Neandertalmänniska

Från Rilpedia

Version från den 18 maj 2009 kl. 15.00 av Lsj (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Neandertalmänniska
Status i världen: Förhistorisk
Neandertal i Tyskland, första fyndplatsen av neandertalmänniskan
Neandertal i Tyskland, första fyndplatsen av neandertalmänniskan
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: primater
Primates
Underordning: Haplorhini
Parvordning: Smalnäsor
Catarrhini
Överfamilj: Människoartade
Hominoidea
Familj: Människoapor
Hominidae
Släkte: Människor
Homo
Art: Neandertalmänniska
H. neanderthalensis
Vetenskapligt namn
§† Homo neanderthalensis
Auktor: King, 1864
Neandertalskalle funnen 1908 i La-Chapelle-aux-Saints i Frankrike.
Neandertalskalle funnen 1908 i La-Chapelle-aux-Saints i Frankrike.
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Neandertalmänniska (Homo neanderthalensis), eller Neandertalare, (ibland kategoriserad som en underart till människan, Homo sapiens neanderthalensis), var en förhistorisk människa med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien, utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.

Innehåll

Utseende

Neandertalaren hade markerat nackutskott, ett rundare ansikte än vi samt ett stort framskjutet näsparti och "flyende" panna och haka (kraftigt underbett). Den nutida människans kranium är mer runt, ansiktet plattare, och hakan mer utskjutande. Neandertalarna hade också något större hjärna än vi, omkring 1500-1600 cm³ i genomsnitt, var kraftigt byggda, och anpassade för ett arktiskt klimat.

Kulturen

Redskapskulturen kännetecknas av bearbetade stenredskap som handyxor, tveeggade redskap och skrapor, huvudsakligen tillhörande Moustérienkulturen. Fynd av kastvapen som kastspjut och pilbågar saknas och inte heller några entydiga fynd med konstnärliga eller dekorativa detaljer har gjorts. Det har gjorts fynd som tolkats som att neandertalarna ibland begravde sina anhöriga, men detta har på senare tid ifrågasatts och flertalet av dessa fynd är nu föremål för omtolkning[1]. Huruvida de hade något som liknade en religion är mycket omstritt.

Språk

Både anatomiska[2] och genetiska[3] rön tyder på att neandertalarna hade åtminstone någon form av talat språk[4]. Hur komplext deras språk var är dock omöjligt att säga säkert. Känt är att neandertalarna hade genen FOXP2, som har betydelse för språkutvecklingen och speciellt grammatisk förståelse. Visserligen har de flesta däggdjur denna gen, men de moderna människorna har dessutom två mutationer i genens DNA-kod vilka båda är en förutsättning för utvecklad språkförmåga. Analyser av 40 000 år gamla neandertalarfossil visar att även neandertalare, åtminstone de undersökta individerna, hade dessa två mutationer[3]. De hade också ett tungben som liknar den moderna människans, vilket stöder hypotesen att de kunde tala[5].

Neandertalarnas försvinnande

Neandertalarna försvann ungefär samtidigt som Homo sapiens dök upp i Europa. Det ligger nära till hands att se ett samband, att de antingen har utkonkurrerats eller utrotats av den från Afrika invandrade moderna människan under en period mellan 40 000 och 20 000 år sedan. Neandertalarna var våra kusiner men det finns inga belägg för att några moderna människor är ättlingar till dem.

Neandertalmänniskans arttillhörighet och hybridformer

Det har hittats enstaka fossil med "blandade" egenskaper som eventuellt skulle kunna vara korsningar av människa och neandertalare[6], men dessa är omstridda och tvetydiga. Genetiska data från fossilt neandertal-DNA pekar å andra sidan entydigt på att neandertalare inte är förfäder till dagens européer, utan en distinkt art som dog ut utan efterlevande[7][8][9]. DNA från totalt åtta neandertalare har kunnat läsas av, och jämförts både med nutida människor, och med Homo sapiens samtida med neandertalarna.

Exempel på fyndorter

Man har än så länge hittat tusentals lämningar av neandertalare (876 separata benbitar och tänder bara i Krapina-grottan). Totala antalet individer är oklart, men torde överstiga 100 med god marginal.

Fyndorter för eventuell korsning

  • 1999, Lagar Velho, ett skelett från en fyraårig pojke hittades av en arkeolog i ett kaninhål nära kusten norr om Lissabon i Portugal. Pojken hade begravts rituellt t.ex. med ockra.

Stavning

Neandert(h)alare kan stavas både med och utan "h" i mitten. Artnamnet Homo neanderthalensis stavas dock alltid med "h". Neandertal, dalen i Tyskland där den första hittades, stavades med "h" när fyndet gjordes, men detta "h" försvann i en senare tysk stavningsreform. Det är inte självklart om populärnamnet ska följa dalens stavning, eller det latinska artnamnets stavning, och båda stavningarna är i allmänt bruk.

Referenser

  1. Gargett, R.~H. (1999). Middle Palaeolithic burial is not a dead issue: the view from Qafzeh, Saint-Cesaire, Kebara, Amud, and Dederiyeh. Journal of Human Evolution 37:27-90
  2. Johansson, Sverker (2005) Origins of language - constraints on hypotheses Amsterdam:Benjamins
  3. 3,0 3,1 Krause et al (2007) The Derived FOXP2 Variant of Modern Humans Was Shared with Neandertals Current Biology 17:1908-1912 [1]
  4. http://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184&a=1218&id=1273_13 "Neandertalarna hade ett komplext språk", "Illustrerad vetenskap", nr 8/2008. Informationen inhämtad 2008-05-02
  5. Arensburg et al. (1990). A reappraisal of the anatomical basis for speech in Middle Paleolithic hominids. American Journal of Physical Anthropology 83: 137-146
  6. Duarte et al. (1999). The early Upper Paleolithic human skeleton from the Abrigo do Lagar Velho (Portugal) and modern human emergence in Iberia. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:7604-7609 http://www.pnas.org
  7. Krings et al. (1999). DNA sequence of the mitochondrial hypervariable region II from the Neanderthal type specimen. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:5581-5585 http://www.pnas.org
  8. Ovchinnikov et al. (2000). Molecular analysis of Neanderthal DNA from northern Caucasus. Nature 404:\,490-493
  9. Knight, A. (2003). The phylogenetic relationship of Neandertal and modern human mitochondrial DNAs based on informative nucleotide sites. Journal of Human Evolution 44:627-632

Litteratur

  • Hall, Sephen S., Den siste neandertalaren (2008) National geographic. Sverige. (nr. 12).sid. 22-41.
  • Kragh Jakobsen, Rasmus, Neandertalarare eller människa : 0,1% gör hela skillnaden (2007) Allt om vetenskap. (nr. 10).sid. 38-41.
  • Lans, Karl, Kusinen från Neanderdalen (2006) Populär historia. (nr. 7/8).sid. 56-59.
  • Lindblad, Tomas, De första européerna : neandertalarna var mer lika oss än vi tidigare förstått (2009) Allt om vetenskap. (nr. 1).sid. 36-45.

Se även

Personliga verktyg