Magnus Uggla

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Magnus Uggla
Magnus Uggla under en konsert på Mölleplatsen, Malmö
Magnus Uggla under en konsert på Mölleplatsen, Malmö
Information
Födelsenamn Per Allan Magnus Claësson Uggla
Född Engelbrekts församlingÖstermalm i Stockholm, 18 juni 1954
Genre(r) Pop
Rock
Punkrock
Roll Sångare, pianist, låtskrivare, skådespelare, bloggare
Instrument Piano, gitarr
Aktiva år 1968
Skivbolag CBS Records/Columbia("Välkommen till folkhemmet" dock på Sonet Records)
Artistsamarbeten JUSO
Strix Q
Stadium Dogs
Magnus Uggla Band
Inspirerad av Karl Gerhard
David Bowie
Mott the Hoople
The Clash
Webbplats [1]
Medlemmar
Martin Hedström (kapellmästare, gitarrist)

Per Allan Magnus Claësson Uggla, född 18 juni 1954 i Engelbrekts församlingÖstermalm i Stockholm, är en svensk pop- och rocksångare, låtskrivare, pianist, artist, skådespelare och adelsman av ätten Uggla. Han är son till patenträttsrådet Claës Uggla (1916–2000) och musikdirektören Madeleine Thiel, barnbarn till bankmannen och konstsamlaren Ernest Thiel. Modern härstammar från Johan III och är kusin med Povel Ramels änka Susanna Ramel. Magnus Uggla växte upp med sina två äldre bröder Gabriel och Johan.

Innehåll

Musikalisk karriär

Uggla startade sitt första band redan 1968 med sina grannar i Nacka. Namnet på bandet var JUSO, vilket var en förkortning av medlemmarnas efternamn. JUSO spelade hårdrock med influenser av Black Sabbath bland andra (ironiskt nog skrev Uggla senare låten "Joey Killer" som är en pik mot hårdrockare). Bandet gjorde en handfull misslyckade spelningar på ungdomsgårdar i Stockholm. En gång bad ungdomsgårdsledaren dem att sluta spela, de skulle få fullt betalt ändå. JUSO splittrades när Magnus föräldrar skilde sig och Magnus flyttade till innerstaden med sin far. Resten av bandet startade dock nytt, men under namnet Alexander Lucas och var under en tid framgångsrika i Stockholm.

Ugglas tidiga musik visade på starka influenser av engelsk punk och rock med inslag av synthpop och symfonirock. Han debuterade 1975 med albumet Om Bobbo Viking. Efter att ha sett The ClashGröna Lund gick han hem och skrev en ny skiva som skulle bli hans stora genombrott. År 1977 släppte Uggla albumet Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt, vilket föranledde Kaj Kindvall att i radioprogrammet Poporama kalla honom "Sveriges första punkrockare". Detta var dock en tveksam etikett som Uggla själv tog avstånd ifrån. Året efter, 1978, spelades en ny skiva in. Succén med de båda albumen ledde till att han tillsammans med några andra musiker 1979 bildade bandet Magnus Uggla Band och de ställde upp i den svenska Melodifestivalen 1979 med melodin "Johnny the Rucker", där bidraget dock slutade sist med 22 poäng.

Mellan åren 1977 och 1979 samt 1981 försökte han slå igenom på den internationella marknaden med engelska översättningar på låtarna "Hallå" ("Hello"), "Varning på stan" ("Hit the Girls on the Run"), "Vittring" ("Everything You Do"), "Asfaltbarn" ("Concrete Kid"), "Vår tid 1977" ("Body Love"), "Jag vill inte tillbaks" ("Ain't About to Go Back") och "Skandal bjotis" ("Scandal Beauties"). Singlarna släpptes i Storbritannien, Spanien, Tyskland och USA men sålde inget vidare.

Under 1980-talet utvecklades Ugglas musik mot pop. Med albumet Välkommen till folkhemmet 1983 tog Uggla in satiren i musiktexterna, vilket kom att bli hans kännemärke.

1991 tilldelades Uggla Karamelodiktstipendiet av sin mors kusins make Povel Ramel och medverkade senare i dennes revy Knäpp igen.

Under 2000-talet har Uggla återgått till en mer rockig framtoning. Han gjorde den officiella VM-låten "Vi ska till VM" för fotbolls-VM 2002.

Under 2001 turnerade Uggla med The Ark och Håkan Hellström och i mitten av 2005 turnerade han tillsammans med Lena Philipsson och Darin Zanyar. 2006 tolkade han kupletter av sin förebild Karl Gerhard med albumtiteln Ett bedårande barn av sin tid.

Magnus Uggla deltog i den svenska Melodifestivalen 2007, med bidraget "För kung och fosterland", som gick vidare till andra chansen men missade finalen i Globen.

År 2008 medverkade Magnus Uggla i en egen tv-serie där han och hans gitarrist, Martin Hedström, åkte runt i Sverige och letade medlemmar till sitt rockband. Serien hette "Var fan är mitt band?", och visades i SVT 1 åtta fredagar i rad under perioden 4 april-23 maj 2008. 2009 kom uppföljaren Var fan är min revy? där han istället letar efter folk till sin revy.

Skådespelarkarriär

Magnus Uggla studerade vid Calle Flygares teaterskola i mitten av 1970-talet, men blev ganska snabbt relegerad efter att ha försovit sig och kommit bakfull till en generalrepetition. År 1977 fick han en biroll i Jonas Cornells film Bluff Stop där han spelade den skoltrötta grabben Vincent. 1983 spelade han en roll som den homosexuelle klubbägaren Kristoffer i Staffan Hildebrands film G - som i gemenskap. År 1985 spelade han en biroll som butiksägaren Schyll i Hasse Alfredsons Falsk som vatten.

Sedan dröjde det ända till år 2000 då Uggla spelade sig själv som psykiatriker i Stockholmsfilmen Sex, lögner och videovåld. Uggla har också ställt upp i många radio- och teaterpjäser, bland annat i Tiggarens opera 1999 tillsammans med bland andra Sven-Bertil Taube. Under hösten och vintern 2008 är Uggla även aktuell i revyn Uggla, Rheborg, Ulveson som spelas på Cirkus i Stockholm.

Utmärkelser

Uggla tilldelades den första Guldgadden för Sveriges bästa manliga liveartist 1999 och har totalt tilldelats 7 rockbjörnar: för årets svenska album 1983 (Välkommen till folkhemmet), 1986 (Den döende dandyn), 1989 (35-åringen), och 1993 (Alla får påsar), samt för årets svenska manliga artist 1983, 1986 och 1993. Uggla mottog 1991 Karamelodiktstipendiet från Povel Ramel. 2005 fick han motta Karl Gerhard Sällskapets stipendium.

Diskografi

Album

Singlar

Listplaceringar

Melodier på Svensktoppen

Missade listan

  • Den bästa publik - 1998
  • Nitar och läder - 2000
  • Där vi är e're alltid bäst - 2001
  • Vi ska till VM - 2002
  • Vart tar alla vackra flickor vägen - 2006
  • 24 timmar - 2008

Melodier på Trackslistan

Filmografi

Övrigt

  • 2008 - Jag hade en gång en blogg (bok)

Externa länkar




Personliga verktyg
På andra språk