Notarie
Från Rilpedia
Notarie, tjänstebenämning för olika rättsvårdande tjänstemän i Sverige och utomlands. Idag i första hand använt för de yngre jurister som i Sverige fullgör s.k. notarietjänstgöring. Notarietjänstgöringen fullgörs vid underrätt, d.v.s. tingsrätt eller länsrätt, där notarierna bl.a. handlägger mål, är protokollförare vid förhandlingar samt har rätt att efter s.k. "ettårsförordnande" sitta som ordförande vid mål av "enklare beskaffenhet" som till exempel körkortsingripanden, biståndsmål, snatteri, ringa narkotikabrott och hastighetsöverträdelser. En behörig notarie har därutöver rätt att döma och fatta beslut i konkurser, äktenskapsskillnad, godmanskap m.m.
Notarierna fullgör s.k. "notarietjänstgöring" vid domstol och den varar i två år. Efter fullgjord notarietjänstgöring kallas det att juristen är "notariemeriterad". Denne är då bl.a. behörig att söka anställning på hovrätt eller kammarrätt. För att bli åklagare eller kronofogde krävs också notariemeritering. Notariemeriterade jurister är eftertraktade även inom andra delar av arbetsmarknaden.
Domstolsverket tillsätter notarier i huvudsak på grundval av betyg från juris kandidatprogrammet. På ett fåtal tingsrätter tillsätts ett mindre antal notarier efter traditionellt intervjuförfarande. För anställning som notarie krävs juris kandidatexamen och svenskt medborgarskap. Till varje notarieplats finns ett mycket stort antal sökande vilket gör att endast de studenter med bäst betyg från juristutbildningen kan påräkna notarietjänstgöring.
