Natanael Beskow

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Natanael Beskow (Fredrik Natanael Beskow), predikant, författare, konstnär och rektor, född 9 mars 1865 på Rispetorps gård i Hallingeberg socken, Småland, död 8 oktober 1953 i Danderyd, Stockholms län. Han ligger begraven på Djursholms begravningsplats. Son till kyrkoherden i Skärstad Fritz Beskow och Lotten Dahl. Brorson till Gustaf Emanuel Beskow, Stockholm stadsmissions förste föreståndare. Svåger till Kina-missionären Erik Folke. Gift med Elsa Beskow, född Maartman. Far till sex söner, bl.a. konstnären och författaren Bo Beskow, och professor Gunnar Beskow.

Innehåll

Biografi

Natanael Beskow var predikant i Djursholms kapell och står även bakom en del av kapellets inre utsmyckning.

Han blev student år 1883 och avlade teol.fil.-examen år 1884. Han studerade vid konsthögskolan i Stockholm mellan åren 1888 och 1892 och arbetade som konstnär, men tog även prakt. teol. examen år 1895 och blev år 1896 predikant i Djursholm. Eftersom han inte helhjärtat kunde stämma in i kyrkans bekännelse, lät han aldrig prästviga sig, men kom dock att fortsätta som regelbunden predikant i Djursholms kapell. Han var rektor vid Djursholms samskola 1897-1909 och grundade år 1912 tillsammans med Ebba Pauli Sveriges första s.k. hemgård, Birkagården, vars föreståndare han var 1912-1946. Rektor för Birkagårdens folkhögskola 1916-1930. Han blev teologie hedersdoktor i Lund år 1918 och åren 1918-1943 var han ordförande i Förbundet för Kristet Samhällsliv som han grundade. B. anlitades mycket som förhandlingsledare - han var som sådan framstående. Han engagerade sig mycket i frågan om kvinnors rösträtt.

Han var radikalpacifist och nominerades till Nobels fredspris 1947, men erhöll det ej.

Han var en uppskattad predikant och gav ut många predikosamlingar. Även som psalmdiktare gjorde B. en uppmärksammad insats. Dels som ordförande i den kommitté som ställde samman Missionssånger (sångbok utgiven av Studentmissionsföreningen i Uppsala 1887), dels och framför allt som ledamot av psalmbokskommittéerna 1919 samt 1934-1936. B. var ofta anlitad gästföreläsare vid Kvinnliga Medborgarskolan i Fogelstad. Han var en av det svenska författare som under sin samtid skrev om armeniernas situation i det osmanska riket och om det armeniska folkmordet under första världskriget.

Psalmer (urval)

Natanael Beskow finns representerad i 1986 års psalmbok med originaltexter till sju verk (nr 26, 92, 95, 162, 314, 380 och 508) och med bearbetningar av fem verk (nr 79, 191, 195, 427, 634) därtill har han förekommit i de båda tidigare psalmböckerna för svenska kyrkan (1921 och 1937) och i frikyrkliga såsom Psalmer & Sånger 1987 och Lova Herren 1987.

Texterna blir fria för publicering år 2023.

Skrifter (urval)

  • Predikningar, 1901;
  • Till de unga, 1904, femte upplagan 1920;
  • För det dagliga livet, två delar 1904-1906;
  • Det kristna livet, 1908
  • Ett är nödvändigt, 1913
  • Enhet i mångfald, 1916
  • Predikningar och föredrag i Birkagården 17-18, 1918
  • Fader vår, 1919
  • På salighetens berg, 1921
  • Ett martyrfolk i det tjugonde århundradet (Om armeniska folkmordet), 1921
  • Jesu liknelser, 1922
  • Evigheten och ögonblicket, 1924
  • Kristus och människan, 1926
  • I Palestina och Syrien, 1926
  • Sanningens väg, 1929
  • Inför Människosonen, 1930
  • Arbetarrörelsens bildningsideal, 1930
  • Guds rike, 1931
  • Evigt liv, 1932
  • Armeniska flyktingar av idag, 1936
  • Nutidsmänniskan och religionen, 1935
  • I passionstiden, 1937
  • Den kristna människan i världskrisen, 1937
  • Vägen, 1939
  • Är kristendomen räddningen?, 1939
  • Han som kommer, 1940
  • Ljuset lyser i mörkret, 1942
  • Den heliga striden, 1943
  • Kristet samhällsliv - idé och handlingsprogram, 1943
  •  »... så ock på jorden», 1944
  • Psalmer och andra dikter, 1944
  • Kunskapsbildning och själsbildning, 1947 (särtryck av artikel införd i tidskriften Studiekamraten).
  • Gudomligt och mänskligt, 1950
  • Tillkomme ditt rike, 1952
  • En dag har börjat, 1962

Referenser

  • Natanael och Elsa Beskow. Studier och minnesbilder (1954)
  • Öyvind Sjöholm, Samvetets politik: Natanael Beskow och hans omvärld intill 1921 (1972)
  • Natanael Beskow som kristen-social banbrytare. En antologi sammanställd av Sam. Thysell. (1958)
  • Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964), sp. 53 ff.
  • Hans-Erik Olsson, Från hemgård till ungdomsgård (Stockholm 1982)
  • Carl-Henric Grenholm, Guds rike är nära, Natanael Beskows socialetik (Skeab Verbum 1982)
  • Matts Mattsson, Det goda samhället (RSFHs förlag 1986)
  • Carin Deutsch m.fl, Guds rike i politiken (Proprius förlag 1991)
  • Stina Hammar, Solägget, Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst (Albert Bonniers förlag 2002)


Personliga verktyg