Norrköpings kommun

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 18.22 av Lavallen (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Norrköpings kommun
Norrköpings kommunvapen
Norrköpings kommunvapen
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland och Södermanland
Domsaga Norrköpings domsaga
Centralort Norrköping
Norrköpings kommun i Östergötlands län
Folkmängd
 • Totalt
 8:e av 290
128 060 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal		 65:e av 290
1 612,03 km²
1 503,61 km²
108,42 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
 62:a av 290
85,1 invånare/km²
Kommunkod 0581
Webbplats www.norrkoping.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]


Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Innehåll

Administrativ historik

Kommunens nuvarande område bestod när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, förutom av Norrköpings stad, även av 25 landskommuner.

I den utomgränsbebyggelse som växt upp alldeles utanför staden inrättades 1885 municipalsamhället Norrköpings norra förstad och 1900 Borgs villastad.

År 1917 inkorporerades Östra Eneby landskommun, vavid Norrköpings norra förstäder upplöstes som municipalsamhälle. Året efter inkorporerades Sankt Johannes landskommun och 1936 Borgs landskommun inklusive Borgs villastad.

Kommunreformen 1952 innebar bildadet av storkommunerna Kolmården, Kvillinge, Norsholm, Skärblacka samt Västra och Östra Vikbolandets landskommuner. Dessutom fördes kommunerna Styrstad och Tingstad till Norköpings stad. Redan 1962 gick Skärblacka och Norsholm samman. År 1967 lades Västra och Östra Vikbolandet samman till Vikbolandets landskommun.

Norrköpings kommun bildades 1971, när staden lades samman med Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. Kommunen färdigbildades 1974 då även Vikbolandet tillfördes Norrköping.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Dena bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Natur

Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot ost, strömmar det vattendrag vilket var och är av största vikt för kommunens invånare respektive näringsliv. Strömmen avvattnar Vättern och större delen av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Strömmen genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström men tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala fick samtiden att byta namn till Motala Ström.

Skogsbygden

Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bl.a. Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hults Bruk, Jakobsdalsberget, 171 m.ö.h. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90% av dessa inom detta område. I detta område finns bl.a orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge, Krokek och Kolmården.

Slättbygden

Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft

Mellanbygden

Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bl.a runt Norsholm och Kimstad.

Skärgården

Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längst kusten utgör Norrköpings skärgård.

Historia

Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.

Forntiden

Olika ristningar från Himmelstalund

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 - 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hults Bruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.

Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1600-talet

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm.

1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

1800-talet

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.

3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.

1900-talet

1915 så invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek.

1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.

1986 lades papperstillverkningen i centrala Norrköping ned, och tillverkningen flyttades till det nybyggda Bravikens Pappersbruk på Malmölandet norr om staden. Det toppmoderna pappersbruket har idag en kapacitet på över 700 000 ton tidnings- och telefonkatalogpapper varje år och över 90% av tillverkningen exporteras

Politik

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de tre senaste valen till kommunfullmäktige i Norrköpings kommun. Fullmäktige har 85 mandat, varför det krävs minst 43 för att uppnå majoritet.Av tabellen kan man utläsa att mittenpartiernas inflytande har ökat.

Under mandatperioden 2002-2006 har socialdemokraterna styrt kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter kommunalvalet 2006 är läget oklart eftersom Sverigedemokraterna har fått en vågmästarroll samtidigt som de andra partierna har enats om att inte förhandla med SD.[2] Sedan april 2008 står dock sverigedemokraternas båda platser i fullmäktige tomma sedan samtliga kandidater på valsedeln hoppat av.[3]

SPI = Sveriges Pensionärers Intresseparti, NYD = Ny demokrati, SD= Sverigedemokraterna

Valår m c kd fp spi nyd sd mp s v Grafisk presentation
1991 22 5 7 8 4 1 34 4
22 5 7 8 4
  34 4
1994 24 5 2 4 4 42 4
24 5 2 4
4 42 4
1998 23 2 8 3 2 4 34 9
23 2 8 3 2
4 34 9
2002 18 4 7 8 2 4 35 7
18 4 7 8 2
4 35 7
2006 23 5 6 5 2 2 5 32 5
23 5 6 5 2 2
5 32 5

Största arbetsgivare

Förutom kommunen och landstinget finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

Tätorter

Tätorter 2000 markeras med fetstil.

Församlingar

Församlingar/Samfälligheter i kommunen 2006:

Kyrkobyggnader

(Källa:Sveriges kyrkor)

Sevärdheter

Vänorter

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. ↑ Norrköpings Tidningar 27 september 2006
  3. ↑ Norrköpings Tidningar 3 april 2008


v • d • r
Norrköpings kommun i Östergötlands län i Sverige
Tätorter Norrköping vapen.svg
Småorter
Församlingar
v • d • r
Kommuner i Östergötlands län
Boxholm · Finspång · Kinda · Linköping  · Mjölby · Motala · Norrköping · Söderköping · Vadstena · Valdemarsvik · Ydre · Åtvidaberg · Ödeshög
 Östergötland vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Norrk%C3%B6pings_kommun"
Personliga verktyg