Makroevolution

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2007 kl. 17.42 av FOX-sv (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Ril_red.png
Rilpedia - låst, texten baserad på Wikipedialogo_12pt.gifWikipedia_letter_w.png
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Makroevolution innebär större förändringar av genpoolen, till exempel bildandet av nya släkten eller familjer. Biologer definierar makroevolution lite olika, men många har börjat definiera den som förändringar på artnivå [1],[2],[3],[4]. Det sistnämnda verkar vara för att man vill att evolutionsteorin skall verka sann på alla områden, inte bara när det gäller den verkliga mikroevolutionen. Termerna makroevolution och mikroevolution myntades år 1927 av den ryske entomologen Jurij Filiptjenko.

Skillnaden mellan makroevolution och mikroevolution är som sagt något flytande, eftersom de definieras olika av olika forskare, och många biologer gör i regel inte någon absolut skillnad mellan begreppen. Inom evolutionsteorin anses makroevolution som en direkt följd av mikroevolution som pågått en längre tid. Makroevolution anses helt enkelt vara storskaliga förändringar från evolution, under en tidsskala på miljontals år, medan mikroevolution avser förändringar under kortare tidsrymder. Det finns dock ingenting som visar att uppkomsten av komplicerade organ och strukturer kan ske genom att det blir mer och mer mikroevolution (dvs. det som de flesta menar med makroevolution).[5] Detta trots att många forskare, speciellt ateister, försöker förklara makroevolution med mer eller mindre bra exempel, exempel som dessutom i princip alltid är vanlig mikroevolution eller åtminstone inte något som faktiskt visar att makroevolution fungerar Richard Dawkins [4] och Ernst Mayr [3]. Även ateister har förstås rätt att tro vad de vill, men ingen bör få presentera en ogrundad tro som fakta, även om det ofta sker i dagens samhälle.

Förhållandet mellan mikroevolution och makroevolution summeras så här av evolutionister: Makroevolution är resultatet av flera omgångar mikroevolution, vilket över tiden resulterar i två populationer av organismer som är så olika att det kan sägas att artbildning har skett. Detta är således fel sätt att argumentera på, eftersom artbildning är mikroevolution, och inget nytt och komplicerat har uppkommit. Mer specifikt, ingen ny komplicerad information uppkommer genom mikroevolution.

Det blir alltså ingen makroevolution även om man håller på i många generationer, eftersom mellanting mellan olika sorters organ och strukturer inte fungerar. Många evolutionister vill inte att detta faktum skall komma fram. Mikroevolution kan dock ofta ske mycket snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin för att han allt för oreserverat anslöt sig till inställningen att naturen inte gör språng (Natura non facit saltum). Genom genetikens framsteg har man upptäckt att små genetiska förändringar t.ex. i en promotorgen eller i gener som styr embryonalutvecklingen kan få stora konsekvenser för individen. Försök med bananflugor visar t ex att man kan få fram flugor med flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning kan också ske snabbt genom hybridisering. Detta är således snabb mikroevolution.

De som anses vara klassiska bevis för evolutionen stämmer bra med mikroevolution, men inte med makroevolution. Det finns överväldigande vetenskapliga bevis för att makroevolution inte äger rum, se till exempel [5]. Bland skapelsetroende biologer diskuterar man gränsdragningen mellan mikro- och makroevolution. Mikroevolution sker inom de skapade slagen (baramin), vilket kan motsvara släkte, underfamilj eller möjligen familj. (Olika grupper av organismer har, av de forskare som undersökt dem, splittrats upp mer eller mindre i grupper. När det gäller de mycket väl studerade fåglarna kan skillnaderna mellan arter ibland bara röra sig om en enkel färgfläck, som egentligen inte har någon större betydelse än den hos människor - vi har olika smak). En del skapelsetroende forskare vill dock inte använda termen mikroevolution för fenomen som antibiotikaresistens eller industriell melanism, utan vill kalla det variation.

Se även

Referenser



Personliga verktyg