Operation Condor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Deltagande länder i Operation Condor. I rosa länder som endast deltog delvis, till exempel genom att tillhandahålla underrättelseinformation.

Operation Condor (spanska: Operación Cóndor, portugisiska: Operação Condor) var en kampanj av politiskt förtryck, däribland mord och underrättelsearbete, som officiellt började genomföras 1975 av högerdiktaturerna i Sydamerika. Kampanjen genomfördes genom så kallad statsterrorism med stöd från CIA för att minska vänster-influenser i området men också för att kontrollera aktiva eller potentiella oppositionsrörelser mot de vanligtvis konservativa regimerna. Det exakta antalet döda kopplade till Operation Kondor kommer sannolikt aldrig att bli känt men det har rapporterats att det kan röra sig om tusentals offer, möjligen ännu mer.[1][2][3]

Operation Kondors nyckelmedlemmar var högerdiktaturerna i Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay, Bolivia och Brasilien med Ecuador och Peru som ansluter sig senare.[4] Dessa nationer styrdes av dikatorer som Jorge Videla, Augusto Pinochet, Ernesto Geisel, Hugo Banzer och Alfredo Stroessner. Operationerna genomfördes gemensamt av underrättelse- och säkerhetstjänsterna i dessa länder under mitten av 1970-talet med stöd av USA [5].

Innehåll

Historia

Ledarna för de militära underrätelsetjänsterna från Argentina, Bolivia, Chile, Paraguay och Uruguay, träffade den 25 november 1975 Manuel Contreras och chefen för DINA (den chilenska hemliga polisen) i Santiago de Chile, för att officiellt skapa Plan Condor [6]. Men samarbetet mellan olika säkerhetstjänster i syfte att "eliminera marxistisk subversion" fanns redan innan detta möte Pinochets diktatur. Under Conference of American Armies som hölls i Caracas den 3 september 1973 föreslår den brasilianske generalen Breno Borges Fortes, att "utöka utbytet av information mellan olika tjänster för att slå tillbaks subversion" [7].

Operation Kondor som ägde rum i samband med det Kalla kriget, fick åtminstone godkännande av USA som fruktade en marxistisk revolution i regionen. Målen var officiellt vänster-gerillor (som MIR, Montoneros och ERP, Tupamaros, etc.) men i själva verket ingick alla typer av politiska motståndare, inklusive deras familjer och andra som rapporterades av Valech-kommissionen.


Den 22 december 1992 kom en mängd betydande information om Operation Condor när José Fernández, en paraguayansk domare, besökte en polisstation i Lambaré, en förort till Asunción, för att söka efter filer om en tidigare politisk fånge. Istället fann han vad som kom att bli känt som "terrorarkivet", med detaljer om ödet för tusentals latinamerikaner som i hemlighet hade kidnappats, torterats och dödats av säkerhetstjänsten i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Paraguay och Uruguay. Några av dessa länder har sedan använt sig av delar av detta arkiv för att åtala före detta militärer. Arkivet innehöll information om 50 000 mördade personer, 30 000 "desaparecidos" ("försvunna") och 400 000 fängslade [8].

"Terrorarkivet" visade också att Peru samarbetade i olika grader med underrättelsetjänstinformation och samarbetade med Argentinska agenter i försvinnande av en grupp från Montoneros, som hade exilierat sig i Peru.

Mexico, liksom även Costa Rica, Kanada, Frankrike, Storbritannien, Spanien och Sverige tog emot många människor som flydde från sina terrorregimer.

Se även

Sydamerikas hemliga polis

Litteratur

  • Dinges, John: The Condor Years: How Pinochet and His Allies Brought Terrorism to Three Continents (The New Press, 2004)
  • Kornbluh, Peter: The Pinochet File: A Declassified Dossier on Atrocity and Accountablity
  • J. Patrice McSherry, "Predatory States: Operation Condor and Covert War in Latin America" (Rowman & Littlefield Publishers, 2005)
  • Nilson, Cezar Mariano; Operación Cóndor. Terrorismo de Estado en el cono Sur. Lholé-Lumen; Buenos Aires, 1998.
  • Paredes, Alejandro. La Operación Cóndor y la guerra fría. . Universum. [online]. 2004, vol.19, no.1, p.122-137. ISSN 0718-2376.
  • Gutiérrez Contreras, J.C. y Villegas Díaz, Myrna. Derechos Humanos y Desaparecidos en Dictaduras Militares, KO'AGA ROÑE'ETA se.vii (1999) - Previamente publicado en "Derecho penal: Implicaciones Internacionales", Publicación del IX Congreso Universitario de Derecho Penal, Universidad de Salamanca. Edit. Colex, Madrid, Marzo de 1999
  • Informe de la Comisión Nacional sobre prisión política y tortura. Santiago de Chile, Ministerio del Interior – Comisión Nacional sobre Prisión Política y Tortura, 2005.

Referenser

  1. ”Centro de Documentación y Archivo para la Defensa de los Derechos Humanos”. http://www.pj.gov.py/cdya/index.html. Läst 2007-06-25. 
  2. J. Patrice McSherry (2002). "Tracking the Origins of a State Terror Network: Operation Condor". Latin American Perspectives 29 (1): 36-60. 
  3. ”2006: el ocaso de los "cóndores mayores"”. La Nación. 2007-12-13. http://www.lanacion.cl/prontus_noticias/site/artic/20061212/pags/20061212213006.html. Läst 2007-06-25. 
  4. ”Predatory States. Operation Condor and Covert War in Latin America/When States Kill. Latin America, the U.S., and Technologies of Terror”. http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3821/is_200610/ai_n17195860. Läst 2007-10-24. 
  5. "Predatory States: Operation Condor and Covert War in Latin America" J. Patrice McSherry ISBN 978-0742536876
  6. Condor legacy haunts South America, BBC, June 8, 2005 (engelska)
  7. Abramovici, Pierre (May 2001). ”OPERATION CONDOR EXPLAINED — Latin America: the 30 years’ dirty war” (på English). Le Monde diplomatique. http://mondediplo.com/2001/08/12condor. Läst 2006-12-15.  (free access in French and in Portuguese)
  8. Martín Almada, "Paraguay: The Forgotten Prison, the Exiled Country"
Personliga verktyg