Ozonlagret

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 16.44 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ozonhalten i stratosfären varierar säsongsvis men sjunker sakta men säkert. Diagrammet visar den globala, månatliga genomsnittsmängden ozon mellan 65:e nordliga respektive sydliga bredgraden från 1979 till slutet av 2001.
Diagram: NASA. (PD)

Ozonlagret är ett lager av ozon i jordens stratosfär. Halterna av ozon är särskilt höga i stratosfärens nedre skikt, 15-30 km över markytan. Ozonlagret absorberar effektivt skadlig UV-strålning från solen, främst strålningen under 300 nm. Utsläpp av ozonnedbrytande gaser (speciellt freon) har tunnat ut ozonlagret, vilket ökat risken för hudcancer i områden nära nord- och sydpolen. Det har också givit sämre tillgång av växtplankton, vilket orsakar minskad fisktillgång.[källa behövs] Ozonlagret lagar dock långsamt sig självt (syre övergår till ozon när det utsätts för UV-strålning) så med minskande utsläpp finns det gott hopp om att skadan repareras på sikt.

Freoner skadar ozonlagret allvarligt eftersom när de bryts ned frisläpps kloratomer. En kloratom kan katalysera förstörelsen av mellan tiotusen och hundratusen ozonmolekyler. Mekanismen har klarlagts av bland andra Crutzen, Rowland och Molina, som år 1995 tilldelades nobelpriset i kemi.[1]

Innehåll

Stratosfärisk ozon

Fil:Ozone formation.png
Hur ozon uppstår i stratosfären.

Ozonets tjocklek mäts i DU (Dobson Units). Ett stort ozonhål förekommer över Antarktis under våren (september-december), vilket där beror på klimatfaktorer.

Ozon är en gas som finns högt uppe i atmosfären och som är nödvändig för att vi ska kunna överleva. Den viktiga gasen är samtidigt skadlig om den kommer i kontakt med något levande, t.ex. en växt, nere vid markytan. Ozon finns i atmosfären på en höjd mellan 15-55 km. En ozonmolekyl (O3) består av tre syreatomer till skillnad från en vanlig syrgasmolekyl, som består av två syreatomer. Ozonet bildas av luftens syre med hjälp av solen. Ultraviolett strålning spjälar O2-molekyler i atomer. När syreatomerna reagerar med andra syremolekyler bildas O3.

Om vi inte hade haft ett ozonlager runt jorden så skulle de ultravioletta strålarna (UV-strålarna) vara för starka för oss. Ozonlagret fungerar som jordens "solglasögon" och skyddar oss från de starka och energirika UV-strålarna.

Mark-ozon

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Marknära ozon

De solstrålar som når ner till troposfären har inte tillräckligt med energi för att splittra en syrgasmolekyl, men de förmår däremot att bryta loss en syreatom (O) från en kvävedioxidmolekyl (NO2), vilket leder till att kvävemonoxid (NO) bildas. Syreatomen reagerar med en syrgasmolekyl (O2) och bildar ozon (O3), en komponent av smog. Ozon bildas även i små mängder vid svetsning.

Ozonhålet

Huvudartikel: Ozonhål
Stort ozonhål över Antarktis, september 2006.

Vid början av 1970-talet konstaterade man att ozonet hade börjat tunnas ut främst vid Antarktis. En av de viktigaste orsakerna till att ozonet tunnas ut är alla utsläpp av olika gaser, speciellt freoner som CFC. Ozonet är väldigt känsligt över Antarktis på grund av den låga temperaturen. Hösten 1970 upptäckte brittiska forskare att ozonhalten vid Antarktis var ovanligt låg. Ozonhalten ökade något under sommaren, men under hösten sjönk den igen.

1984 upptäckte de brittiska forskarna ytterligare en gång att ozonhalten hade sjunkit, denna gång med hela 40 procent. Då började man också upptäcka lägre ozonhalter även i andra delar av atmosfären, bland annat över Australien. Den lägre ozonhalten uppmättes innan de stabila luftmassorna löstes upp och den ozonrika luften strömmade in. Arktis uppnådde även låga ozonhalter då, men inte lika låga som vid Antarktis. Man trodde att freonerna var ofarliga, men man upptäckte ganska snart att de var farliga för ozonet. Under den tid då man fortfarande trodde att freoner var ofarliga, använde man dem till bland annat avfettningsmedel, drivgas i flaskor och kylmedium som användes till kylskåp. Freoner är stabila ämnen med lång livslängd.

Många länder har lovat att förbjuda tillverkningen av freoner och CFC. Sverige genomförde en snabb avveckling av freon och CFC 1995 och följande år gjorde många andra länder likadant. Dock återstår fortfarande några länder, främst U-länder, som har fått ytterligare tio år på sig att avveckla användningen av CFC.

Forskare tror att det kan dröja ända till år 2010 innan ozonet är helt normalt igen. Om UV-strålarna fortsätter att öka kan detta leda till att vi människor lättare får hudcancer och grå starr (linsen i ögat blir grumlig). Vid ekvatorn och vid Australien är det störst risk att råka ut för dessa sjukdomar.

Noter

  1. Ingmar Grenthe (1995). ”Nobeltal”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1995/presentation-speech.html. 
Personliga verktyg