Pennsylvania

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 19.52 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Commonwealth of Pennsylvania
Pennsylvanias delstatsflagga Pennsylvanias delstatssigill
Pennsylvanias flagga Pennsylvanias sigill
Smeknamn The Keystone State
Förkortning PA
Karta över USA med Pennsylvania markerad
Huvudstad Harrisburg
Största stad Philadelphia
Guvernör Ed Rendell D
Area

 • Totalt
 • Land
 • Vatten
 • Andel vatten

Rankad 33:e

119 283 km²
116 074 km²
3 208 km²
2,7 %

Folkmängd

 • Totalt

Rankad 6:e

12 440 621 (2006)

Befolkningstäthet

 • Totalt

Rankad 10:e

106,88 inv/km²

Inträde i unionen

 • Ordning
 • Datum


2:a
12 december, 1787

Tidszon Eastern: UTC-5/-4
Latitud

Longitud

39°43'N till 42°N

74°43'W till 80°31'W

Bredd

Längd

255 km

455 km

Topografi

 • Högsta punkt
 • Medelnivå
 • Lägsta punkt


979 m ö.h.
335 m ö.h.
0 m ö.h.

Pennsylvania (Penns skogsland) är en delstat i Mid-Atlantic och nordöstra USA. Brittiske kväkaren William Penn grundade den koloni som sedan blev delstaten Pennsylvania, sedan han 14 mars 1681 beviljats detta i kungligt brev från Karl II av England.

Pennsylvania gränsar i öster till New Jersey, i norr till delstaten New York, i väster till Ohio och i söder till Delaware, Maryland och West Virginia.


Innehåll

Kortfakta

Delstatsdjur: Vitsvanshjort
Delstatsdryck: Mjölk
Delstatsfågel: Kragjärpe
Delstatshund: Grand danois
Delstatsfisk: Bäckforell
Delstatsblomma: Vitblära
Delstatsinsekt: Eldfluga
Delstatssång: Pennsylvania
Delstatsträd: Hemlockgran

Städer

I Philadelphia, delstatens största stad, skrevs USA:s självständighetsförklaring under 4 juli 1776.

I området kring Lancaster, York och Harrisburg bor Amish och mennoniter, gammaltroende tyska protestanter, där många har en livsstil som på 1700-talet.

Historia

I nuvarande Pennsylvania bodde indianstammarna Lenni Lenape, Susquehanna, Irokeser, Eriez och Shawnee. Under brittisk kolonial tid var nuvarande delstaten Delaware en del av Pennsylvanias territorium, men 1704-1710 fick så de tre grevskapen i sydöst bilda en egen koloni, med namnet Delaware.

De första kolonisterna i Pennsylvania var annars svenskar (se Nya Sverige) och nederländare, vilka sistnämnda 1655 tog den svenska andelen i besittning, men senare måste vika för engelsmännen. Karl II förlänade 14 mars 1681 åt William Penn, som ersättning för en hans fordran hos kronan, ett stort landområde väster om Delawarefloden och norr om Maryland, vilket Penn ökade genom att av indianerna köpa 20 000 acres jord och överlät åt sina förföljda trosbröder kväkarna; ett av delstatens smeknamn är "Quaker State". De förträffliga lagar, som Penn gav den efter hans fader uppkallade kolonin, och i synnerhet den fullständiga trosfrihet, som där rådde, lockade dit tusentals emigranter av alla bekännelser: engelska kväkare, skotska och irländska presbyterianer, tyska mennoniter, franska hugenotter.

Sin första författning erhöll kolonin 1683, grundad på allmän rösträtt och garanterande samvetsfrihet; alla ämbetsmän skulle väljas av folket, som självt utövade beskattningsrätt, och Penn förbehöll sig endast guvernörskapet. Gränsen mot Maryland (lord Baltimores område) var länge omtvistad, men 1763-1767 fastställdes den s.k. "Mason-Dixon line", som sedan blev ryktbar såsom gräns mellan fria och slavstater. Landet tillhörde till största delen kväkare, som bodde i England och förvaltade det genom ombud. 1776 upphävdes den gamla författningen, och folket beslutade om en ny, på republikanska principer grundad författning. I befrielsekriget tog Pennsylvania verksam del, och flera avgörande drabbningar stod på dess område. Nordvästra delen av staten (intill Eriesjön och norr om 42:a breddgraden), som New York och Massachusetts överlämnat till förbundsregeringen, köpte Pennsylvania 1792. 13 december 1787 antog Pennsylvania unionens författning.

Politik & Styrelseskick

Sedan 1812 huserar delstatens regering, parlament, och högsta domstol i Harrisburg, som sedan dess är Pennsylvanias huvudstad. Delstaten är indelad i 67 län, vilka vidare är indelade i primärkommunala enheter.

Regeringen

Pennsylvanias delstatsregering leds av en direktvald guvernör med en mandattid på fyra år. Guvernörsposten innehas sedan 2003 av demokraten Ed Rendell, fd borgmästare i Philadelphia. Guvernören utser arton av delstatens ministrar med varsitt departement. Fyra regeringsmedlemmar direktväljs dock av delstatens väljare i allmänna val. Den amerikanska traditionen med direkta val på delstatsnivå av de viktigaste ministrarna och statstjänstemännen återfinns även i Pennsylvania, där följande regeringsmedlemmar väljs direkt av medborgarna:

Delstatsparlamentet

Pennsylvanias lagstiftande församling, General Assembly, generalförsamlingen, som inrättades 1790, består av två kamrar, där samtliga ledamöter väljs genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Generalförsamlingens kamrar utgörs av Senaten med 50 ledamöter och Representanthuset med 203 ledamöter.

Rättsväsende

Pennsylvania är uppdelat i 60 domsagorlänsnivå med en allmän underrätt (Court of Common Pleas) i varje domsaga[1] som första instans. Underrätterna hör de flesta civilmål och brottmål. I samtliga domsagor utom två ryms distriktsdomare vilka hör mindre tvistemål och brottmål. Inom staden Philadelphia finns det en kommunal domstol med liknande jurisdiktion, inklusive en trafikdomstol. I Pittsburgh existerar en polisdomstol som hör mindre mål. Distriktsdomstolarnas beslut överklagas till de allmänna underrätterna.

Staten har två appellationsdomstolar som dömer i andra instans, Superior Court; Överrätten, och Commonwealth Court; Republikdomstolen. Överrätten hör samtliga mål som inte uttryckligen avses behandlas i republikdomstolen. Den sistnämnda domstolens jurisdiktion gäller endast överklagande av vissa civila och administrativa mål.

Rättsväsendet i Pennsylvania står under den Högsta Domstolen, Supreme Court of Pennsylvania, som består av sju domare och som är sista instans i samtliga mål. Vissa mål överklagas direkt från underrätterna till den högsta domstolen, däribland avsättning av tjänstemän, dödsdomar, fällande dom i domstolstrots, samt underrätters förklaring av delstatslagars grundlagsvidrighet.

Samtliga domare i delstaten väljs i allmänna val.

Geografi

Bergskedjan Appalacherna går diagonalt genom delstaten, från sydväst till nordöst. På Alleghenyplatån hittades 1859 nära staden Titusville petroleum av Edwin L. Drake. Detta var första stora fyndet av olja i USA, och början på den amerikanska oljeindustrin.

Den östligaste delen av staten, mellan Delaware och Blå bergen (120-130 km, är fylld av kullar; mellersta delen är ett bergland, som i riktningen sydväst-nordöst genomdras av flera parallellkedjor tillhörande Alleghenybergen (Kittatinny, Broad eller Tuscarora mountains, Sideling hill och östligast Blå bergen), vilka bildar vattendelare mellan Atlanten och Ohio; dock genombryts Blå bergen både av Delawarefloden och Susquehanna.

Väster om detta bergland utbreder sig ett taffelland, som sluttar åt nordväst mot Eriesjön. De mellersta bergskedjorna tillhör de siluriska, stenkols- och devoniska formationerna samt har ofantliga lager antracitkol; de är eljest ofruktbara utom i dalsänkorna. Stora områden är fortfarande täckta av skog, där björnar, tvättbjörn o.a. rovdjur ännu kan finnas. Även de östra och västra delarna av staten är av paleozoisk ålder. I den västra upptas hälften av stenkolsformationer, som innehåller stora lager stenkol, en betydlig del av devoniska lager med givande petroleumkällor (nu till största delen redan exploaterade) eller av siluriska och arkeiska formationer, till vilka de stora järnmalmslagren hör.

Pennsylvania står i segelbar förbindelse med Atlanten genom Delawarefloden, som bildar östra gränsen och upptar Lehigh och Schuylkill River, och genom den breda, men grunda Susquehanna, som kommer från staten New York, strömmar genom staten i sydlig riktning och faller ut i Chesapeakeviken, samt med Mexikanska viken, genom den väldiga Ohio, som uppstår i statens västra del genom förening av Alleghenyfloden och Monongahela. På den korta kuststräckan vid Eriesjön har staten en god naturhamn, Erie, genom vilken den sätts i stånd att delta i sjöfarten på de stora sjöarna.

Klimatet växlar mycket efter det geografiska läget och efter årstiderna. I Philadelphia har man uppmätt +38° under juli och -21 under januari, dess årsmedeltemperatur är 11,9° (juli 24,2, januari 0°). Norra berglandet är under 4 månader av året begravt under ett mer än meterdjupt snölager; det södra däremot har ett angenämt klimat hela året, med endast korta avbrott av stark värme eller köld. De mellersta dalarna är mycket heta om sommaren och kalla om vintern och har häftiga temperaturväxlingar. Klimatet i de sydvästra counties är jämförelsevis torrt och jämnt, med mycket snö om vintern, som åstadkommer stora vårflöden. Den årliga medelnederbörden är i Philadelphia 996 mm, i Harrisburg vid foten av Blå bergen 950 mm och i Pittsburgh 972 mm.

Ekonomi

Pennsylvania var tidigare en av de rikare delstaterna i USA. För 2000 låg medelinkomsten på 18:e plats bland delstaterna.

Orsaken till att Pennsylvania fallit tillbaka är huvudsakligen att man förlitat sig på en stor andel tung industri. Under senare år har den amerikanska konkurrenskraften försämrats inom såväl tillverknings- som tung industri. Redan under president Reagan kunde en stor sektoriell skiftning av arbetskraften från industri till tjänstesektorn iakttas.

Beskattning

Pennsylvanias två största inkomstkällor är en mervärdesskatt samt inkomstskatter på människor och företag. Därtill finns en myriad av olika skatter och avgifter, bland annat på arv, diesel, bensin, alkohol, tobak, fastighetstransaktioner, samt på en mängd övriga varor och tjänster.

Delstaten är en av fem delstater i USA att tillämpa en platt marginalskatt på inkomster. Den aktuella procentsatsen är 3,07% av den egna inkomsten, medan momsen på varor och tjänster ligger på 6%. På kommun- och länsnivå kan beskattning av egendom och fastigheter brukas, något som ej förekommer på själva delstatens nivå.

Alkoholmonopol

Pennsylvania har en konservativ alkoholpolitik. För att köpa alkoholhaltiga drycker och besöka lokaler där alkohol säljs krävs normalt giltig ID handling.

Försäljning av alkoholhaltiga drycker regleras av Pennsylvania Liquor Control Board, vilken är Pennsylvanias enda distributör av vin och sprit. Likt systembolaget i Sverige sker handeln genom delstatligt ägda butiker, Wine and Spirits Stores. Vinsten från alkoholhandeln används till att finansiera en mängd olika delstatliga program, inklusive polisen.

Öl kan bara köpas genom speciella distributörer i ölförpackningar om 24 flaskor/burkar eller på barer och restauranger som "Beer to go", normalt i ölförpackningar om 6 eller 12 flaskor/burkar.

Utbildning

Se lista över universitet i Pennsylvania.

Kända personer födda i Pennsylvania

Professionella sportklubbar

Se lista över professionella sportklubbar i Pennsylvania.

Kuriosa

USAs äldsta bryggeri ligger i Pennsylvania och heter Yuengling

Externa länkar



Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg