om dialekter som talades av polsk befolkning när städerna var under polsk administration. Efter andra världskriget förflyttades befolkningen huvudsakligen till Polens västra delar som övertogs från Tyskland, exempelvis till städerna Wrocław, Zielona Góra och Szczecin. Dessa dialekter finner man således hellre hos den äldre befolkningen inom Polens gränser än i Lviv eller Vilnius.
• Östra dialekterna, hos de polska folkgrupperna härstammande från nuvarande Ukraina, Vitryssland och Litauen
• Śląski-dialekten
• Wielkopolski-dialekten
• Małopolski-dialekten
• Mazowiecki-dialekten

Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.

Grammatik

Huvudartikel: Polsk grammatik

Uttal

Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz och sz som har egna ljud (se nedan).

Man betonar alltid den näst sista stavelsen i varje ord, även efter böjning.

• Szukam jakiejkolwiek wiadomości o siostrze. (jag söker efter vilken nyhet som helst om systern).

Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, som ofta leder till svårigheter för studenter av polska. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.

Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem:

• Inny (=annan) uttalas in-ny
• Samoobrona (=självförsvar, sammansatt ord) uttalas som samo-obrona
• Anna (kvinnonamn) uttalas som An-na

Exempelfraser:

Fler exempel:

• Przybieżeli do Betlejem pasterze (=julsång: herdarna skyndade till Betlehem)
• Trzeba się szczepić (=man måste vaccinera sig)

Vanliga polska fraser

Externa länkar

• Polska för nybörjare
• Kort polsk grammatik
• Polsk syntax

Wikipedia har en upplaga på Polska.