Oskarshamn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om tätorten Oskarshamn. För kommunen Oskarshamn, se Oskarshamns kommun.
Oskarshamn
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
Oskarshamn vapen.svg
Läge 57°15′54″N 16°26′01″O / 57.265, 16.43361
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Oskarshamns kommun
Folkmängd(2005) 17 143 invånare
Area(2005) 1 306 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1]
(uppdaterad 28 maj 2008)

Oskarshamn är en tätort (tidigare stad) och centralort i Oskarshamns kommun i Kalmar län, belägen vid Döderhultsviken i norra Kalmarsund.

Innehåll

Historia

Döderhultsvik

Döderhultsvik (ursprungligen Duderhultevik) är det gamla namnet på Oskarshamn, från tiden innan orten fick stadsrättigheter. Ursprungligen ett fiskeläge blir orten år 1646 upphöjd till köping genom resolution av drottning Kristina.

Köpingen växte fram runt den inre södra delen av Döderhultsviken. År 1768 var köpingens utbredning längs södra sidan av viken och vidare in längs södra sidan av Döderhultsbäcken. Motsvarande områden idag är från Brädholmen i öster, längs nuvarande Hamngatan och Bäckgatan för att sedan vika av från Döderhulsbäcken och forsätta längs Kungsgatan ("Kråkerumsbacken") och upp mot området kring Lilla torget där det då fanns en marknadsplats.

Ursprunget till Döderhultsvik är troligen att det närbelägna Döderhult ville ha bättre möjligheter till fiske och sjöfart så man började bygga vid vattnet. Döderhult ligger omkring 3 km längre in i Döderhultsdalen, rakt väster ut.

Oskarshamn

Döderhultsvik bytte namn till nuvarande Oskarshamn år 1856, efter dåvarande kung Oscar I, då den dåvarande köpingen fick stadsrättigheter. 1856 hade Oskarshamn ca 2 200 invånare. Det som framförallt fick staden att blomstra var järnvägen Nässjö-Oskarshamn som invigdes 1874 och ledde till ett uppsving för hamnen.

Oskarshamn har tidigare varit en stor varvsstad med flera olika varv men idag finns endast en mindre del av den verksamheten kvar. Kustområdena både norr och söder om Oskarshamn har tidigare haft betydande stenhuggarverksamhet och än idag bryts det sten på några få platser i norra delen av kommunen. Staden är en industristad som kännetecknas av ett fåtal väldigt stora arbetsplatser.

I Oskarshamn finns en kolerakyrkogård från 1834.

Näringsliv

Oskarshamn är en viktig hamnstad med bland annat färjetrafik till VisbyGotland och ByxelkrokÖland. Oskarshamn har även omfattande godstrafik både nationellt och internationellt. Staden har även stor mekanisk industri. Bland de större industrierna kan nämnas Scania, Kärnkraftverket OKG, SAFT AB (batteritillverkning) och Liljeholmens Stearinfabriks AB. Liljeholmens, som grundats i Stockholm på 1830-talet etablerades i Oskarshamn 1970. Idag är Oskarshamnfabriken världens största fabrik specialiserad på tillverkning av stearinljus och det produceras idag mer än 6.000 ton ljus per år. Vidare finns en omfattande verkstadsindustri i såväl Oskarshamn som i yttertätorterna.

Kultur

På dansbanan av Döderhultarn.

Från Oskarshamn kommer konstnären Döderhultarn och här finns hans museum Döderhultarmuseet, med över 200 av hans träskulpturer. I samma byggnad finns även Sjöfartsmuseet i Oskarshamn. Döderhultarns ateljé finns fortfarande kvar några hundra meter norr om centrum och drivs av Hembygdsföreningen som håller den öppen för visning under sommarmånaderna. Även hovläkaren och författaren Axel Munthe, som bland annat skrivit en av de mest framgångsrika svenska böckerna genom tiderna, Boken om San Michele, kommer från Oskarshamn. Oskarshamns Folkhögskola hade i över 30 år en konsthantverkslinje som betytt mycket för stadens konstliv, denna lades dock ned våren 2008 under stora interna protester.

I samband med premiären av den animerade filmen Simpsons utsågs Oskarshamn som Sveriges motsvarighet till Springfield, familjen Simpsons hemstad. [2]

Stadsbild

Besvärsgatan

Så gott som hela stadskärnans område byggdes under 1800-talet efter att järnvägen till Hultsfred och Nässjö byggts till staden 1874. Därefter inleddes en stark tillväxtperiod när hamnen fick en viktig betydelse för att föra ut varor från inlandet. Staden byggdes på en klippa med hamnen långt nedanför staden vilket gjort att kvarteren närmast hamnen, det s.k. Fnyket, bebyggdes med små trähus som idag är kulturminnesmärkta och populära med sina smala gator som ibland slutar i trappor som på Besvärsgatan. 1867 tillkom Långa soffan som är en utsiktspunkt över hamnen och som är Sveriges längsta parkbänk.

Annars märks inte hamnen av så mycket i stadslivet. Stadens kommersiella centrum ligger i en rektangel kring Stora torget, Lilla Torget, Köpmangatan och Flanaden som är en inglasad galleria. Här finns en mängd typiska 60-talshus som brukar flankera svenska innerstadstorg och gator men den gamla bebyggelsen är något sånär välbevarad jämfört med många andra städer.

De flesta turister som åker till Oskarshamn gör det dock inte för att se på staden utan för att ta färjan till Gotland. På grund av höjdskillnaderna mellan övriga centrum och hamnen ligger hamnen för sig själv i förhållande till övriga staden, vilket ger staden ett ganska trevligt intryck för den som åker med Gotlandsfärjorna. På somrarna går även båtar till den från Oskarshamns hamn synliga ön och nationalparken Blå Jungfrun.

Sport

Oskarshamn har en ny multisportanläggning som är belägen på Döderhultsvägen 5, Arena Oskarshamn. den är hemmaarena för Ishockeylaget IK Oskarshamn som spelar i allsvenskan är en fräsch och ljus ishall med kapacitet för 3 400 besökare.

I anslutning till Multisportanläggningen finns en ny konstfrusen bandybana med allsvenska mått. Den är hemmaarena för IF Stjärnan, som ursprungligen kommer från Påskallavik, och numera är kommunens enda division 1-lag.

En nybyggd simhall med en 25-meters mästerskapsbassäng och äventyrsbad med Space-Bowl, varmvattenbassäng och relaxavdelning.

Idrottsparken är en friidrottsarena med löparbanor och hoppgrop. Innanför löparbanorna finns en nyanlagd konstgräsplan som vintertid förvandlas till en konstfrusen isbana.

Källor

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_248259.svd

Externa länkar


Personliga verktyg